6 tecken på höga kortisolnivåer i kroppen

januari 31, 2018
Att minska din kaffekonsumtion och bränna mer energi genom fysisk träning är viktigt för att hålla kortisolnivåerna under kontroll.

Hydrokortison, eller kortisol, är ett hormon som produceras i binjuren. Höga kortisolnivåer kan dock vara skadligt för hälsan. Kortisol är trots allt till för att öka sockernivåerna i blodet, men kan även minska benbildning och leda till åkommor såsom fetma.

När du har höga kortisolnivåer kallas det för hyperkortisolism eller Cushings syndrom. Det leder till ansamling av fett, högt blodtryck och hög stress i kroppen.

Följande tecken kan hjälpa dig att veta om du har för mycket kortisol i kroppen eller inte:

1. Plötslig viktuppgång

Viktuppgång är ett av de första symptomen på höga kortisolnivåer. Det är framförallt märkbart på den övre delen av kroppen, eftersom fett börjar ansamlas på platser såsom axlar, bröst och rygg. Det konstigaste med det är att armarna och benen kommer fortsätta vara smala.

2. Hudsymptom

Akne och ökat ansiktshår

Huden påverkas också av hyperkortisolism. Det kan orsaka:

  • Akne
  • Lila lesioner på bröst, buk och lår
  • Blåmärken
  • Ökad ansikts- och kroppsbehåring

3. Muskuloskeletala symptom

Höga kortisolnivåer kan även påverka muskler och ben. Benstrukturen blir svag och leder till ökad risk för frakturer, speciellt i bröstkorg och ryggrad.

4. Brister i immunförsvaret kan orsakas av höga kortisolnivåer

Brister i immunsystemet

Thymuskörteln, som reglerar det mänskliga immunsystemet, kan också påverkas av högt kortisol. Det kan döda celler och få immunförsvaret att attackera vävnaderna i kroppen istället för viruset.

  • De vanligaste symptomen på brister i immunförsvaret är astma och allergier.
  • Problemet kan dock bli allvarligare än så: det kan leda till lupus, Crohns sjukdom eller fibromyalgi.

5. Depression och humörsvängningar

Ångest är ett av de vanligaste symptomen, och det hände ofta när man utsätts för mycket stress. Det kommer med kontinuerliga och plötsliga humörsvängningar under dagen, och i vissa fall allvarlig depression.

Det finns studier som demonstrerar att höga kortisolnivåer minskar blodflödet och tillförseln av glukos till hjärnan. Det minskar hjärncellernas förmåga att absorbera glukos och kan få vissa av cellerna att dö.

6. Trötthet och sömnlöshet

Höga kortisolnivåer kan orsaka trötthet

Energi som tillhandahålls av kortisol kan vara kontraproduktivt för kroppen. I det fallet blir kroppen överdrivet aktiv under dagen och kan inte vila. På natten låter de överflödiga hormonerna inte personen slappna av, och det blir svårt att somna.

  • Under normala omständigheter höjs kortisolnivåerna i kroppen runt klockan 8:00 för att ge energi.
  • I fall med hyperkortisolism är dock situationen omvänd, och hormonet blir aktivt på natten, varpå det är slut på morgonen.

Hur minskar man höga kortisolnivåer?

Här ska vi ge några tips för att sänka kortisolnivåerna i kroppen så att du kan leda ett friskare liv.

Säg farväl till kaffe

Koffein har en tendens att öka kortisolnivåerna i blodet med minst 30% inom en timme. I vissa fall kan dock effekterna vara i 18 timmar. Om ditt syfte är att sänka din kataboliska metabolism och öka din anabola metabolism ska du inte dricka något mer kaffe.

Försök att sova mer

Försök att sova mer

Förbättra din sömncykel genom att dricka avkok såsom kamomill eller valerianate innan du sover. Det kommer få kroppen att somna snabbare och sova längre. Utöver att sänka kortisolnivåerna i kroppen kommer du se yngre och friskare ut, och det kommer minimera påverkan av tidens tand.

Träning

De kända fördelarna med att följa en regelbunden träningsrutin – genom mer muskelmassa och ökad produktion av serotonin samt dopamin – kommer sänka risken för ångest och depression. Inte bara det, för du bränner mer av den överflödiga energi som ansamlas i kroppen, vilket kommer sänka kortisolnivåerna.

Håll sockernivåerna stabila

Ät måltider med gott om kolhydrater, protein och fibrer för att kontrollera dina sockernivåer. Det är även rekommenderat att ta tillskott med vitamin B, kalcium, magnesium, krom, zink, vitamin C och alfa-liposyra.

  • Abraham, S. B., Rubino, D., Sinaii, N., Ramsey, S., & Nieman, L. K. (2013). Cortisol, obesity, and the metabolic syndrome: A cross-sectional study of obese subjects and review of the literature. Obesity. https://doi.org/10.1002/oby.20083
  • Brown, E. S., Varghese, F. P., & McEwen, B. S. (2004). Association of depression with medical illness: Does cortisol play a role? Biological Psychiatry. https://doi.org/10.1016/S0006-3223(03)00473-6
  • Björntorp, P., & Rosmond, R. (2000). Obesity and cortisol. In Nutrition. https://doi.org/10.1016/S0899-9007(00)00422-6