6 tecken på höga kortisolnivåer i kroppen
Hydrokortison, eller kortisol, är ett hormon som produceras i binjuren. Höga kortisolnivåer kan dock vara skadligt för hälsan. Kortisol är trots allt till för att öka sockernivåerna i blodet, men kan även minska benbildning och leda till åkommor såsom fetma.
När du har höga kortisolnivåer kallas det för hyperkortisolism eller Cushings syndrom. Det leder till ansamling av fett, högt blodtryck och hög stress i kroppen.
Följande tecken kan hjälpa dig att veta om du har för mycket kortisol i kroppen eller inte:
1. Plötslig viktuppgång
Viktuppgång är ett av de första symptomen på höga kortisolnivåer. Det är framförallt märkbart på den övre delen av kroppen, eftersom fett börjar ansamlas på platser såsom axlar, bröst och rygg. Det konstigaste med det är att armarna och benen kommer fortsätta vara smala.
2. Hudsymptom
Huden påverkas också av hyperkortisolism. Det kan orsaka:
- Akne
- Lila lesioner på bröst, buk och lår
- Blåmärken
- Ökad ansikts- och kroppsbehåring
3. Muskuloskeletala symptom
Höga kortisolnivåer kan även påverka muskler och ben. Benstrukturen blir svag och leder till ökad risk för frakturer, speciellt i bröstkorg och ryggrad.
4. Brister i immunförsvaret kan orsakas av höga kortisolnivåer
Thymuskörteln, som reglerar det mänskliga immunsystemet, kan också påverkas av högt kortisol. Det kan döda celler och få immunförsvaret att attackera vävnaderna i kroppen istället för viruset.
- De vanligaste symptomen på brister i immunförsvaret är astma och allergier.
- Problemet kan dock bli allvarligare än så: det kan leda till lupus, Crohns sjukdom eller fibromyalgi.
5. Depression och humörsvängningar
Ångest är ett av de vanligaste symptomen, och det hände ofta när man utsätts för mycket stress. Det kommer med kontinuerliga och plötsliga humörsvängningar under dagen, och i vissa fall allvarlig depression.
Det finns studier som demonstrerar att höga kortisolnivåer minskar blodflödet och tillförseln av glukos till hjärnan. Det minskar hjärncellernas förmåga att absorbera glukos och kan få vissa av cellerna att dö.
6. Trötthet och sömnlöshet
Energi som tillhandahålls av kortisol kan vara kontraproduktivt för kroppen. I det fallet blir kroppen överdrivet aktiv under dagen och kan inte vila. På natten låter de överflödiga hormonerna inte personen slappna av, och det blir svårt att somna.
- Under normala omständigheter höjs kortisolnivåerna i kroppen runt klockan 8:00 för att ge energi.
- I fall med hyperkortisolism är dock situationen omvänd, och hormonet blir aktivt på natten, varpå det är slut på morgonen.
Hur minskar man höga kortisolnivåer?
Här ska vi ge några tips för att sänka kortisolnivåerna i kroppen så att du kan leda ett friskare liv.
Säg farväl till kaffe
Koffein har en tendens att öka kortisolnivåerna i blodet med minst 30% inom en timme. I vissa fall kan dock effekterna vara i 18 timmar. Om ditt syfte är att sänka din kataboliska metabolism och öka din anabola metabolism ska du inte dricka något mer kaffe.
Försök att sova mer
Förbättra din sömncykel genom att dricka avkok såsom kamomill eller valerianate innan du sover. Det kommer få kroppen att somna snabbare och sova längre. Utöver att sänka kortisolnivåerna i kroppen kommer du se yngre och friskare ut, och det kommer minimera påverkan av tidens tand.
Träning
De kända fördelarna med att följa en regelbunden träningsrutin – genom mer muskelmassa och ökad produktion av serotonin samt dopamin – kommer sänka risken för ångest och depression. Inte bara det, för du bränner mer av den överflödiga energi som ansamlas i kroppen, vilket kommer sänka kortisolnivåerna.
