Subgingival skrapning: procedur och resultat

Tandkött som blöder eller tänder som rör sig är tecken på att det finns ett parodontalt problem. Vi berättar om subgingival skrapning, en behandling man kan använda för att hantera dessa situationer.
Subgingival skrapning: procedur och resultat

Senaste uppdateringen: 08 juli, 2022

Gingivit och parodontit, tillsammans med hål i tänderna, är några av de vanligaste munproblemen hos den vuxna befolkningen. Subgingival skrapning är en av de behandlingar som man kan använda för att få bukt på tillståndet i de stödjande vävnaderna. När tandköttet blir rött, svullet, blöder och är ömt tyder det på ett problem i munhålan. Att söka professionell hjälp omedelbart är viktigt för att lösa situationen och förhindra allvarligare komplikationer.

Om tandköttsinflammation inte blir behandlad i tid kan det nämligen utvecklas till pyorré eller parodontit. Då blir skadorna på vävnaderna som stödjer tänderna allt allvarligare. Det är därför som tandrörlighet, och till och med tandlossning, är komplikationer som man till varje pris bör undvika.

När man lider av parodontala problem kan en tandläkare rekommendera subgingival skrapning. I den här artikeln ska vi förklara vad denna behandling består av och vilka försiktighetsåtgärder man bör iaktta efter att den väl är utförd.

Vad är subgingival skrapning?

Subgingival skrapning är en behandling som man utför för att behandla problem som gingivit och parodontit. Den består av att avlägsna, polera och jämna ut rötterna och parodontala fickor för att ta bort avlagringar av tandsten, bakterier och inflammatorisk vävnad som befinner sig under tandköttet.

När bakterier och plack inte blir ordentligt avlägsnade med normal tandhygien så kan dem samla ihop sig både på och under tandköttet. Dessa avlagringar förkalkar och hårdnar med mineralerna som munnen redan har och blir till tandsten.

Ansamlingen av tandsten och bakterier mellan roten och tandköttet ger upphov till parodontala fickor. Denna situation är mycket karakteristisk för pyorré. Tandköttskanten skjuter då utåt en bit och fickor bildas som håller kvar mer skräp, vilket gör situationen värre och värre.

Att behandla med subgingival skrapning möjliggör adekvat rengöring av de områden som är otillgängliga via tandborstning. Genom att ta bort skräp och inflammerade områden och lämna en slät rotyta främjas vävnadsåtervinning. Denna behandling kan utföras av en utbildad tandläkare eller en parodontolog. De senare är specialiserade på de tillvägagångssätt och behandlingar av de vävnader som stöder tänderna.

När utför man subgingival skrapning?

Som vi redan har nämnt använder sig man av den här behandlingen för att behandla problem i de stödjande vävnaderna. Men det är inte alltid nödvändigt.

I fall av mild tandköttsinflammation, när parodontala fickor ännu inte finns, räcker det vanligtvis med hemvård och professionell rengöring. När parodontit är mer välutvecklad med mycket ackumulerad tandsten, djupa fickor och förlust av benvävnad, kommer å andra sidan subgingival skrapning att vara lämpligt.

Även i de mest allvarliga fallen kombineras denna teknik med speciell kirurgi för att återställa patientens parodontala hälsa. Det ära tandläkaren som avgör behovet av tandvård.

Tydliga symtom

Vissa väldigt uppenbara symtom kan få dig att misstänka att något är fel med den parodontala vävnaden. Följande är symtom som du bör vara uppmärksam på, och omedelbart söka professionell hjälp om du lägger märke till dem:

När du besöker tandläkaren kommer han eller hon att göra en noggrann undersökning av munnen, leta efter närvaron av fickor och mäta eventuella fickors djup, samt kontrollera om tänderna rör sig. Dessutom kommer din tandläkare att ta röntgenbilder för att observera graden av benpåverkan.

Utifrån denna utvärdering kommer tandläkaren att komma fram till en korrekt diagnos av problemet och planera den bästa behandlingen därefter. Subgingival skrapning kommer att vara nödvändigt när skadan inte kan åtgärdas med konventionell professionell rengöring.

Blödande tandkött
En person som har allvarlig gingivit är kandidat för tandrengöring med curette.

