Egenskaper och effekter hos hormonet kortikoliberin

Det kortikotropinfrisättande hormonet stimulerar två av de tre områdena i binjurebarken där kortisol och kortikosteron utsöndras.
Egenskaper och effekter hos hormonet kortikoliberin

Senaste uppdateringen: 01 juli, 2020

Det kortikotropinfrisättande hormonet kortikoliberin, även kallad adronokortikotropiskt hormon (ACTH), är ett polypeptidhormon som består av 39 aminosyror. Hypofysen producerar dagligen detta hormon i små mängder (cirka 10 mg), ett hormon som stimulerar binjurarna.

Således stimulerar ACTH två av de tre områdena i binjurebarken vilket utsöndrar kortisol och kortikosteron. Därmed stimuleras även den retikulära zonen som producerar androgener. Kortikoliberin har en biologisk funktion vilket är att stimulera kortisolutsöndring. Med andra ord producerar kroppen mer av hormonet kortikoliberin under stress.

Syntes av adronokortikotropiskt hormon (ACTH)

Cushings test.

Hypofysen syntetiserar ACTH som svar på frisättningen av det kortikotropinfrisättande hormonet (CRH) genom hypotalamus. Samtidigt producerar binjurarna ett hormon som kallas kortisol som hjälper kroppen att hantera stress. Detta innebär att kortisol är nödvändigt för att du ska kunna leva. På detta sätt är dess nivåer i blodet under kontroll.

Mätning av hormonet kortikoliberin

Syftet med en ACTH-analys är att använda den som en indikator på hypofysfunktionen och att upptäcka problem i binjurarna. Det är användbart vid differentiell diagnos av följande sjukdomar:

  • Addisons sjukdom
  • Medfödd binjurahyperplasi
  • Cushings syndrom

I takt med att kortisolnivåerna ökar minskar normalt sett ACTH-nivåerna, och vice versa. Det kan emellertid finnas en hög nivå av ACTH och en låg nivå av kortisol eller tvärtom. Detta kan bero på problem i binjurarna. Låga nivåer av ACTH och kortisol kan emellertid också bero på hypofysproblem. När ACTH-produktionen är överdriven kan det bero på en överaktiv hypofys eller en lungtumör.

Både ACTH- och kortisolnivåerna förändras under dagen. Det kortikotropinfrisättande hormonet kortikoliberin når normalt sätt den högsta nivån tidigt på morgonen, mellan klockan 6:00 och 8:00. Den lägsta nivån inträffar vanligen på eftermiddagen mellan klockan 18:00 och 23:00. Om en läkare anser att det är nödvändigt kommer de att mäta ACTH-nivåerna antingen på morgonen eller under eftermiddagen. De mäter vanligtvis även kortisolnivåerna samtidigt som de mäter ACTH. Hormonet kortikoliberin frigörs i pulser och därmed kan dina blodnivåer variera från en minut till nästa.

Normala värden för det hormonet kortikoliberin

Normala värden för hormonet kortikoliberin

Normala värden för hormonet kortikoliberin vid provtagning tidigt på morgonen bör vara mindre än 80 pg/ml eller 18 pmol/L. De bör dock vara mindre än 50 pg/ml eller 11 pmol/L under eftermiddagsmätningar.

Vad kan en högre än normal ACTH-nivå innebära?

När nivåerna av hormonet kortikoliberin är högre än normalt kan det indikera förekomsten av sjukdomar såsom:

  • Addisons sjukdom: Binjurarna producerar inte tillräckligt med kortisol.
  • Medfödd hyperplasi: Binjurarna producerar inte tillräckligt med hormoner.
  • Multipla endokrina neoplasier typ I: Inträffar när en eller fler endokrina körtlar är överaktiva eller vid bildning av en tumör.
  • Cushings syndrom: Hypofysen producerar för mycket av hormonet kortikoliberin, vanligtvis orsakat av en godartad hypofystumör.
  • Ektopiskt Cushingsyndrom: Detta är en sällsynt typ av tumör som producerar för mycket kortikotropin och som kan förekomma i lungorna, sköldkörteln eller bukspottkörteln.

ACTH-nivåer under det normala

När värdena för hormonet kortikoliberin är under det normala kan detta indikera förekomsten av sjukdomar såsom:

  • Hypofysinsufficiens – hypofysen producerar inte tillräckligt med hormoner, såsom kortikoliberin
  • En tumör i binjurarna – tumören genererar för mycket kortisol
  • Behandlingar med läkemedel som hämmar produktionen av kortikoliberin

Sammanfattning

Nivåmätning av det kortikotropinfrisättande hormonet kortikoliberin kan påverkas av många faktorer, till exempel vilken tidpunkt blodprovet tagits. Av detta skäl behöver du också ta hänsyn till den medicinska informationen från andra tester, särskilt när det gäller nivån av kortisol i ditt blod.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • SANGUINETTI, C. M. (1948). Insuficiencia suprarrenal. Dia Medico Uruguayo.

  • García, V. E., Burgui, J. Á. M., Dobón, M. G., & Gimeno, L. F. (2006). Síndrome de Cushing dependiente de corticotropina. Medicina Clinica. https://doi.org/10.1157/13094424

  • Goñi Iriarte, M. J. (2009). Síndrome de Cushing: situaciones especiales. Endocrinología y Nutrición. https://doi.org/10.1016/s1575-0922(09)71408-1


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.