Håll sockernivåerna stabila
Ät måltider med gott om kolhydrater, protein och fibrer för att kontrollera dina sockernivåer. Det är även rekommenderat att ta tillskott med vitamin B, kalcium, magnesium, krom, zink, vitamin C och alfa-liposyra.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Amasi-Hartoonian, N., Sforzini, L., Cattaneo, A., & Pariante, C. M. (2022). Cause or consequence? Understanding the role of cortisol in the increased inflammation observed in depression. Current Opinion in Endocrine and Metabolic Research, 24, 100356. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7612780/
- Çay, M. (2017). The Effect of Cortisol Level Increasing Due to Stress in Healthy Young Individuals on Dynamic and Static Balance Scores. Northern Clinics of Istanbul. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30859159/
- Chen, Y., & Lyga, J. (2014). Brain-Skin Connection: Stress, Inflammation and Skin Aging. Inflammation & Allergy-Drug Targets, 13(3), 177-190. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4082169/
- Chiodini, I., Scillitani, A. (2008). Role of cortisol hypersecretion in the pathogenesis of osteoporosis. Recenti Prog Med, 99(6), 309-13. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18710063/
- Choe, S. J., Kim, D., Kim, E. J., Ahn, J. S., Choi, E. J., Son, E. D., Lee, T. R., & Choi, E. H. (2018). Psychological Stress Deteriorates Skin Barrier Function by Activating 11β-Hydroxysteroid Dehydrogenase 1 and the HPA Axis. Scientific Reports, 8(1). https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5910426/
- Cuevas, G. S. (2016). La ansiedad y el estrés, nuestros peores enemigos. La Mente es Maravillosa. Consultado el 28 de septiembre de 2023. https://lamenteesmaravillosa.com/la-ansiedad-estres-peores-enemigos/
- Dziurkowska, E., & Wesolowski, M. (2021). Cortisol as a Biomarker of Mental Disorder Severity. Journal of Clinical Medicine, 10(21), 5204. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8584322/
- DiNicolantonio, J. J., Mehta, V., Onkaramurthy, N., & O’Keefe, J. H. (2018). Fructose-induced inflammation and increased cortisol: A new mechanism for how sugar induces visceral adiposity. Progress in Cardiovascular Diseases, 61(1), 3-9. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29225114/
- Hackett, R. A., Dal, Z., & Steptoe, A. (2020). The relationship between sleep problems and cortisol in people with type 2 diabetes. Psychoneuroendocrinology, 117. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7302424/
- Haddad, C., Courand, P. Y., Berge, C., Harbaoui, B., & Lantelme, P. (2021). Impact of cortisol on blood pressure and hypertension-mediated organ damage in hypertensive patients. Journal of Hypertension, 39(7), 1412-1420. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33534343/
- Hertel, J., König, J., Homuth, G., Van der Auwera, S., Wittfeld, K., Pietzner, M., Kacprowski, T., Pfeiffer, L., Kretschmer, A., Waldenberger, M., Kastenmüller, G., Artati, A., Suhre, K., Adamski, J., Langner, S., Völker, U., Völzke, H., Nauck, M., Friedrich, N., & Grabe, H. J. (2017). Evidence for Stress-like Alterations in the HPA-Axis in Women Taking Oral Contraceptives. Scientific Reports, 7(1). https://www.nature.com/articles/s41598-017-13927-7
- Hewagalamulage, S., Lee, T., Clarke, I., & Henry, B. (2016). Stress, cortisol, and obesity: a role for cortisol responsiveness in identifying individuals prone to obesity. Domestic Animal Endocrinology, 56, S112-S120. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27345309/
- Kamba, A., Daimon, M., Murakami, H., Otaka, H., Matsuki, K., Sato, E., Tanabe, J., Takayasu, S., Matsuhashi, Y., Yanagimachi, M., Terui, K., Kageyama, K., Tokuda, I., Takahashi, I., & Nakaji, S. (2016). Association between Higher Serum Cortisol Levels and Decreased Insulin Secretion in a General Population. PLOS ONE, 11(11), e0166077. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5115704/
- Jones, C., & Gwenin, C. (2020). Cortisol level dysregulation and its prevalence—Is it nature’s alarm clock? Physiological Reports, 8(24). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33340273/
- Lovallo, W. R., Whitsett, T. L., al’Absi, M., Sung, B. H., Vincent, A. S., & Wilson, M. F. (2005). Caffeine Stimulation of Cortisol Secretion Across the Waking Hours in Relation to Caffeine Intake Levels. Psychosomatic Medicine, 67(5), 734-739. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2257922/
- Lee, D. Y., Kim, E., & Choi, M. H. (2015). Technical and clinical aspects of cortisol as a biochemical marker of chronic stress. BMB Reports, 48(4), 209-216. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4436856/
- Paragliola, R. M., Corsello, A., Papi, G., Pontecorvi, A., & Corsello, S. M. (2021). Cushing’s Syndrome Effects on the Thyroid. International Journal of Molecular Sciences, 22(6), 3131. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33808529/
- Peeters, G. M. E. E., van Schoor, N. M., van Rossum, E. F. C., Visser, M., & Lips, P. (2008). The relationship between cortisol, muscle mass and muscle strength in older persons and the role of genetic variations in the glucocorticoid receptor. Clinical Endocrinology, 69(4), 673-682. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7302424/
- Thau L, Gandhi J, Sharma S. Physiology, Cortisol. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2022 Jan-. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK538239/
- Uwaifo GI, Hura DE. Hypercortisolism. [Updated 2022 Jul 4]. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2022 Jan-. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK551526/
- Vargas, I., Vgontzas, A. N., Abelson, J. L., Faghih, R. T., Morales, K. H., & Perlis, M. L. (2018). Altered ultradian cortisol rhythmicity as a potential neurobiologic substrate for chronic insomnia. Sleep Medicine Reviews, 41, 234-243. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29678398/
- Walter, K. N., Corwin, E. J., Ulbrecht, J., Demers, L. M., Bennett, J. M., Whetzel, C. A., & Klein, L. C. (2012). Elevated thyroid stimulating hormone is associated with elevated cortisol in healthy young men and women. Thyroid research, 5(1), 1-6. https://link.springer.com/article/10.1186/1756-6614-5-13
- Woldeamanuel, Y. W., Sanjanwala, B. M., & Cowan, R. P. (2020). Endogenous glucocorticoids may serve as biomarkers for migraine chronification. Therapeutic Advances in Chronic Disease, 11, 204062232093979. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7495027/