Hur utför en tandläkare subgingival skrapning?

Subgingival skrapning är ett försök att eliminera bakteriellt plack och tandstensansamlingar som deponeras i parodontala vävnader. Den här behandlingen verkar på djupa och känsliga områden som tandköttsfickan och tandroten. Av denna anledning är bedövning nödvändig innan behandlingen påbörjas.

Behandlingen utförs hos tandläkaren i en eller flera sessioner, beroende på behoven i varje enskilt fall. Den utförs vanligtvis genom att dela upp munnen i kvadranter för att rengöra alla sektorer i ordning. När området har bedövats delas behandlingen upp i två steg.

1. Skrapning av tandroten

Den första delen av proceduren börjar med skrapning av tandroten för att ta bort bakteriell plack och tandsten. Detta kan göras manuellt, med ultraljudsinstrument eller med en kombination av båda teknikerna:

  • Manuell: Med hjälp av en curette, som är ett tunt instrument speciellt utformat för att effektivt komma åt det drabbade området. Den används för att skrapa rötterna och avlägsna vidhäftande tandsten på ett kontrollerat och exakt sätt.
  • Ultraljud: Man använder ultraljudsenheter för att snabbt rengöra området genom vibrationer.

En kombination av båda teknikerna ger ett bättre resultat. I allmänhet är det inte nödvändigt att ta bort tandköttet för att skrapa rötterna. Men vissa allvarligare fall kan kräva kirurgisk separation av tandköttsvävnaden för att bättre komma åt de djupa fickorna.

Dessutom utför man en mikrobiologisk analys av tandsten och plack i detta skede. Detta gör att man kan identifiera bakterierna som orsakar problemet så att man kan använda lämpligt antibiotikum.

2. Utjämning och polering av tänderna

När rötterna har blivit skrapade, och allt skräp som finns på och under tandköttet har blivit borttaget, så jämnar och polerar tandläkaren tänderna. För detta använder tandläkaren roterande instrument med speciella borstar och särskild tandkräm för att avlägsna pigment och ojämnheter från tandytorna.

På så sätt blir tänderna släta och glänsande. Syftet är att eliminera alla områden som kan gynna bibehållandet av bakteriellt plack och därmed återuppkomsten av problemet.

Mot slutet av behandlingen kommer parodontologen att rekommendera vissa hygieniska åtgärder till patienten och vad han eller hon behöver göra hemma. Parodontologen kommer också att ordinera antibiotika, antiinflammatoriska och antiseptiska sköljningar specifika för varje enskilt fall.

Då och då bör man omvärdera tillståndet i munnen och utföra underhållsbehandlingar. På så sätt bibehåller man de erhållna resultaten, och man kan undvika återfall, komplikationer och snabb ackumulering av bakteriellt plack.

Resultat av subgingival skrapning

Efter den här behandlingen kommer den parodontala vävnaden att behöva lite tid för att återhämta sig. Av denna anledning är det vanligt att området är ömt i några dagar efter behandlingen. Känslighet för varm och kall mat samt lätt blödning är vanligt, särskilt vid beröring eller vid tandborstning. Behandlingsområdet kan se svullet och rött ut i några dagar, tills det att inflammationen avtar.

Användningen av antiinflammatoriska läkemedel, som tandläkaren rekommenderar, kommer att vara till stor hjälp i dessa fall. De kommer att minska obehag och främja återhämtning.

Med denna behandling kommer stödvävnaderna att återhämta sig, inflammationen försvinna och tänderna stanna kvar i munnen. Dessutom kommer behandlingen att förhindra andra systemiska komplikationer i samband med periodontit.

Hur ofta utför man den här sortens tandrengöring?

Subgingival skrapning kan, som vi nämnde tidigare, kräva flera sessioner. Speciellt om skadan är allvarlig, fickorna är djupa, och en stor del av munnen är påverkad. För att undvika alltför stort obehag för patienten föredrar parodontologen i dessa fall att arbeta sektorsvis. Patienten får då komma in flera gånger för att avsluta behandlingen i etapper.

När hela processen är slutförd och alla drabbade områden är rena, kommer patienten behöva nya revisioner. Tandläkaren meddelar hur ofta patienten ska återkomma på återbesök. I allmänhet kommer man på återbesök var fjärde eller var sjätte månad, beroende på komplexiteten.

