De tidiga symptomen på psykos du bör känna till
Att känna till de tidiga symptomen på psykos är det första steget för att förstå hur denna psykiska störning uppstår. Ett psykotiskt avbrott tenderar att ha en djupgående inverkan på både den som upplever det och på åskådaren.
Ofta är det svårt att förstå vad som händer; det är som om “något har klickat fel “, som vissa säger. Psykos är en sjukdom som påverkar hjärnan och dess funktion. Därför leder det till situationer där beteendet är kan uppfattas som obegripligt. Därför är det viktigt att öka kunskapen för att förhindra stigmatisering.
Vad är psykos?
Psykos är en psykisk sjukdom som tenderar att visa sig på en mängd olika sätt. Det finns dock en gemensamma nämnare, vilket är förlusten av verklighetskänslan. Det uppskattas att de första symtomen vanligtvis uppstår mellan 20 och 30 års ålder.
Mellan 20 och 40 % av patienterna har dock initiala kliniska manifestationer före 20 års ålder. När det gäller etiologi är psykos multifaktoriellt. Det innebär att det finns flera orsaker (genetiska, biologiska, sårbarhet för stress, miljö etc.).
Den genetiska komponenten spelar en viktig roll, även om den inte är tillräcklig i sig. Det är kombinationen av alla faktorer som i större eller mindre utsträckning predisponerar en psykotisk episod.
I allmänna termer presenterar sig en psykotisk episod enligt följande:
- En episod med prodromala symptom. Dessa är ofta tvetydiga eller vaga. Av denna anledning är det ofta svårt att upptäcka dem om man inte har kunskap om ämnet. De fungerar i alla fall som en tidig varning.
- Den akuta fasen. Symptomen är tydliga; hallucinationer, vanföreställningar och oorganiserat tänkande är sannolikt närvarande.
- Remissionsfasen. Detta är det gradvisa försvinnandet av symptom och återhämtning.
Vi tror att du kan vara intresserad av att läsa det här också: 14 konstiga och mindre kända psykiska störningar
De tidiga symptomen på psykos
Att känna till de tidiga symptomen på psykos är avgörande för patienter och människor runt omkring dem. Dessa manifestationer utvecklas ofta över tiden, men många kan åtgärdas med behandling.
För att vara mer exakt inkluderar tecknen på sjukdomen följande:
- Förändringar i humör som förlängs över tid (detta är inte bara “att ha haft en dålig dag”).
- Nervositet och ångest.
- Svårigheter att koncentrera sig.
- Försummar personlig hygien.
- Sömnproblem.
- Osammanhängande tal.
- Svårigheter att påbörja eller fortsätta en uppgift och bristande motivation.
- Förändringar i tankegången (typiska uttryck är desorientering, svårigheter att förstå vad som händer och oförmåga att skilja mellan verklighet och fantasi.
- Hallucinationer. Detta är uppfattningen att något existerar, trots att det inte gör det. Till exempel att att höra röster.
- Vanföreställningar. Detta är tron att något händer och är verkligt. Till exempel kan man tro att man blir förföljd eller att folk stirrar på en.
Behandling vid psykos
För att behandla psykos är det viktigt att ha några grundläggande saker i åtanke. Bland dem sticker följande rekommendationer ut:
- Man bör behandla det på ett tvärvetenskapligt sätt. Det vill säga en uppföljning av olika vårdande personal; från psykiatriker och psykologer till vårdpersonal, terapeutiska handledare och alla andra som kan vara nödvändiga.
- Det är viktigt att förstärka kontexten och relationskretsen för patienten med symtom på psykos.
- Bibehåll kontinuitet i den farmakologiska behandlingen. Det är viktigt att personen strikt följer sin ordinerade medicin eftersom det gynnar både förbättring och förhindrar återfall. På samma sätt bör personen låta bli att konsumera stimulantia, droger och alkohol.
- Arbeta med sociala och känslomässiga färdigheter. På så sätt kommer personen att kunna utveckla resurser för att uttrycka känslor och möta konflikter.
- Uppmuntra socialt stöd och integration. Det är nödvändigt att personen är en del av en gemenskap, att han/hon kan fortsätta sina studier eller utföra någon aktivitet på en kontinuerlig basis. Rutiner som ger en viss grad av förutsägbarhet i det dagliga livet är mycket effektivt vid dessa diagnoser.
Arbeta med psykoedukation
Denna punkt vill vi betona, eftersom den inte bara involverar patienten utan även hans eller hennes familj. Vid de flesta återfall har man identifierat situationer kopplade till stress och känslomässig och affektiv dysreglering.
Dessa situationer har i dessa fall skapat känslan av att vara nedbruten och överväldigad, och till följd upplevelser att vara “kedjad” med en minskning av medvetandet och beteendemässig och affektiv hämningslöshet.
Om vi lär människor hur man upptäcker sådana tecken kan tidig intervention vara lyckosam. Dessutom, även om återfall är att förvänta, påverkar de också personens och deras familjers förtroende för förbättring eller återhämtning.
Gillar du den här artikeln? Du kanske också gillar att läsa: Hur påverkar pengar den mentala hälsan?
Att lära sig de tidiga symptomen på psykos är nyckeln
I första hand tillåter psykoedukation om de tidiga symptomen på psykos både de som har dessa tillstånd och deras familjer och närstånde att skaffa tillräckliga resurser för att klara av denna psykiska störning. På samma sätt spelar detta en relevant roll för behandlingsföljsamhet och förebyggande av återfall.
Många gånger händer det att man ser dessa sjukdomar som en lång rad med olika symptom. Men, som ordspråket säger, “det finns inga sjukdomar – bara människor som är sjuka”. Det betyder att varje sjukdom har olika uttrycksformer beroende på patient, förutom de “universella” tecknen.
Att kunna utbilda oss själva om tidiga varningstecken och konkreta riktlinjer är viktigt för att förbättra skyddsfaktorer och minska de som är i riskzonen. I denna mening är det också av största vikt att förstå sjukdomens egna episoder för att uppmuntra personen och inte sätta press på henne/honom.
Ytterst bör psykoedukation fokusera på vården som personen kan få av olika vårdgivare. Det vill säga, det handlar om att informera om möjligheten att be om hjälp, dela information och tillhandahålla resurser för hur man lär sig hantera svåra situationer. Detta är mycket nödvändigt eftersom – som vid fallet med alla typer av sjukdomar – det finns en stor risk att vårdnadshavare, närstående och familj drabbas av utmattning eller utbrändhet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Calabrese J, Al Khalili Y. Psychosis. [Updated 2022 Jul 21]. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2022 Jan-. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK546579/
- Vallejo Ruiloba J. Etiopatogenia de los trastornos depresivos. Introducción a la psicopatología y a la psiquiatría. Editorial Masson. 6ª Edición 2006.
- Sánchez Gregori, B., & Rodríguez Gómez, C. (2004). El abordaje de la psicosis: del individuo a la familia y de la familia al grupo multifamiliar. Inf. psiquiatr, (177), 227-234.
-
Carrascoso López, F. J., & Roldán Maldonado, G. M. (2022). Abordaje de trastornos psicóticos en un Equipo de Salud Mental de Distrito. Descripción de un modelo de intervención posible. Apuntes De Psicología, (38-39), 113–128. Recuperado a partir de https://www.apuntesdepsicologia.es/index.php/revista/article/view/1144