Vad är en diagnostisk peritoneal sköljning?

september 24, 2019
Peritoneal sköljning är en medicinsk procedur som är väldigt användbar för att diagnostisera vissa sjukdomar med koppling till bukhålan.

Termen ”diagnostisk peritoneal sköljning” refererar till en vanlig medicinskt procedur. Den består av att utföra en fysisk undersökning av buken som kan vara användbar för diagnoser.

Läkaren kan även använda den i vårdande syfte för vissa kliniska tillstånd.

Peritoneal sköljning involverar en mycket pålitlig medicinsk undersökning som producerar minimala mängder falska positiva eller andra fel.

Den används ofta tillsammans med medicinsk avbildning, såsom datortomografi eller magnetröntgen.

Röntgen av peritoneum

Röntgen av peritoneal dialys.

Peritoneum

Peritoneum består av en tunn men väldigt motståndskraftig hinna som hittas i bukhålan. Dess två lager förenar det externa skiktet hos de inre organen med insidan av buken.

Detta inkluderar peritonealhålan, som innehåller en liten mängd vätska. Friktion mellan de olika lagren minskar därför, eftersom hinnan fungerar smörjande.

Vanligtvis tillhandahåller dessa strukturer stöd och skydd för organen i buken. Deras plikter kan dock påverkas om peritoneum drabbas av ändringar på grund av sjukdom eller trauma.

Läs även: 7 livsmedel som gör dig uppsvälld om magen

Diagnostisk peritoneal sköljning

Först är det viktigt att poängtera att läkare kanske inte alltid rekommenderar diagnostisk peritoneal sköljning. Om patienten t.ex. genomgått många bukoperationer så är detta inte det bästa alternativet.

Fetma, graviditet, allvarlig cirros och problem med blodlevring är också några faktorer som kan påverka patientens förmåga att genomgå denna procedur.

Med det sagt, låt oss ta en titt på den:

  1. Det medicinska teamet kommer förbereda alla nödvändiga redskap för ingreppet. De måste givetvis följa de rådande reglerna för hygien och förklara proceduren för patienten.
  2. Innan de börjar kommer de sätta in i kateter och en nasogastrisk slang. Detta för att försäkra testets pålitlighet.
  3. Efteråt kommer de desinfektera området där snittet kommer läggas, varpå de kommer bedöva patienten. På så sätt kommer denne inte uppleva obehag under proceduren.
  4. Därefter läggs snittet med en skalpen genom de olika lagren av vävnad för att nå peritoneum. Genom att använda avdelare kan specialisterna se membranet bättre. De måste även vara uppmärksamma på hemostasen för att undvika att blod flödar in i den blottade peritonealhålan.
  5. Efter det gör de ett litet snitt i peritoneum.
  6. De sätter in en peritoneal dialyskateter genom öppningen. Väl insatt fästs en spruta vid kateterna så att man kan suga ut ett prov.
  7. Om det finns blod, avföring, galla, urin eller tarmvätska i proverna så är resultatet positivt, varpå en laparotomi kommer genomföras.
Opererar på patient

Sköljteknik

Ibland får man inte önskade resultat. Om så är fallet kan det medicinska laget administrera saltlösning i hålan, varpå de låter vätskan sprida sig.

Efter några minuter dränerar de vätskan naturligt (med hjälp av gravitationen). På så sätt kan de få en serie nya prover som skickas till analys i ett labb.

Beroende på resultaten kan gruppen av experter slå fast orsaken till magproblemenDe kan även utföra tester för att få interna bilder av magregionen. På så sätt kan de komma fram till en diagnos.

Efter proceduren placerar de ett stabilt bandage över såret för att främja läkande och förebygga möjliga komplikationer och infektioner.

  • Schultz, D. J., & Weigelt, J. A. (2003). Diagnostic peritoneal lavage. Operative Techniques in General Surgery. https://doi.org/10.1016/S1524-153X(03)70005-0
  • Jansen, J. O., & Logie, J. R. C. (2005). Diagnostic peritoneal lavage – An obituary [5]. British Journal of Surgery. https://doi.org/10.1002/bjs.5222
  • Whitehouse, J. S., & Weigelt, J. A. (2009). Diagnostic peritoneal lavage: a review of indications, technique, and interpretation. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine. https://doi.org/10.1186/1757-7241-17-13