Probiotiska kosttillskott: när du bör ta dem
Probiotiska kosttillskott är levande mikroorganismer som, när de administreras i passande mängder, har flera hälsofördelar. Generellt sett kan vem som helst ta dessa tillskott men vissa har mer nytta av dem än andra.
Allt du behöver veta om probiotiska kosttillskott
Som vi nämer ovan ger probiotika bakterier många hälsofördelar. De finns i flera olika livsmedel, till exempel:
- Yoghurt
- Kefir
- Surmjölk (typiskt i mexikansk mat)
- Surkål, kimchi
- Pickles
- Kombucha-te
- Tempeh
- Kosttillskott
Även om de förekommer naturligt i vissa livsmedel når dessa bakterier inte alltid kolon. Faktum är att vi behöver äta probiotiska livsmedel väldigt ofta och i en ganska stor mängd för att de ska vara fördelaktiga. Därför kan probiotiska kosttillskott ge många fördelar.
Du kanske också vill läsa: Tio nyttiga livsmedel för att reglera matsmältningen
När du bör ta probiotiska kosttillskott
Experter menar att probiotika inte bara kan förbättra det funktionella tillståndet och symptomen hos en individ med en sjukdom utan att det också kan hjälpa människor att hålla sig friska eller för att förebygga sjukdomar.
Vissa individer har dock dubbla fördelar, såsom de som nyligen har behandlats med antibiotika. Antibiotika dödar nämligen både dåliga och goda patogener (mikrobiota, vaginal flora, slemhinnor o.s.v.), och probiotika hjälper till att ersätta de goda. Därför är det en bra idé att ta probiotika i minst en månad efter att ha tagit antibiotika.
Probiotika har goda effekter vid akut infektiös diarré, särskilt hos barn. Men andra grupper kan också ha stor nytta av dem, till exempel personer med tarmdysbios. Detta drabbar vanligtvis personer som lider av:
- Fetma
- Diabetes typ 1 och 2
- Metaboliskt syndrom
- SLE
- Artrit
- Bakteriellt överväxt i tarmen
- Inflammatorisk tarmsjukdom
- Irriterande tarmsyndrom
- Celiaki
Probiotiska kosttillskott gynnar även äldre. Detta eftersom att den mikrobiella mångfalden minskar med åldern, vilket minskar gynnsamma mikroorganismer. Dessutom studerar experter användningen av probiotika vid andra sjukdomar såsom astma, atopisk dermatit, neurologiska störningar, depression, ångest, cancer och oral hälsa.
Probiotika anses vara säkert att använda men det kan dock utlösa infektioner hos personer med nedsatt immunförsvar. Dessa personer bör inte komplettera med probiotika utan rekommendation från läkare.
Denna artikel kanske intresserar dig: Olika sorters antibiotika för urinvägsinfektioner
De bästa probiotiska kosttillskotten
För att säkerställa att de probiotiska stammarna utövar gynnsamma effekter måste de tåla miljöförhållandena i matsmältningskanalen och den mikrobicida effekten av bland annat saliv, magsyra, galla och utsöndringar från bukspottskörteln. Sammansättningen av olika utsöndringar, magtömningstid eller tarmrörligheten kan variera beroende på personens ålder och hälsotillstånd.
Det är också viktigt att välja stammar av mikroorganismer beroende på hälsotillstånd, på grund av att fler stammar ger större effekt. Därför är probiotika som innehåller många olika stammar bäst.
Ett bra probiotiskt tillskott bör innehålla minst 1 miljard CFU (kolonibildande enheter). Probiotika med färre CFU är mycket mindre effektiva.
Hur man bör ta probiotika
Konsumera aldrig probiotika tillsammans med mycket sura livsmedel (såsom citrusfrukter, tomat eller vinäger) eller med varma drycker (såsom te, kaffe eller soppor) eftersom de hindrar dess effektivitet.
Det bästa sättet att ta dem är på fastande mage med varmt vatten. Vid detta tillstånd är både pH-värdet i magen såväl som dess låga nivå av saltsyra faktorer som gynnar bakteriernas överlevnad. Av samma anledning rekommenderas det att du väntar 10 till 15 minuter innan du äter. Om du tar antibiotika bör du ta tillskottet med probiotika minst tre timmar senare.
Om du funderar på att ta probiotika; konsultera en läkare för att ta reda på vilket tillskott som passar dig bäst.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Govender M., Choonara YE., Kumar P., Toit LC., et al., A review of the advancements in probiotics delivery: convetional vs non conventional formulations for intestinal flora supplementation. AAPS PharmSciTech, 2014. 15 (1): 29-43.
- Szajewska H., Canani RB., Guarino A:, Hojsak I., et al., Probiotics for the prevention of antibiotic associated diarrhea in children. J Pediatr Gastroenterol Nutr, 2016. 62 (3): 495-506.
- Liu B., He Y., Wang M., Liu J., et al., Efficacy of probiotics on anxiety – a meta analysis of randomized controlled trials. Depress Anxiety, 2018. 35 (10): 935-945.