Vid dessa parodontala kontroller kommer specielisten att utvärdera tillståndet i munnen och eliminera alla nya bildningar av bakteriell plack och tandsten. Han eller hon kommer särskilt att fokusera på specifika områden som tenderar att ackumulera bakterier.

Med regelbundna kontroller och rengöringstillfällen kan man bibehålla den parodontala hälsan med enklare och mindre invasiva terapier, så att man slipper upprepa tandvården i hela munnen. Om du inte har den nödvändiga eftervården kommer parodontit att dyka upp igen. Det är därför man inte bör skjuta upp, eller avbryta, schemalagda besök hos tandläkaren.

Vad är skillnaderna mellan subgingival skrapning och professionell rengöring?

Både professionell rengöring och subgingival skrapning syftar till att ta bort plack och tandsten och förbättra tandhälsan. Man använder sig dock inte av samma procedur.

En vanlig rengöring är en mindre invasiv behandling som fokuserar på att ta bort pigment, fläckar, plack och tandsten som är samlade på tandytorna. Detta är allt ovanför tandköttskanten, i det synliga området av tänderna. Det är en förebyggande behandling som tandläkaren utför för att kontrollera bakteriellt plack och undvika komplikationer. Nästan alla patienter går igenom en rengöring. I allmänhet rekommenderar man en eller två tandrengöringar per år, beroende på patientens tandköttshälsa och munhygien.

Å andra sidan, som vi redan har nämnt, är subgingival skrapning annorlunda eftersom behandlingen innebär rengöring av djupare ställen, i det som man kallar det subgingivala området. Man kan då avlägsna bakterieplack och tandsten som sitter i tandköttets inre område samt nå tandroten. Detta är en mer invasiv procedur och, som vi nämnde, kräver den användning av anestesi.

Subgingival skrapning är en korrigerande behandling som man endast använder på patienter som lider av parodontala problem. I det här fallet är det lösningen på ett tillstånd som patienten redan har.

Tandrengöring hos tandläkaren.
En vanlig tandrengöring är mindre invasiv än tandrengöring med curette, och man rekommenderar den inte för allvarliga fall.

Eftervård

Efter att bedövningen har gått ur kan patienten återgå till sina dagliga aktiviteter utan problem. Som vi redan nämnde kan det förekomma lätta blödningar och mindre obehag som kommer att minska allteftersom dagarna går. I vilket fall som helst kommer vissa speciella vårdprocedurer säkerställa att de vävnader som blivit opererade återhämtar sig bättre, snabbare och att de inte blir infekterade igen:

  • Medicinering: Tandläkaren kommer att tala om ifall du behöver ta antiinflammatoriska läkemedel, smärtstillande medel och antibiotika. Det är viktigt att följa tandläkarens anvisningar för att undvika komplikationer.
  • Munhygien: Du bör borsta tänderna försiktigt, men måste fortfarande borsta. Det kan ge en liten blödning som kommer att försvinna när tandköttet svullnar.
  • Kost: Dagarna efter behandlingen bör man undvika hård och mycket varm mat. Färsk, mjuk och lättuggad mat är att föredra.
  • Rökförbud: Rökning är en av tandhälsans värsta fiender. Du bör undvika denna vana. Om du inte kan göra detta bör du åtminstone undvika rökning under de första 48 timmarna efter behandlingen.
  • Var uppmärksam på symtomen: Vi har redan berättat vad som kan hända efter subgingival skrapning. Om du märker att något inte verkar som det ska under återhämtningstiden, om din mun svullnar, om smärtan inte avtar med medicinering eller om det blöder konstant, kontakta din tandläkare omedelbart.

Man kan undvika behovet av subgingival skrapning

Den här behandlingen är ett enkelt ingrepp som man utför under narkos och utan smärta. Det är dock en procedur som man måste utföra för att det redan existerar ett potentiellt allvarligt, eller redan allvarligt, tillstånd i munnen. Men man kan förebygga bakteriell plack och tandsten, djupa fickor, benförlust och tandrörlighet med vissa grundläggande skötselråd.

