Dysgeusi: varför har du en bitter smak i munnen?
En ihållande bitter smak i munnen är ett tillstånd som i medicinska termer kallas dysgeusi. Det påverkar uppfattningen av smaker på maten du äter och kan förhindra din njutning av en god måltid eller dryck.
I allmänhet kan denna obehagliga smak förekomma när vi konsumerar mediciner eller mat som vi inte är vana vid. Men om det blir kroniskt eller att vi uppfattar det när vi äter godis är ett tecken på att något inte står rätt till. I den här artikeln ska vi lära oss vad dysgeusi är, vilka de möjliga orsakerna till det kan vara och vad vi kan göra för att eliminera det.
Vad är dysgeusi: en bitter smak i munnen?
Vår smak är ett komplext sinne som involverar flera faktorer. Vi har cirka 10 000 smaklökar i munnen, var och en med 100 till 150 smakreceptorer. De kemiska stimuli som skapar smaker överförs genom ansikts-, glossofarynx- och vagusnerverna. Smaker är delvis ett resultat av samspelet mellan vad som uppfattas av både smaklökarna och luktsinnet.
Dysgeusi, även kallad paragesui, är ett symptom som innebär en obehaglig uppfattning av smaker, vilket det finns en den studier på. Det visar sig vanligtvis som en bitter smak i munnen, även när vi inte äter.
I de flesta fall kan denna manifestation underskattas. Forskning har dock visat att smakförsämring kan leda till brist på nöje att äta, mataversion och undernäring. Följaktligen kan det leda till minskad livskvalitet och muskelförtvining.
Läs mer här: Vad orsakar en metallisk smak i din mun?
Symtom på dysgeusi
En bitter sma k i munnen kan uppstå isolerat eller i samband med andra symtom. Det är viktigt att känna igen dessa manifestationer, eftersom de underlättar medicinsk diagnostisering. Följande är några av de symtom som kan åtfölja dysgeusi:
- En brännande känsla i bröstet efter att du har ätit, som i fallet med gastrit.
- Problem eller svårigheter att svälja mat, vanligt vid tonsillit eller faryngit.
- Muntorrhet eller xerostomi, orsakad av minskad salivproduktion. Notera att detta symptom kan vara ett resultat av dysgeusi eller en trigger för dysgeusi.
- Blödande och svullet tandkött, i samband med tandlossning.
- Dålig andedräkt eller halitos som ursprung eller orsak till den bittra smaken i munnen.
- En förlust av aptit, förknippad med en obehaglig uppfattning om mat.
- Minskad eller förlust av luktsinnet. Förändringar i luktsinnet kan nämligen leda till smakförändringar.
Läs också: Vaknar du med en bitter smak i munnen?
7 möjliga orsaker till en bitter smak i munnen
Smakstörningar beror på lokala, systemiska eller båda orsakerna, enligt studier. Dysgeusi är förknippat med vissa sjukdomar, läkemedelsintag, mat, vanor och livsstil.
Infektioner kan ge en bitter smak i munnen
Vissa smittsamma tillstånd kan skapa en bitter smak i munnen. Faktum är att nyliga studier visar att dysgeusi är en tidig manifestation hos patienter med COVID-19. I det här fallet är det relaterat till att viruset påverkar nervbanorna, samt att det skadar smaklökarna och lukten.
Forskning visar också på en korrelation av detta symptom med andra infektionstillstånd, såsom influensa, tonsillit och bihåleinflammation.
2. Gastroesofageal refluxsjukdom
I denna sjukdom påverkas den övre sfinktern i magen, vilket gör att syra når matstrupen. Förutom att det irriterar, orsakar det en brännande känsla i halsen, bröstet och buken, samt en bitter smak i munnen och halsbränna.
3. Oral candidiasis kan skapa en bitter smak i munnen
Detta är en infektion som orsakas av svampen Candida albicans. Det är vanligt hos personer med immunbrist. Det orsakar vitaktiga skador på tungan, insidan av kinderna och halsen. Forskning bekräftar att vid pseudomembranös candidiasis kan vissa patienter lida av dysgeusi och en brännande känsla i munnen.
4. Neurologiska störningar
Som vi nämner ovan finns det i vårt smaksinne nervkopplingar som går från smaklökarna till hjärnan. Därför kan olika lesioner och störningar i nervsystemet förändra smakuppfattningen. Detta har observerats hos patienter med hjärntumörer, Bells pares, huvudtrauma, hjärnkirurgiskt ingrepp, stroke och epilepsi.
5. Sjögrens syndrom
Detta är en autoimmun sjukdom som kännetecknas av torr mun och ögon. Enligt forskning leder minskad salivproduktion till sveda i munnen, svårigheter att tugga, smärta vid sväljning och förändringar i smakuppfattning.
