Ta reda på hur ögat rengör sig själv

En studie om ögats funktion har nyligen upptäckt hur ögat rengör sig själv. Funktionen liknar den som hjärnan använder för att eliminera giftiga ämnen. Läs vidare för att lära dig mer om detta.
Ta reda på hur ögat rengör sig själv

Senaste uppdateringen: 24 januari, 2021

Genom experiment på möss har forskare upptäckt hur ögat rengör sig själv med hjälp av ett system som avlägsnar gifter. Denna upptäckt visar att denna självrenande mekanism liknar den process som hjärnan använder sig av.

Vissa andra organ har också liknande mekanismer för att eliminera toxiner och skydda sig själva. Hjärnan är det som man känner till bäst. Faktum är att forskning inom detta område ger hopp för behandling och förebyggande av Parkinsons sjukdom och Alzheimers.

En ny artikel publiceradScience Translational Medicine handlar om ögat och dess rengöringsmekanism. Där förklarar författarna att det att veta hur ögat rengör sig själv är ett steg mot att bättre förstå åkommor som glaukom. Du kanske inte känner till det, men glaukom kan leda till blindhet.

Den nya studien om hur ögat rengör sig

Forskningen vi nämnde ovan utförde man på möss på grund av likheten i strukturen på deras ögon och våra ögon. Forskarna injicerade dem med ett ämne som de kunde detektera och undersökta hur ögat blev av med det.

Således upptäckte de förekomsten av en alternativ väg till de traditionella dräneringsvägarna. Vi vet redan att ögat använder lymfsystemet för att eliminera avfall, som många andra organ. Det har dock även en annan mekanism.

Forskarna observerade hur amyloida ämnen lämnade ögongloben genom en intern kanal som heter AQP4 (aquaporin-4). Denna kanal är densamma som andra forskare för ett tag sedan upptäckt i människans hjärna.

Förutom att observera hur ögat rengör sig själv, skapade forskarna olika scenarier där de kontrollerade om dräneringen ökade eller minskade. De utförde olika tester, där några bestod av att utsätta näthinnan för direkt ljus medan andra involverade en atropininjektion.

Slutligen jämförde de normala ögonglober och ögonglober med glaukom. Vad de fann var att de kunde verifiera sin upptäckt, eftersom mössen med glaukom visade en förändring i dräneringssystemet.

ögat rengör sig själv
Glaukom är en ögonsjukdom som inte är lätt att upptäcka i tid.

Du kanske också är intresserad av att läsa: Minska risken för utvecklingen av grå starr genom maten

Vad händer med ögat när man har glaukom?

Glaukom är en sjukdom som kännetecknas av ökat intraokulärt tryck. Detta tryck kan man mäta och denna mätning ger ett normalvärde för det tryck som utövas på ögongloben.

I normala situationer förekommer en vätska i ögongloben som cirkulerar tills den rinner ut och lämnar omloppssystemet. Detta flöde är konstant och säkerställer att vätskan är fri från giftiga ämnen som annars kan skada synen.

När det av någon anledning inte finns någon ordentlig dränering, byggs vätska upp och gör att det intraokulära trycket ökar. Det kan också vara så att det produceras mer vätska än systemet kan tömma, och slutresultatet är detsamma.

En person med glaukom kommer att märka hur deras syn gradvis försämras. På grund av detta uppsöker de en ögonläkare som mäter det intraokulära trycket, ställer en diagnos och förklarar de terapeutiska alternativ som patienten bör överväga.

Du kanske kan förhindra glaukom bara genom att läsa den vetenskapliga studien vi diskuterar här om hur ögat rengör sig själv. Vid tidig upptäckt av dräneringsfel kan man sätta in åtgärder som kan förbättra cirkulationen.

Ta reda på mer i den här artikeln: Övningar som hjälper dig att undvika Alzheimers

Hjärnans rengöringssystem

ögat rengör sig själv: kvinna får sitt öga undersökt
När en läkare diagnostiserar glaukom berättar de också om de olika terapeutiska alternativen som man kan använda för att behandla tillståndet.

Denna nya upptäckt är relaterad till hjärnans reningssystem som en grupp forskare upptäckte för många år sedan. Det har fått namnet det glymfatiska systemet eftersom det fungerar som lymfsystemet men förmedlas av gliaceller i nervsystemet.

Det traditionella lymfsystemet som rengör organen finns i hjärnan och även i ögat, men det eliminerar toxiner endast långsamt. Dessa nyupptäckta lymfsystem är dock snabbare och mer specialiserade. Det är därför de hanterar specifika toxiner.

Ögat och hjärnan måste ha lymfsystem eftersom de är organ med hög ämnesomsättning. Detta innebär att cellerna arbetar i hög hastighet och därför producerar mycket avfall som annars inte skulle ha ackumulerats.

När det gäller hjärnan reglerar vi systemet med hjälp av pulsen och hjärtfrekvensen, liksom med sömn. Under natten förekommer vissa rörelser bestående av sammandragningar och utvidgningar av hjärnvävnaden som rengör och tar bort avfallet.

Fördelarna med att veta hur ögat rengör sig själv

De nämnda forskarna har kopplat upptäckten till glaukom. Men vi behöver mer framtida forskning för att ta detta vidare, men det är lovande att vi vet hur ögat rengör sig själv.

Faktum är att de skulle kunna ha en lösning om det var möjligt att identifiera brister i lymfsystemet tidigt innan glaukom börjar orsaka skador på synen. Detta skulle kunna bespara miljoner människor att drabbas av denna sjukdom, eftersom de skulle kunna få en snabb diagnos och behandling.

Detta kanske intresserar dig
Effekterna av skärmar på den visuella hälsan
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Effekterna av skärmar på den visuella hälsan

Mer och mer forskning fokuserar på att studera skärmens inverkan på den visuella hälsan på grund av den ökade användningen av elektroniska enheter.



  • Wang, Xiaowei, et al. “An ocular glymphatic clearance system removes β-amyloid from the rodent eye.” Science Translational Medicine 12.536 (2020).
  • Plog, Benjamin A., and Maiken Nedergaard. “The glymphatic system in central nervous system health and disease: past, present, and future.” Annual Review of Pathology: Mechanisms of Disease 13 (2018): 379-394.
  • Iliff, Jeffrey J., et al. “A paravascular pathway facilitates CSF flow through the brain parenchyma and the clearance of interstitial solutes, including amyloid β.” Science translational medicine 4.147 (2012): 147ra111-147ra111.
  • Martínez-Tapia, Ricardo Jesús, et al. “Una nueva vía de drenaje cerebral: el sistema glinfático. Revisión histórica y conceptual.” Revista Mexicana de Neurociencia 19.1 (2018): 104-116.
  • Wostyn, Peter, et al. “Evidence for the existence of a communication between the eye and the brain?.” Acta neurochirurgica 159.8 (2017): 1413-1414.
  • Torres, Marcelino Río. “Glaucoma: pasado y presente.” Revista Cubana de Oftalmología 30.4 (2018).