Människan som en superorganism

Människan kan betraktas som en superorganism eftersom vi är uppbyggda av en komplex struktur som innehåller miljarder bakterier. Läs mer i den här artikeln!

Få människor förstår att människan i grunden är en superorganism. Faktum är att vi alla vet att det finns levande varelser inuti våra kroppar – bland annat tarmbakterier och svampar, samt virus, som även de har sina egna genom. Dessa mikroorganismer kommer och går, och deras koncentrationer och närvaro varierar över tiden.

Vad menar vi med att människan är en “superorganism” i första hand? Ja, det hela är en komplex struktur, summan av alla små partiklar som den är sammansatt av.

Läs vidare för en detaljerad förklaring!

På vilket sätt är människan en superorganism?

Ordet superorganism använder man inom biologi och ekologi för att sammanfatta ett sätt att se på samhällets natur. Man applicerar det vanligtvis på djurgenererade strukturer, till exempel på vissa eusociala insekter.

En myrstack är till exempel en enhet i sig eftersom den har vissa element i sig, bland annat:

• En enhetlig och reglerad temperatur.
• Tunnlarna och de genererade strukturerna bildar ett skelett.
• En analogi till ett centralt nervsystem bestående av varje signal som som myrorna sänder till varandra.

I detta fall utgör de levande varelserna som bebor myrstacken och det fysiska utrymme som de upptar en superorganism. Som du kan se är detta koncept lite vagt, men det kan förstås bra genom några exempel direkt från naturen. Trots detta blir det komplicerat när vi försöker tillämpa definitionen av en superorganism på människan.

Är vi summan av alla våra delar?

Vi tar som utgångspunkt en studie publicerad i den medicinska tidskriften Medical Hypotheses för att ta itu med denna komplexa idé. Denna studie innehåller flera viktiga begrepp som hjälper oss att förstå jordens olika beståndsdelar:

• För det första utgör bakterier mer än 50 % av den totala biomassan på planeten.
• Å andra sidan utgör människan knappt 0,1 % av denna biomassa.

Gör det dig yr att föreställa dig alla bakterier som sprider sig över hela världen för att generera en så pass stor substans? Uppgifterna blir om möjligt ännu mer otroliga när du kvantifierar närvaron av mikroorganismer i din egen kropp:

Enligt en BBC-intervju med Ed Yong, författare till boken “I Contain Multitudes: The Microbes Within Us and a Grander View of Life”, har vi cirka 39 miljoner bakterier lagrade i vår kropp (ungefär 900 till 1 800 gram av vår totala kroppsvikt).

Våra mikrobiella populationer, både interna och externa, utgör totalt 10 gånger fler celler än de som utgör vårt kroppssystem.

Dessa siffror är minst sagt imponerande. Låt oss ta en titt på betydelsen av bakterier med en fallstudie nedan.

Bakterier och mag- och tarmkanalen

Tarmen illustrerar perfekt det tydligaste exemplet på att människan är en superorganism som innehåller miljarder bakterier som utför alla möjliga uppgifter.

Den mänskliga tunntarmen är det mest befolkade mikrobiella ekosystemet i vår kropp. Faktum är att den innehåller de flesta av alla bakterier som finns i hela kroppen. Vårt gastrointestinala system är alltså ett virtuellt organ som sällan hålls tillbaka av sina egna fysiologiska gränser:

• Tarmbakterier möjliggör en mer effektiv assimilering av maten vi äter eftersom de maximerar energin vi får från den.
• De kan syntetisera viktiga vitaminer, som vi inte har möjlighet att generera själva.
• Dessutom bryter de ner komplexa polysackarider som härrör från växter.
• Bara detta faktum får oss att inse att vi är summan av de levande varelser som lever inom oss – åtminstone delvis (något så grundläggande som att äta den mat som vi äter idag skulle inte vara möjligt utan våra mikrobiella populationer).

Människan som superorganism: En fråga om gener

Som du kan se består vi människor inte bara vårt eget individuella genom som vi ärvt från våra förfäder. Det DNA som finns i var och en av mikroorganismerna som lever med oss ​​är också en stor del av oss. Detta faktum ger upphov till utmaningen som föreslås av en nyare vetenskapsgren som kallas metagenomik.

Denna disciplin är ansvarig för att identifiera, förstå och genetiskt sekvensera de bakterier som lever i våra kroppar och göra det möjligt för oss att utföra många viktiga funktioner. Därför är det viktigt att få information om dessa levande varelser för att bättre förstå vilka vi är.

Som den senare kan människan vara en superorganism eftersom vi är summan av våra fysiska strukturer och identiteter. Vi måste också komma ihåg att livet som vi känner och upplever det inte skulle vara möjligt utan de mikrobiella populationerna som lever inom oss.

Läs det Steg för Hälsa

Hur påverkar mikroplaster vår hälsa?

Vi utsätts för ett stort antal föroreningar i vårt dagliga liv. En av dessa är mikroplaster. Hur påverkar mikroplaster vår hälsa egentligen?