Att mäta syremättnad: hur och varför gör man det?
Syre är en oerhört viktig molekyl för de flesta levande varelser. Alla celler i vår kropp använder det som bränsle för att utföra sina funktioner. En viktig standard man använder sig av inom sjukvården är därför att mäta syremättnad.
Man definierar syremättnad som den del av hemoglobin i kroppens blod som är bundet till syre, och därför också bär på syre. Hemoglobin är en komponent i våra röda blodkroppar som gör just det: de transporterar syre till alla våra celler.
Att mäta denna parameter har blivit ett viktigt steg inom sjukvård. Detta för att när syremättnadsnivåerna sjunker under en viss procent så är patientens liv i fara.
Låga nivåer av syre i blodet har ofta att göra med luftvägssjukdomar. Till exempel kan coronavirus förändra dessa nivåer, vilket komplicerar den kliniska bilden. Därför ska vi i den här artikeln förklara allt du behöver veta om syremättnad.
Vad är syremättnad?
Som vi redan har nämnt är syremättnad en parameter som hänvisar till procentandelen hemoglobin som är bundet till syre. Denna andel kan variera beroende på många aspekter, såsom andningsfunktion.
Normala mättnadsvärden är mellan 95 % och 100 %. När man har en mättnad under 89 % kan cellerna i kroppen inte utföra sina funktioner ordentligt.
Om syremättnadsnivåerna sjunker under en kort tidsperiod innebär det inte att kroppen tar skada. Men om denna situation fortgår eller upprepas får det konsekvenser för vävnaderna i vår kropp. När syremättnaden sjunker går kroppen in i ett tillstånd som man kallar hypoxi. Detta är det medicinska sättet att säga att blodets syrenivåer är under de normala. Det har vanligtvis att göra med cirkulations- eller andningsproblem.
Du kanske också är intresserad av: Testa en huskur med honung för problem med luftvägarna
Hur gör man för att mäta syremättnad?
För närvarande finns det olika sätt att mäta syremättnad. Det vanligaste och enklaste sättet är att använda en enhet som kallas pulsoximeter. Det är en liten klämliknande enhet som kan placeras på ett finger eller en tå.
Pulsoximetern avger ljusstrålar som passerar genom blodet och mäter syrenivån genom huden. Dess funktionsmekanism är komplex, men med den kan vi mäta både mättnad och hjärtfrekvens.
Ett annat sätt att mäta syremättnad är genom arteriella blodgaser. Denna teknik innebär att man tar blod från en artär. Till skillnad från pulsoximetern kan man mäta även andra värden med denna teknik, såsom procentandelen koldioxid eller blodets pH.
Men även om blodgasanalys är ett mer komplett test, är det också mer komplext och invasivt. Därför är pulsoximetern som regel den vanligaste, eftersom den är både snabb och smärtfri att använda.
Du kanske gillar: 4 huskurer för att andas bättre och stärka dina lungor
Vad händer i situationer när hypoxi uppstår?
Hypoxi kan uppstå av flera anledningar. För det första för att det inte finns tillräckligt med syre i luften man andas. Det är också beroende av att lungorna kan utföra sin funktion på rätt sätt. Det vill säga att de andas in syre korrekt och eliminerar koldioxid.
Dessutom kan hypoxi orsakas av ett cirkulationsproblem. Blodet måste kunna nå lungorna och ta upp syre för att transportera det till alla delar av kroppen. Några specifika orsaker är astma eller hjärtsjukdom.
Det mest typiska symtomet på låg syremättnad är andnöd. Huvudvärk, yrsel. och svaghet kan också förekomma. Om situationen är långvarig kan även förvirring och desorientering uppstå.
Att mäta syremättnad: slutsats
I princip behöver en frisk person inte ha en pulsoximeter hemma, och inte heller konstant övervaka sin syremättnad. Det är hur som helst en grundläggande mätning på alla nivåer av medicinsk vård, särskilt om patienten i fråga lider av ett luftvägs- eller blodproblem.
Nyttan som dessa små bärbara enheter har tillfört medicinsk vård möjliggör förbättrad tidig diagnos. Med en överblick får läkaren tillgång till viktig information för att besluta om antingen behandling eller sjukhusvistelse.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gasometría Arterial, ¿Sabes Interpretarla? | Academia AMIR Enfermería. (n.d.). Retrieved March 25, 2020, from https://academiaeir.es/interpretar-una-gasometria-arterial/
- Pulsioxímetro. (n.d.). Retrieved March 25, 2020, from https://www.thoracic.org/patients/patient-resources/resources/spanish/pulse-oximetry.pdf
- Carrillo-Esper, Raúl, Juan José Núñez-Bacarreza, and Jorge Raúl Carrillo-Córdova. “Saturación venosa central. Conceptos actuales.” Revista Mexicana de Anestesiología 30.3 (2007): 165-171.
- Vasquez-Bonilla, Aldo Alfonso, et al. “Evaluación de parámetros fisiológicos en función de la saturación de oxigeno muscular en mujeres con sobrepeso y obesidad.” RICYDE. Revista Internacional de Ciencias del Deporte 13.47 (2017): 63-77.