Information angående nekrotiserande fasciit

Nekrotiserande fasciit är ett mycket farligt tillstånd. När denna infektion väl sätter in är risken för dödsfall extremt hög om åtgärder inte vidtas både snabbt och aggressivt. Läs mer i den här artikeln.
Information angående nekrotiserande fasciit

Senaste uppdateringen: 04 augusti, 2022

Den sjukdom som går under namnet nekrotiserande fasciit har också varianter med andra namn, som Fourniers gangrän eller gaskallbrand. Dessa är ett mycket farliga tillstånd som allvarligt äventyrar hälsan för de drabbade.

Det innebär en infektion i de mjuka vävnaderna som dödar hudceller, det subkutana cellskiktet och även musklerna. Bakterierna som främjar denna celldöd rör sig i hög hastighet och den initiala prognosen är ofta dålig.

Mikroorganismerna kommer in i de djupare lagren av huden genom ett sår eller en öppning som kan vara minimal. Men när de väl är inne förökar de sig på olika sätt. Vissa producerar gifter, och andra mobiliserar immunförsvaret mot sina egna celler.

Bland patienter med nekrotiserande fasciit som genomgår operation når dödligheten trots det mer än 20 %. Med vissa typer av bakterier har det förekommit rapporter om en dödlighet så hög som 40 %.

Det förekommer vanligtvis inte hos barn, och experter anser det vara en sällsynthet inom pediatriken. Riskgrupper är istället främst vuxna med kroniska sjukdomar som diabetes och cancer.

Symtom på nekrotiserande fasciit

Nekrotiserande fasciit utvecklas till en början diskret, vilket kan fördröja diagnosen och komplicera förloppet och prognosen. Tidiga symtom tenderar inte att vägleda till vad som händer.

Patienter tenderar att drabbas av feber som de eller deras läkare kan tillskriva andra orsaker vid undersökningen. Smärtan i området där bakterierna kommit in är mycket kraftfull, men dess uppkomst är inte omedelbar. Det smärtsamma tecknet blir allt tydligare ju mer celldöden avancerar.

Nerverna i det området blir då inflammerade och infarkt (vävnadsdöd på grund av bristande blodtillförsel) kan inträffa. Trombos av de små kärlen som omger infektionen med nekrotiserande fasciit har påträffats vid obduktioner av avlidna patienter.

Sepsis uppstår när bakterier eller deras gifter når blodomloppet och sprids i hela kroppen. När det patogena förloppet fortskrider till sepsis leder symtomen till chock, inklusive följande:

  • Svimning
  • Medvetslöshet
  • Ökad hjärtrytm
  • Arteriell hypotoni

Hudområdet med nekrotiserande fasciit kan också utvecklas till mer komplexa utslag. Vissa patienter uppvisar blåmärken och blåsor. Ett klassiskt tecken är crepitus, ljudet som uppstår när en läkare palperar området som kommer av gasen som bakterier avsätter under hudvävnaden.

En hand med gasbinda lindad runt ett blödande sår på handflatan.
Ett hudsår kan bli inkörsporten till nekrotiserande fasciit.

Svårigheten i att diagnostisera

När läkare lyckas upptäcka nekrotiserande fasciit i tid så förbättras prognosen. Men som vi redan har nämnt är detta en svår process. Under de första fem dagarna av sjukdomen är symtomen ospecifika och diagnosticeringen komplicerad.

I laboratoriet finns det heller inga exakta indikatorer. Inflammationsparametrar som C-reaktivt protein och vita blodkroppar ökar. Experter har utvecklat en skala – LLINEC – som presenterar biokemiska värden för att underlätta upptäckten av eventuell pågående nekrotiserande fasciit.

När misstanken har fastställts beställer läkaren en blododling. Genom detta test odlas bakterier som finns i patientens blod för att ta reda på om patienten lider av sepsis eller inte.

Avbildningsstudier ger inte mycket hjälp vid diagnos. De kan användas när behandlingen väl har börjat, men varken datortomografi eller ultraljud ger absoluta indikationer. Båda kompletterande metoderna är ospecifika och beror till stor del på operatörens expertis.

Bakterier i blodomloppet.
Bakterier kan passera in i blodomloppet från huden, vilket leder till sepsis.

Behandling av nekrotiserande fasciit

Denna sjukdom fortskrider snabbt och vårdpersonal måste agera snabbt och aggressivt för att förbättra chanserna för patientens överlevnad. Antibiotika och kirurgi används för att behandla nekrotiserande fasciit, samt livsuppehållande behandling om patienten lider av septisk chock.

Antibiotikan riktar sig mot bakterierna bakom denna allvarliga hudinfektion. Bredspektrumläkemedel ordineras i kombination för att täcka flera mikroorganismer samtidigt.

Det kirurgiska tillvägagångssättet är debridering, det vill säga att öppna det infekterade området för att tillåta syre att komma in och döda de anaeroba bakterierna som växer i syrefattiga miljöer. På längre sikt är det nödvändigt med ytterligare plastik- och rekonstruktionskirurgi för att stänga huden.

Om det föreligger septisk chock kommer patienten att bli inlagd på intensivvårdsavdelningen och får där följa protokollen för detta extrema tillstånd. I händelse av andningssvikt kan patienten behöva använda respirator. Om hjärtstopp inträffar kommer läkare att administrera medicinering.

Nekrotiserande fasciit är inte bara en hudsjukdom

Sammantaget är det viktigt att komma ihåg att nekrotiserande fasciit varken är enkel cellulit eller övergående dermatit. Även vid snabb behandling är detta en infektion med hög dödlighet.

Om du har en hudskada som inte läker som den ska, då bör du konsultera en läkare, särskilt om den är i kombination med feber och smärta som du inte kan lindra.

Detta kanske intresserar dig

Vad är bakterier och virus, och var finns de?
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Vad är bakterier och virus, och var finns de?

Många använder termen "baciller" när det gäller sjukdomar. Men vet du vilka mikroorganismer denna term omfattar, och vad bakterier och virus egentl...



  • Navqi G, Malik S, Jan W. Necrotizing fasciitis of the lower extremity: a case report and current concept of diagnosis and management. Scand J Trauma Resusc Emerg Med 2009;17:28.
  • Ferrer Lozano, Yovanny, and Yanett Morejón Trofimova. “Escala LRINEC en la Fascitis necrosante.¿ Una herramienta diagnóstica útil?.” Revista Habanera de Ciencias Médicas 17.2 (2018): 236-243.
  • Sultan, Helen Yasmin, Adrian A. Boyle, and Nicholas Sheppard. “Necrotising fasciitis.” Bmj 345 (2012).
  • Ferrer Lozano, Yovanny, and Yanett Morejón Trofimova. “Fascitis necrosante. Actualización del tema.” MediSur 16.6 (2018): 920-929.