Allt du behöver veta om polyper i livmodern

26 november, 2020
I de flesta fall orsakar inte polyper i livmodern några symptom. De är nästan alltid är godartade, men cirka 1% av fallen kan leda till ett malignt tillstånd. Vill du veta mer om dem?

Polyper i livmodern är vävnadstillväxter som växer i livmoderns innervägg. De kan förekomma i olika storlekar, från några millimeter till flera centimeter. Vissa kan till och med bli stora som en golfboll.

Läkarna vet ännu inte hur vanliga polyper i livmodern är. Detta beror på att de i många fall inte orsakar några symptom. Därför söker de drabbade kvinnorna inte läkarvård för dem. Men experter uppskattar att deras förekomst ligger mellan 10 och 24% av det totala antalet kvinnor i världen.

De förekommer oftast hos kvinnor mellan 40 och 65 år. Trots det har till och med förekommit fall av livmoderpolyper hos både 12-åriga flickor och 81-åriga kvinnor. Därför kan man se dessa polyper i alla åldrar.

Vad är polyper i livmodern?

Polyper i livmodern: kvinna med livmodern illustrerad utanpå
Polyper i livmodern är vanliga hos kvinnor som närmar sig klimakteriet. Dessa kan vara en av orsakerna till blödningar efter klimakteriet.

De är små vävnadstillväxter i livmoderns innervägg. Denna vägg kallas endometrium, varför de också kallas ”endometriska polyper”. De bildas på grund av celldelning och den påföljande tillväxten av endometrium.

En kvinna kan ha en eller flera livmoderpolyper. De håller sig vanligtvis inom detta organ, men glider ibland genom livmoderhalsen och in i vagina. De är vanligare hos kvinnor som närmar sig klimakteriet eller som redan har genomgått det.

De allra flesta polyper i livmodern är godartade. Endast 0,5 till 1% av dem är maligna. Vanligtvis är maligna polyper de som växer fram efter klimakteriet, har en storlek på mer än 2 centimeter och orsakar blödningar efter att mensen har upphört.

Den här artikeln kan intressera digMenorragi: symptom, orsaker och behandling

Symptom och diagnos

De flesta polyper i livmodern orsakar inte några symptom, och man upptäcker dem vanligtvis under en rutinundersökning. I fall där det finns symptom inkluderar dessa ofta följande:

  • Onormala blödningar. Mycket kraftiga blödningar under menstruationen (menorragi) – denna blödning är inte relaterad till menstruationerna. Med andra ord inträffar det efter klimakteriet (metrorragi) eller efter samlag.
  • Infertilitet svårigheter eller en oförmåga att bli gravid kan vara relaterad till detta tillstånd.
  • Aborter
  • Smärta – detta inträffar när polyperna finns i slidan.

Läkare diagnostiserar polyper i livmodern genom olika test:

  • Transvaginalt ultraljud. Detta utförs genom att föra in en stavformad anordning i slidan. Ultraljudet skapar sedan en bild genom ljudvågor.
  • Hysteroskopi. Ett flexibelt, tunt, upplyst rör förs in i slidan och livmoderhalsen. Detta gör att läkaren kan se insidan av organet.
  • Endometrial biopsi. Man utför detta ingrepp med en sugkateter. Läkaren tar ett prov som man sedan undersöker i ett laboratorium. Men det är dock inte hundra procent pålitligt.

Du bör också läsa: 5 fakta om livmoderfibroider som varje kvinna bör känna till

Orsaker till polyper i livmodern

Polyper i livmodern: livmoder i plast och måttband
Hittills finns det ingen klarlagt definitiv orsak som förklarar uppkomsten. Det finns dock flera identifierade riskfaktorer.

Vetenskapen känner inte till orsaken till att dessa polyper manifesterar sig. Hypoteser har blivit framlagda om deras möjliga genetiska och hormonella orsaker, och även andra orsaker. Det finns dock inga avgörande resultat i dagsläget.

Experter har emellertid upptäckt att det finns vissa riskfaktorer. De är följande:

  • Höga östrogennivåer
  • Användning av tamoxifen – detta är ett läkemedel som läkare använder mot bröstcancer, och det ökar risken för polypbildning i livmodern
  • Hormonbehandlingar under klimakteriet
  • Fetma
  • Högt blodtryck
  • Vissa andra sjukdomar – Lynchs syndrom, Cowdens syndrom och andra sällsynta sjukdomar är associerade med utveckling av dessa polyper

Andra intressanta fakta

Den vanliga behandlingen för detta tillstånd är att kirurgiskt avlägsna polyperna, eller en polypektomi. Denna procedur utförs genom endoskopiska ingrepp eller en skrapning eller genom kirurgisk resektion genom hysteroskopi. Den sistnämnda metoden är den säkraste och mest effektiva.

Experter rekommenderar att läkare utför operation i följande fall:

  • Symptomatiska premenopausala kvinnor
  • Asymptomatiska premenopausala kvinnor med polyper som är större än 15 millimeter i diameter
  • Symptomatiska och asymptomatiska kvinnor efter klimakteriet

I de fall polyperna uppstår efter intag av tamoxifen bör läkare undersöka varje enskild patient. I alla avseenden är rekommendationen att alla kvinnor går till sin gynekolog för regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella problem i ett tidigt stadium.

  • Ralph, C., Zajer, C., De Petris, V., Gejman, R., & Cuello, M. (2014). Pólipo endometrial, una causa infrecuente de sangrado genital anormal en la adolescencia. Revista chilena de obstetricia y ginecología, 79(4), 305-310.
  • Kent A. Endometrial polyp investigation. Rev Obstet Gynecol. 2009;2(3):201.
  • Nijkang NP, Anderson L, Markham R, Manconi F. Endometrial polyps: Pathogenesis, sequelae and treatment. SAGE Open Med. 2019;7:2050312119848247. Published 2019 May 2. doi:10.1177/2050312119848247
  • Kanthi JM, Remadevi C, Sumathy S, Sharma D, Sreedhar S, Jose A. Clinical Study of Endometrial Polyp and Role of Diagnostic Hysteroscopy and Blind Avulsion of Polyp. J Clin Diagn Res. 2016;10(6):QC01–QC4. doi:10.7860/JCDR/2016/18173.7983
  • Lieng M, Istre O, Qvigstad E. Treatment of endometrial polyps: a systematic review. 2010. In: Database of Abstracts of Reviews of Effects (DARE): Quality-assessed Reviews [Internet]. York (UK): Centre for Reviews and Dissemination (UK); 1995-. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK79302/