Symptomen och behandlingen av granuloma annulare

Granuloma annulare orsakar vanligtvis inte smärta, men däremot ofta klåda och kosmetiskt obehag. Det är en sällsynt hudsjukdom där den specifika orsaken fortfarande är okänd.

Granuloma annulare är en inflammatorisk sjukdom som uppträder på huden. Namnet kommer från det faktum att det kännetecknas av cirkulära, ringformade papler. De är knöliga, rödfärgade lesioner som vanligtvis försvinner av sig själva.

Hur man än ser på det är granuloma annulare en sällsynt sjukdom. Den kan drabba vem som helst, men debuterar vanligtvis hos unga personer, runt 10 års ålder. Orsaken är inte känd, men enligt statistiken drabbar det fler kvinnor än män.

Detta tillstånd orsakar vanligtvis inte några obehag. Det är dock ganska synligt och därför ett estetiskt problem. Dessutom upplever vissa människor besvärande klåda i utslagen.

Många av aspekterna är fortfarande föremål för forskning, men det verkar som att det kan ha att göra med infektioner och till och med tumörer. I den här artikeln förklarar vi allt du behöver veta om granuloma annulare för att identifiera denna sjukdom.

Vad är granuloma annulare?

Som vi redan har nämnt är det en kronisk inflammatorisk sjukdom i huden. Den består av bildandet av knöliga, rödaktiga, ringformiga lesioner. Man ser dem vanligtvis på händer och fötter.

Sanningen är att även om vi vet att det drabbar fler kvinnor och unga så är den exakta orsaken känd. Forskning har dock visat att det finns vissa faktorer som kan utlösa det. Det kan till exempel vara en biverkning av vissa mediciner.

Andra möjliga orsaker inkluderar insektsbett och en reaktion på vacciner. Granuloma annulare har också kopplats till infektioner, som hepatit. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte är en smittsam sjukdom.

Även om granuloma annulare vanligtvis försvinner inom två år utan behandling är det viktigt att studera det noggrant. Forskare försöker påvisa ett samband med andra systemiska patologier.

Det verkar som att det kan vara relaterat till vissa sjukdomar i sköldkörteln och diabetes. Det kan även komma sig av vissa cancerprocesser. I dessa fall finns det vanligtvis flera lesioner över hela kroppen, och de svarar inte bra på behandlingar.

Vilka är symptomen på sjukdomen?

Förutom utslag och knölar, ger denna sjukdom inte nödvändigtvis upphov till några symptom. Lesionerna kan ha olika färger, från blåaktig till rödaktig köttfärg. De är alla ringformade och sträcker sig utåt, med en något sänkt mitt.

Lesionerna är känsliga för beröring, men orsakar inte smärta. Men de kan vara ett kosmetiskt problem eller orsaka klåda. Speciellt när det är många knölar spridda över kroppen.

Dessutom delar experter in sjukdomen i olika klasser:

• Först har vi lokaliserat granuloma annulare, som är den vanligaste typen. Det uppträder vanligtvis på händer och fötter, och lesionerna kan mäta upp till 5 cm.
• Det finns också generaliserat granulom annulare, som sträcker sig över hela kroppen.
• Slutligen finns det ett subkutant granulom. I det här fallet är knölarna små och fasta och är vanligtvis inte rödaktiga i färgen.

Hur behandlar man granuloma annulare?

Granuloma annulare orsakar mycket karakteristiska lesioner, så det är vanligtvis lätt att diagnostisera. Skulle hudläkaren ändå vara osäker använder man ibland en hudbiopsi för att bekräfta diagnosen. Som nämnts ovan brukar märkena försvinna av sig själva efter ett tag.

Sjukdomen varar i de flesta fall max två år. Därför kräver det inte nödvändigtvis behandling. Men granuloma annulare kan faktiskt vara irriterande både estetiskt och på grund av klåda. Av denna anledning finns det vissa behandlingsalternativ.

I vissa fall kan man använda kortikosteroidkrämer för att påskynda tiden det tar för lesionerna att läka. Dessa läkemedel kan man också injicera i de fall man inte ser någon mildring av krämer.

I vissa fall använder läkare fototerapitekniker för att behandla granuloma annulare. Slutligen, när lesionerna är utbredda och generaliserade, kan man även testa orala mediciner. Det viktigaste är dock att låta en läkare ta fram den mest lämpliga behandlingen.