Daglig aspirinterapi: användningsområden och risker du bör känna till

Daglig aspirinbehandling kan vara livräddande för många människor. Daglig behandling är dock endast tillrådlig för specifika patienter.

Granskad och godkänd av farmaceut Franciele Rohor de Souza.

Skriven av Edith Sánchez

Senaste uppdateringen: 06 november, 2022

Daglig aspirinbehandling är ett potentiellt fördelaktigt sätt att minska risken för hjärtinfarkt eller stroke. Det är dock inte tillrådligt för alla, eftersom det i vissa fall gör mer skada än nytta.

Generellt sett bör denna behandling helst ordineras av en läkare. Även om det vanligtvis är säkert att ta ett av dessa piller ibland, är sanningen att när det tas varje dag kan det orsaka oönskade effekter.

I och för sig är syftet med terapin att förhindra att det bildas blodproppar i hjärtat eller hjärnan, särskilt hos personer med anlag. Men följer man det i onödan kan det leda till blödningar och andra komplikationer. Skulle du vilja lära dig mer om detta?

Vad är daglig aspirinbehandling?

Daglig aspirinbehandling är en behandling som man kan ordinera personer som löper risk att få blodproppar. Den indikerade dosen är låg; den sträcker sig från 81 till 325 milligram. Läkaren ger denna med hänsyn till personens hälsotillstånd och andra mediciner som denna tar.

Ibland kan en person ha ansamlingar av fett i artärerna som kan leda till blodproppar. Om detta inträffar stoppas det normala blodflödet och som ett resultat kan en hjärtinfarkt eller stroke utlösas. Eftersom detta läkemedel har förmågan att minska blodets koagulering, avser man med denna terapi att minska sådana risker. Man kan utföra terapin på två sätt:

• Primär prevention. När det inte finns någon historia av hjärtproblem eller stroke. Det finns kontroverser angående denna användning.
• Sekundär prevention. Om det finns en historia av hjärtproblem eller stroke. Det råder enighet om fördelarna med denna användning.

I vilka fall rekommenderar man denna behandling?

Daglig aspirinbehandling måste ordineras av en läkare. Regelbunden användning av detta läkemedel kan nämligen orsaka allvarliga biverkningar, trots att det finns receptfritt. Därför är det nödvändigt att en läkare väger riskerna och fördelarna med denna behandling i varje enskilt fall.

Generellt sett kan man rekommendera denna typ av terapi i följande fall:

• Personer mellan 40 och 59 år med en risk för mer än 10 % att drabbas av hjärtinfarkt under de kommande 10 åren.
• Patienter som har genomgått kranskärlsbypassoperation.
• Personer som har fått en kransartärstent monterad.
• Människor som har symtom på kranskärlssjukdom eller andra hjärtsjukdomar som användning av aspirin kan vara till hjälp för.
• Personer under 60 år som har diabetes och minst en annan riskfaktor, såsom högt blodtryck eller rökning.
• Patienter med en historia av hjärtinfarkt eller stroke, utan allergier eller en historia av blödning.

I allmänhet anser man att denna behandling är mest effektiv hos personer mellan 50 och 59 år med en historia av hjärtproblem. Det används också som en förebyggande metod för personer mellan 50 och 70 år med låg risk för inre blödningar.

Möjliga risker och biverkningar

Daglig aspirinbehandling hos friska människor innebär fler risker än fördelar. American College of Cardiology har publicerat en artikel som där man avråder från denna behandling hos lågriskpersoner.

Personer med en blödnings- eller koaguleringsstörning bör inte ta denna behandling. Detta gäller också personer med blödande magsår eller en historia av tarmblödningar. Av förklarliga skäl bör personer som är allergiska mot acetylsalicylsyra också avstå.

Möjliga biverkningar eller komplikationer inkluderar följande:

• Stroke. Daglig aspirinbehandling kan öka risken för stroke på grund av blödning (hemorragisk stroke ).
• Gastrointestinal blödning. Daglig användning av aspirin ökar risken för magsår. Om ett magsår redan finns kan läkemedlet öka blödningen och vara livshotande.
• Öronproblem. Höga eller frekventa doser av detta läkemedel orsakar i vissa fall tinnitus eller hörselnedsättning.
• Allergiska reaktioner. Allvarliga, livshotande reaktioner kan uppstå hos personer som är allergiska mot läkemedlet.

Möjliga interaktioner med daglig aspirinbehandling

En annan aspekt att tänka på vid daglig aspirinbehandling är interaktionen läkemedlet kan ha med andra mediciner. I synnerhet kan användningen av detta läkemedel tillsammans med andra icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) öka risken för blödning.

Om du är ordinerad en engångsdos NSAID per dag, bör du ta denna åtta timmar före intag av acetylsalicylsyra, eller en halvtimme efter. Om dosen är högre, eller om du tar andra mediciner, bör du prata om detta med din läkare.

Samtidigt bör du vara mycket försiktig när du kombinerar aspirin med antikoagulantia. Det är också möjligt att det kan förekomma en interaktion med andra läkemedel som kortikosteroider, klopidogrel och vissa antidepressiva medel. En professionell konsultation är alltid nödvändig.

Tips och rekommendationer

Alkohol har också en antikoagulerande effekt, så detta bör du undvika under daglig aspirinbehandling. Det är viktigt att diskutera detta med din läkare för att veta hur mycket som kan du kan inta utan att utsätta dig själv för risk.

Denna behandling bör dock inte avbrytas plötsligt. Detta kan ge en rebound-effekt och öka risken för hjärtinfarkt eller stroke. Slutförandet av behandlingen bör styras av läkare.

Om du är ovillig eller oförmögen till denna terapi, men är en riskpatient, kan du prata med sin läkare om möjligheten till statinbehandling. Enligt en studie från 2016 kan detta vara ett bra alternativ i sådana fall.

Läs mer: 6 alternativa användningar för aspirin du inte kände till

Slutliga rekommendationer

En person som går på daglig acetylsalicylsyrabehandling bör alltid informera sin läkare om detta inför ett tandingrepp eller en operation. Detta på grund av risken för överdriven blödning.

Slutligen, det är bäst att ta denna medicin som en enterodragerad kapsel. Denna är nämligen utformad för att lösas upp först när den når tunntarmen. Detta kan hjälpa till att minska risken för magproblem, dock finns inga bevis som bekräftar detta.