6. Mediciner
Forskning har visat att flera olika mediciner kan vara en orsak till dysgeusi. Detta beror både på deras bittra eller metalliska smak och på det faktum att föreningarna, i kontakt med saliv, producerar denna upplevelse. Följande är några läkemedel som kan ge en bitter smak i munnen:
- Antibiotika: tetracyklin, ampicillin och metronidazol.
- Läkemedel mot hjärtsvikt och högt blodtryck: antiarytmika, såsom kaptopril och lisinopril. Likaså statiner och diuretika.
- Litiumbaserade läkemedel: för behandling av bipolär sjukdom.
- Psykotropa läkemedel: antipsykotika, antidepressiva och anxiolytika.
- Läkemedel för neurologiska störningar: Såsom de som används vid Parkinsons sjukdom, Alzheimers eller migrän.
- Bronkodilatorer: används för behandling av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
- Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel: som ibuprofen, som används för smärtlindring.
- Orala hypoglykemiska medel: fenformin och glipizid.
På liknande sätt är exponering för kemoterapi och strålbehandling också förknippat med uppfattningen av obehagliga smaker. En studie från 2017 utvärderade totalt 239 patienter med diagnosen cancer och fann att 64 % av dem utvecklade dysgeusi under och efter kemoterapi.
7. Andra orsaker
Zinkbrist är också en av orsakerna, och bland de vanligaste, till smakstörningar, enligt studier. Denna brist kan bero på brist på detta mineral i kosten eller på malabsorption, på grund av sjukdomar som celiaki, Crohns sjukdom, diabetes eller pankreatit. Det uppskattas att behandling med zinktillskott kan vara nyckeln till att lindra detta symptom.
Både under graviditet och klimakteriet, på grund av hormonella förändringar, kan kvinnor uppleva en bitter smak i munnen. Östrogen kan förändra smaklökarnas funktion.
Tandproblem på grund av dålig munhygien, hål i tänderna, gingivit och tandkirurgi kan orsaka dysgeusi. Därtill finns också andra orsaksfaktorer, såsom höga stressnivåer och blyföroreningar.
Behandling vid dysgeusi
Dysgeusi kan försvinna av sig själv utan medicinsk inblandning. Behöver man behandla det, baserar läkaren behandlingen på att identifiera och lösa orsaken.
Om det är en medicin som är orsaken är alternativet att avbryta denna behandling eller ersätta den med en annan. Det kan också hjälpa till att ändra tidpunkten för konsumtion. Liknande, om dysgeusin är relaterad till ett tandproblem eller tandhygien, bör du vidta nödvändiga åtgärder och få råd av en expert.
Rekommendationer för att mildra dysgeusi, en bitter smak i munnen
Det finns flera saker du kan göra hemma för att lindra den bittra smaken i munnen. Den ena är att dricka ordentligt med vatten, samt tugga sockerfritt tuggummi (helst utan tillsatser). Detta hjälper till att öka salivproduktionen.
För det andra bör du ha goda tandhygieniska vanor. Från försiktig borstning i två minuter, två till tre gånger om dagen, genom användning av tandtråd, till antibakteriell sköljning om tandläkaren rekommenderar det.
Å andra sidan bör du undvika överdrivna mängder alkohol, koffein och viss kryddig eller fet mat. Framför allt är det viktigt att sluta röka, eftersom tobakstjära täpper till smaklökarna och förändrar deras funktion.
Dysgeusi: det går nästan alltid att behandla bitter smak i munnen
En bitter smak i munnen är ett vanligt problem hos många, vars orsaker kan behandlas. I de flesta fall återgår smaklökarna till det normala utan permanenta effekter.
Det behöver inte vara en anledning till oro. Det är dock ett tecken på att något är fel, så sök hjälp om det kvarstår över tid. Kontakta din läkare om du är osäker.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Martinucci I, et al. (2014). Esophageal motility abnormalities in gastroesophageal reflux disease. World J Gastrointest Pharmacol Ther. 2014; 5(2): 86-96.
- Pérez M, Cosetti L, Crestanello J. Candidiasis Bucal. (2004). Actas Odontológicas. 1(1): 53-62.
- Pisano M, Hilas O., (2016). Zinc and Taste Disturbances in Older Adults: A Review of the Literature. Consult Pharm. 2016; 31(5): 267-70.
- Rehwaldt M, et al. (2009). Self-care strategies to cope with taste changes after chemotherapy. Oncol Nurs Forum. 2009; 36(2): 47-56.
- Roohani N, Hurrell R, Kelishadi R, Schulin R. (2013). Zinc and its importance for human health: An integrative review. J Res Med Sci. 2013; 18(2): 144-57.