För att behålla friska tänder är det viktigt att ta hand om tandhygienen på ett ansvarsfullt sätt.  Du bör borsta tänderna varje dag, minst två, men gärna tre gånger om dagen i 2 minuter. Du bör också tänka på att använda en mjuk tandborste för att rengöra ordentligt vid förbindelsen mellan tandköttet och tänderna och alla sidor av alla tänder. Det är också viktigt att inkludera tunghygien.

Att använda tandtråd varje dag är också viktigt. Detta möjliggör avlägsnande av bakteriellt plack som ackumulerats mellan tänderna, dit borsten inte kan nå. Tandkräm med fluor samt munvatten bör ingå för att komplettera din munhygien.

Kostvård är också mycket viktigt. En hälsosam och balanserad kost hjälper till att behålla starka tänder och starkt tandkött. Dessutom bör man undvika att röka. Vi nämnde det redan, men det är värt att nämna det igen; att röka är mycket skadligt för både munhälsan och för hela kroppen i allmänhet.

Glöm slutligen inte att tandläkaren är din allierade när det handlar om att ta god hand om din munhälsa. Regelbundna tandläkarbesök, var sjätte månad, hjälper till att upptäcka eventuella problem i tid.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Mosquera Tacuri, M. J. (2019). Tratamiento de bolsas periodontales con raspado y alisado radicular campo abierto (Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología).
  • Herrera Mamani, J. N. (2021). Efecto de la terapia de raspado y alisado radicular sobre la hipersensibilidad dentaria en pacientes atendidos en un Centro Odontológico de la ciudad de Moquegua, 2020.
  • Huamán Huamán, G. G. (2018). FRECUENCIA DE HIPERSENSIBILIDAD DENTINARIA POSTERIOR AL RASPADO Y ALISADO RADICULAR EN PACIENTES TRATADOS EN LA CLINICA ODONTOLOGICA DE LA UNIVERSIDAD NORBERT WIENER-2016-I.
  • Pérez, A. J. S. (2008). Gingivectomia y curetaje gingival. Labor dental clínica: Avances clínicos en odontoestomatología9(1), 24-28.
  • Pinargote, B. R., Bajaña, L. C., & Mera, D. V. (2020). EFICACIA DE LA TETRACICLINA COMO COADYUVANTE EN LA TERAPIA DE RASPADO Y ALISADO RADICULAR EN PACIENTE CON PERIODONTITIS CRÓNICA. REPORTE DE CASO. Revista Científica Especialidades Odontológicas UG3(2).
  • Díaz-Caballero, A. J., Rivera-Peñates, D. M., & Anaya-Guzmán, L. I. (2022). Factores etiológicos de abscesos periodontales: Una patología emergente. Informe de tres casos. Universidad Y Salud24(2), 205-211.
  • Cantos, V., & Steward, I. (2021). Diferencias clínicas en el tratamiento periodontal con y sin el uso de clorhexidina. Revisión sistemática.
  • Bascones Martínez, A., Matesanz Pérez, P., & Escribano Bermejo, M. (2007). Análisis de la eficacia de la terapia antibiótica coadyuvante en el tratamiento básico de la periodontitis crónica en pacientes fumadores. Avances en Periodoncia e Implantología Oral19(1), 29-38.
  • Delgado, J., & Ayo, A. M. (2021). Revisión sistemática de la utilización de clorhidrato de minociclina, Arestin®, como coadyuvante en pacientes periodontales durante el tratamiento periodontal (Doctoral dissertation, Santo Domingo: Universidad Iberoamericana (UNIBE)).
  • Rodríguez Pulido, J. I., Martínez Sandoval, G., Garza Enríquez, M., Chapa Arizpe, M. G., Nakagoshi Cepeda, M. A. A., & Nakagoshi Cepeda, S. E. (2019). Acondicionamiento radicular en el tratamiento periodontal no quirúrgico y quirúrgico. Revista ADM76(5), 278-281.
  • Peña, MARTA., Vaamonde, CANÒLICH., Vilarrasa, JAVI., Vallés, CRISTINA., Pascual, ANDRÉS., Shapira, LIOR, & Nart, JOSÉ (2018). Diagnóstico y tratamiento de las enfermedades periodontales: de lo imposible a lo posible. Revista científica de la Sociedad Española de Periodoncia4(11), 11-22.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.