Orsaker till parosmi: när goda lukter blir obehagliga

Parosmi är en störning i uppfattningen av lukter som kan bero på en mängd olika lokala eller systemiska orsaker. Få reda på mer.

Skriven och verifierad av nutritionisten Maria Patricia Pinero Corredor.

Senaste uppdateringen: 07 april, 2024

Parosmi är en förändring i den normala uppfattningen av lukter. Det är när vi känner lukten något som är bekant för oss och som vi vanligtvis gillar, men som i stället blir något obehagligt. De orsaker som leder till denna luktförändring kallad parosmi är många och inte helt enkla att reda ut.

Vid parosmi finns en förvrängning av dofterna vi tidigare gillat. Det kan förvandla doften av kaffe på morgonen till en motbjudande stank som leder till illamående.

Parosmi är listad som en av de vanligaste luktrubbningarna, tillsammans med följande:

• Hyposmi: Nedsatt luktsinne.
• Anosmi: Oförmågan att uppfatta lukter.
• Fantosmi : Man luktar något som inte riktigt finns där.

För det mesta åtföljs förändringen av luktsinnet av en smakstörning. Och nyligen har det blivit större återverkningar på grund av dess samband med COVID-19, dock är coronavirusinfektion inte den enda orsaken.

Vad händer i hjärnan hos personer med parosmi?

För att förstå lite mer om detta tillstånd är det nödvändigt att förstå hur luktsinnet fungerar. Förmågan att lukta börjar i de olfaktoriska sensoriska nervcellerna, som sitter i den övre inre delen av näsan. Därifrån kopplar de stimulansen till hjärnan.

Varje luktneuron har en receptor, som stimuleras av molekyler som frigörs i miljön. Meddelandet når hjärnan som identifierar lukten. Denna identifiering involverar subjektiva situationer, såsom minnen. Det skiljer sig från den rent kemiska identifieringen som till exempel sker inom livsmedels- eller parfymindustrin, som man kan läsa i Universidad Veracruzana.

Vad händer då hos en person med parosmi? Processen är inte helt klar och beror på den bakomliggande orsaken. Experter är dock överens om antagandet att det finns en partiell förlust av luktneuroner, vilket orsakar en ofullständig luktuppfattning.

En studie publicerad i tidskriften ENT visar att hjärnan hos personer med parosmi fungerar annorlunda jämfört med personer med normal luktuppfattning. Detta fynd har väckt tvivel om problemets perifera ursprung. Hos vissa patienter ligger problemet således kanske i hjärnan.

Till förmån för denna hypotes visar en publikation i The Laryngoscope att luktträning hjälper till att återställa förlorade funktioner. Med detta skulle det vara möjligt att skapa nya “reparerade” neuronala anslutningar.

Lukter som vi tidigare tyckt om upplevs som ruttna eller brända lukter. En ros eller en blomma kan lukta avföring. Vi kan också tycka att doften från vår matlagning luktar bränt.

Orsaker till parosmi

Hittills har man hittat mer än 100 orsaker till parosmi. Vi ska titta lite närmare på de vanligaste, enligt information från US National Institutes of Health:

• Rökning
• Näspolyper
• Hormonella förändringar
• Kranioencefaliska trauman
• Strålning från cancerbehandlingar
• Exponering för kemikalier eller mediciner
• Övre luftvägsinfektioner, såsom bihåleinflammation
• Störningar som påverkar nervsystemet, såsom Parkinsons eller Alzheimers sjukdom

Parosmi orsakad av covid-19

På senare tid har covid-19 anslutit sig till listan över orsaker till parosmi. Enligt en analys publicerad i tidskriften Nature har 47 % av alla personer med sjukdomen samtidiga förändringar av lukt och smak. Av denna andel uppger 23 % att de lidit av parosmi.

I Storbritannien genomfördes en undersökning av patienter som hade tillfrisknat från sjukdomen 6 månader tidigare. Resultaten visade att 43 % hade förlorat sitt luktsinne och, när de återfick det, led de av parosmi. Detta skedde i genomsnitt 2,5 månader efter tillfrisknandet från covid-19.

På vilket vis kan coronavirus orsaka parosmi? Först trodde man att det berodde på att viruset angriper luktneuroner. Studier i ämnet har dock visat att så inte är fallet.

Luktneuroner är sammanlänkade av sustentakulära celler, som innehåller ett protein som kallas ACE2. Viruset attackerar dessa celler eftersom proteinet fungerar som en kod som gör att SARS-CoV-2 kan komma in och skada dem. Detta kan också vara orsaken till den anosmi som tillskrivs coronaviruset.

Vid infektion som leder till att viruset kommer in i cellerna, via ACE2-proteinet, börjar ärrbildning och försök till reparation av vävnaderna i andningsorganen. Under denna process skapas nya och felaktiga neuronala anslutningar, vilket så småningom orsakar parosmi.

Går det att behandla?

Det finns ingen specifik behandling för att bota parosmi. Det enda man kan göra är att behandla det man antar är orsaken till problemet.

Användningen av vitaminer och mineraler som tillskott vid behandling är inte alltid effektiv. Enligt forskning kan detta leda till förbättringar endast om personen redan har ett bekräftat underskott av mikronäringsämnen.

Inverkan av parosmi på det dagliga livet

Parosmi är en störning som orsakar problem i människors dagliga liv. Det hindrar de drabbade från att utföra sina vanliga rutiner och kan även hindra dem från att delta i sociala evenemang.

De kan uppleva att mat luktar ruttet, att människor luktar svett även om de är rena, och att lukten av desinfektionsmedel är densamma som avföring. Även kroppslukt i sig kan orsaka avsky.

Smak- och luktsinnet är sammankopplade. Därför är det vanligt att drabbade ändrar sina matvanor, eftersom maten blir obehaglig på grund av dess lukt. Vissa människor upplever viktminskning som en följd på grund av att de inte klarar av att äta och få i sig näring.

Låt oss komma ihåg att luktsinnet är ett överlevnadsverktyg. Det hjälper oss att avgöra om vi är i fara. Till exempel vid en gasläcka eller utmärkande kemiska produkter som kan förgifta oss.

Därför är det viktigt att handla snabbt om du tror att du har parosmi. Konsultera en expert och påbörja lämpliga tester för att hitta dess ursprung.