- Sapir E, Samuels S, Feng F, Vineberg K, Eisbruch A., (2016). Predictors of dysgeusia in patients treated with chemoradiation for head and neck cancer. International Journal of Radiation Oncology, Biology, Physics. 2016; 94(4): doi.org/10.1016/j.ijrobp.2015.12.318.
- Syed Q, Hendler K, Koncilja K., (2016). The Impact of Aging and Medical Status on Dysgeusia. Amer J Med. 2016;129(7): e1-e753. doi:10.1016/j.amjmed.2016.02.003.
- Tondo, L. (2014). El tratamiento a largo plazo del trastorno bipolar. Psicodebate. 2014; 14(2): 83-100.
- Villa A, Connell C, Abati S. (2015). Diagnosis and management of xerostomia and hyposalivation. Ther Clin Risk Manag. 2015; 11: 45-51.
- Fernández Andrade, F., Escobar Barrios, M., Hernández Rosales, P., Mandujano González, A., Valdelamar Dehesa, A., Taniyama López, O., & Carrillo Esper, R. (2021). Transtornos del olfato y el gusto, de las bases a la práctica clínica. Revista de la Facultad de Medicina (México), 64(2), 7-21. .https://doi.org/10.22201/fm.24484865e.2021.64.2.02
- Jafari, A., Alaee, A., & Ghods, K. (2021). The etiologies and considerations of dysgeusia: A review of literature. Journal of oral biosciences, 63(4), 319–326. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34487857/
- Thomas, D. C., Chablani, D., Parekh, S., Pichammal, R. C., Shanmugasundaram, K., & Pitchumani, P. K. (2022). Dysgeusia: A review in the context of COVID-19. Journal of the American Dental Association (1939), 153(3), 251–264. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34799014/
- Mahmoud, M. M., Abuohashish, H. M., Khairy, D. A., Bugshan, A. S., Khan, A. M., & Moothedath, M. M. (2021). Pathogenesis of dysgeusia in COVID-19 patients: a scoping review. European review for medical and pharmacological sciences, 25(2), 1114–1134. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33577069/
- Cral, W., Michels, M., Lima, C., & Queluz, D. (2021). Dysgeusia and COVID-19: the Importance of the Dentist in the Diagnostic. International journal of odontostomatology, 15(1), 2-3. https://www.scielo.cl/scielo.php?pid=S0718-381X2021000100002&script=sci_arttext
- Agencia para la Investigación y la Calidad de la Atención Sanitaria. (2006). La enfermedad de reflujo gastroesofágico o GERD (por sus siglas en inglés). En: Las Guías Sumarias de los Consumidores. Rockville (MD): Agencia para la Investigación y la Calidad de la Atención Médica (EE. UU.); 2006-. Disponible en: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK47462/
- Bengel, W. (2010). Candidiasis orales. Parte 1: Cuadro clínico, epidemiología y etiología. the Quintessence, 23(10), 510-517. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=3346418
- Jafari, A., Alaee, A., & Ghods, K. (2021). The etiologies and considerations of dysgeusia: A review of literature. Journal of Oral Biosciences, 63(4), 319-326. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1349007921001018?via%3Dihub
- Douglass, R., & Heckman, G. (2010). Drug-related taste disturbance: a contributing factor in geriatric syndromes. Canadian family physician Medecin de famille canadien, 56(11), 1142–1147. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2980431/
- Ponticelli, E., Clari, M., Frigerio, S., De Clemente, A., Bergese, I., Scavino, E., Bernardini, A., & Sacerdote, C. (2017). Dysgeusia and health-related quality of life of cancer patients receiving chemotherapy: A cross-sectional study. European journal of cancer care, 26(2), 10.1111/ecc.12633. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28101929/
- Howard, M. (2007). El cinc y los trastornos del gusto. Odovtos, Revista Internacional de Ciencias Dentales, 9, 7-13. https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=499551912003
- Cabrera, D., Ferrer, O., González, L., Cañadilla, L., & Tellería C, A. (2016). Manifestaciones bucales del síndrome de Sjögren. Presentación de un caso. Revista Médica Electrónica, 38(6), 877-886. http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1684-18242016000600009&lng=es&tlng=es.
- Bosch, Á. D. G. (2007). Higiene bucodental: productos utilizados y recomendaciones básicas. Offarm: farmacia y sociedad, 26(10), 64-67. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=5324581
- González, M. (2006). Deshabituación tabáquica. Offarm: farmacia y sociedad, 25(4), 80-84. https://www.elsevier.es/es-revista-offarm-4-articulo-deshabituacion-tabaquica-13086791