Hur är depression och alkoholism relaterade?

Många svenskar lever sina liv med nedstämdhet och orkeslöshet under längre perioder. Det klassas då som depression. På samma gång är det många som har så pass allvarliga problem med alkohol att de räknas som alkoholister. Men finns det en relation mellan de två och hur vanligt är det i så fall att man drabbas av båda tillstånden?

Tydliga samband mellan depression och alkoholism

Det är lätt att konstatera att det finns tydliga samband mellan depression och alkoholism. Det finns tre samband som är extra tydliga, som vi kommer gå igenom senare i den här texten.

Det är dock först viktigt att definiera vad de olika begreppen innebär. I vardagstal så använder man uttrycket depression rätt slarvigt. Det är inte ovanligt att höra att personer som känt sig lite nere under en helg eller någon dag beskriver detta som att de har varit deprimerade. Eller att man pratar om att någon annan är deprimerad, trots att de symtom som personen inte lever upp till är de diagnostiska kriterierna.

För att konstatera att någon är deprimerad så behöver den nedstämdhet som personen upplever ha pågått mer än två veckor. Den ska även ha påverkat vardagen för personen och man ska samtidigt ha känt sig orkeslös och inte ha energi till saker man normalt har energi till. För att en läkare ska kunna ställa diagnos så finns det vissa punkter som ska uppfyllas. Dels i en skrift som heter DSM-V och dels i ICD-10.

Alkoholism innebär att man dricker ofta och att man upplever ett starkt sug efter alkohol, även i sammanhang där man normalt är nykter. För att kunna klassas som alkoholist ska ens drickande påverka hur man lever sitt liv. Man ska även ha svårt att sluta dricka när man väl dricker. Att uppleva abstinensbesvär är också vanligt.

Dessa besvär innebär att man känner fysiska och/eller psykiska effekter som med en negativ effekt påverkar en när man inte har druckit.

Behandling av samtida alkoholism och depression

När man ska behandla en person som lider av både depression och alkoholism så skiljer sig denna behandling från om man endast hade lidit av ett av dessa tillstånd. Det spelar ingen roll om det ena lett till det andra, eller tvärtom. Det viktigaste är att man behandlar båda på samma gång.

Normalt brukar man inleda med någon form av terapi. Det kan krävas att man kombinerar psykodynamisk terapi med någon form av kognitiv beteendeterapi. Detta då man dels vill behandla på djupet och orsakerna till båda tillstånden. Samtidigt vill man få till en beteendeförändring hos personen.

Rent medicinskt så finns det flertalet läkemedel att behandla med. Depressionen kan man behandla med antidepressiva läkemedel, exempelvis olika stämningshöjande mediciner i stil med SSRI-preparat. Till alkoholister skriver man ibland ut en medicin som heter Antabus. Denna medicin gör att man får kraftiga fysiska effekter som upplevs som mycket negativa när man dricker.

Behandlingen kan ske i den allmänna sjukvårdens regi, men även på olika privata lyx-behandlingshem. Huvudsaken är att personalen på dessa hem har kompetensen att behandla dessa tillstånd. Det finns även lyx-behandlingshem där man kan få mer personlig behandling utan att behöva träffa andra med samma problematik. Ett exempel är Balance-behandlingshem.

Det är en stor fördel att inte träffa andra som mår dåligt då man behandlas eftersom man kan påverkas till det sämre av relationen till dessa personer. Ens tillfrisknande och den livsstilsförändring som måste ske är lättare att uppnå när man inte är i närheten av andra med samma problematik.

Depression kan leda till alkoholism

Det första sambandet mellan depression och alkoholism är när depressionen blir en start punkt för ett drickande som leder till en senare alkoholism. Att vara deprimerad är tufft. Dels så känner man själv att man mår annorlunda än vad man tidigare har gjort. Men man märker även hur detta påverkar familj och vänner.

Man försöker genom olika strategier ta sig ur depressionen, men ofta är effekten begränsad. Många som är deprimerade märker att den ångest som många känner under tiden lättas när de druckit alkohol. De känner även att nedstämdheten tillfälligt blir lättare att hantera vid dessa tillfällen. Att märka att något man gör påverkar den nattsvarta sinnesstämning man lever med gör att man gärna upprepar detta beteende. Man vill ju må bra, oavsett kostnaden.

Detta gäller även när denna tillfälliga lättnad kommer som effekt av alkohol. Många blir aldrig beroende av alkoholen och utvecklar inte de beteenden som förknippas med alkoholism. Men en del av de som börjar dricka när de är deprimerade har svårt att sluta. De blir helt enkelt alkoholister. Det som börjar som en metod för att ta sig ur ett dåligt mående, fortsätter som en egen problematik även efter att man kommit ur depressionen.

Alkoholism kan leda till depression

Samtidigt som depressioner kan skapa en situation där man börjar dricka och utveckla en alkoholism, så är det omvända också sant. De som är alkoholister ser ofta sina relationer, både sociala och professionella, förändras. Ofta raseras de helt. Det är tufft att vara vän eller arbetskamrat till någon som dricker för mycket. Till en början försöker dessa ofta stötta alkoholisten, men efter att man märker att personen trots detta fortsätter med sitt beteende, ger man upp.

Det är även som alkoholist svårt att sköta relationerna till andra på ett sätt som innebär att de bibehålls. Man prioriterar i många fall alkoholen och att vara påverkad framför att ta hand om nära och kära. Insikten om att man låtit alkoholen förstöra stora delar av ens liv leder i många fall till både ångest och depressioner.

Alkoholism fortsätter ofta på grund av depression

Om man drabbas av depression som alkoholist så är det en garant för att ens försök att sluta dricka blir allt svagare. Samtidigt så dricker många mer då de väl blir deprimerade. Det blir en ond cirkel som är svår att bryta på egen hand. Detta är det tredje sambandet.

Detta innebär att både alkoholismen och depressionen fortsätter längre än vad de annars hade gjort. Man behöver hjälp för att bryta båda tillstånden. På samma gång så är motivationen att söka denna hjälp låg.