Allt du behöver veta om bulgur
Ordet bulgur är av turkiskt ursprung och är en produkt som kommer från vete. I Mellanöstern har man använt detta i köket sedan långt tillbaka i tiden. Idag används detta sädesslag i alla möjliga delar av världen. I sydamerikanska länder som Paraguay och Argentina är detta också populärt att använda i matlagningen, dock kallas det i dessa länder för burgolvete. Ta reda på allt du behöver veta om bulgur här!
Allt du behöver veta om bulgur: Ett sädesslag som är typiskt för Mellanöstern
Bulgur är en typ av fullkorn som kommer från vete (Triticum durum). Den traditionella bearbetningen av detta livsmedel innebär att man rengör kornen och kokar dem i en mycket stor kastrull full med vatten.
Man rör sedan om i kastrullen regelbundet för att se till att vetet blir jämnt kokat. Denna process tar tid och involverar vanligtvis medelhög värme tills man efter ett tag sänker temperaturen.
När kornen är mjuka häller man av vattnet och låter kornen torka i solen så länge det är nödvändigt. Först härefter maler man kornen. Denna process ger upphov till oregelbundna korn som sedan passeras genom en sil för att dela upp dem efter olika storlekar – små, medelstora och grova.
Bearbetningsprocessen innebär också att man tar bort det yttre skiktet som kornen har. Slutligen är torkningsprocessen det som gör kornen redo att användas. Denna process innebär att bulgurkornen får ligga i solen i flera dagar.
Enligt en studie som publicerats i Journal of Food Science and Technology, ger alla steg som ingår i processen vissa specifika fördelar. De ger motstånd mot kontaminering av svampar och insekter samt inaktivering av enzymer under tillagningen.
Denna process förbättrar också näringskvaliteten hos vetekornen. Det ger inte bara en attraktiv smak utan förlänger också livsmedlets hållbarhet. Vi får därför en produkt som är snabb att tillaga och som inte är särskilt dyr.
Läs också den här artikeln: Nyttig quinoarisotto med svamp, kyckling och purjolök
Lär dig hur man skiljer bulgur från couscous
Både couscous och bulgur kommer från vete. Dessutom ser de ganska lika ut, och ibland kan vi använda dem för att göra samma typer av rätter. De är dock inte samma ingrediens. Det finns faktiskt några signifikanta skillnader mellan de två.
Som vi redan har nämnt innebär bearbetningen av bulgur att man maler kokta vetekorn. Bearbetningen av couscous – ett populärt livsmedel i länderna kring Medelhavet – börjar dock med fint vetemjöl blandat med vatten och salt tills en tjock deg erhålls.
Med dessa korn gör man sedan små risliknande bollar, som får genomgå en bearbetningsprocess för att förlänga hållbarheten och göra tillagningstiden kortare i framtiden.
Vilka maträtter kan man använda bulgur i?
Ett av de mest typiska recepten där man kan använda bulgur är tabouleh. Denna maträtt är en blandning av färska grönsaker med denna typ av vete och är perfekt för de varma sommarmånaderna.
Du kan också använda bulgur för att göra köttbullar som innehåller malet lammkött och detta spannmål. Du kan föreslagsvis använda det på samma sätt som du använder ris till exempelvis risotto, fyllda grönsaker och köttfärsrätter.
Näringsvärdet i bulgur
Bulgur har samma näringsegenskaper som vete. Enligt en studie som publicerats i International Journal of Food Sciences and Nutrition innehåller detta livsmedel proteiner, komplexa kolhydrater och omättade fettsyror. Det är därför en källa till grundläggande makronäringsämnen.
Dessutom innehåller bulgur kostfiber, järn, magnesium, selen, fosfor och zink. Speciellt fiber är ett ämne som är bra och effektivt för personer med mag- och tarmsjukdomar som har att göra med förstoppning. Ett regelbundet intag stabiliserar tarmrörelserna och förhindrar förstoppning.
Slutligen är det bra att veta att bulgur är en källa till antioxidanter och vitaminer. Fenolsyra fungerar genom att blockera fria radikaler som främjar cellulärt åldrande, så ett intag av detta har också positiva effekter på människors hälsa.
Vilka är fördelarna med bulgur?
Några av de positiva effekterna som ett regelbundet intag av detta livsmedel har på människors hälsa handlar om att reglera blodsockernivåerna och stärka immunförsvaret. Samtidigt är dess bidrag till viktminskning också obestridligt.
Det bibehåller normala nivåer av glukos i blodet
Bulgur har ett lågt glykemiskt index jämfört med andra typer av sädesslag. Detta beror på mängden kostfiber som det innehåller. Vad denna komponent gör är att minska upptagningen av socker.
Tack vare detta upprätthåller bulgur normala nivåer av socker i blodomloppet. Av denna anledning ses det också som ett livsmedel som kan förhindra typ 2-diabetes.
Bra att veta om bulgur: Det förebygger cellskador och förbättrar immunförsvaret
Detta sädesslag ger antioxidanter, särskilt fenolföreningar och vitamin E.
Tack vare detta bidrar det till att immunsystemet fungerar normalt eftersom det skyddar cellerna från skador orsakade av reagenser och giftiga komponenter. Dessutom är mineralerna det innehåller oumbärliga för vår förbränning.
Bulgur främjar viktminskning
Denna typ av veteprodukt är ett utmärkt val när det gäller att uppnå optimal kroppsvikt. Om du tillsätter det i flytande rätter som soppa, bidrar det nämligen till en större mättnadskänsla. Vad som händer i dessa fall är att fibrerna sväller i magen och du känner en större mättnad.
Vi rekommenderar att du också läser den här artikeln: Njut av goda och nyttiga sallader alla dagar i veckan
Saker som är bra att veta om bulgur
Som du kan se har detta livsmedel, som är typiskt för Mellanöstern, egenskaper som påminner om de för helt matvete. Ett regelbundet intag av bulgur är därför fördelaktigt för hälsan. Det hjälper till i balansen av nivåerna på blodsockret samt med immunsystemets funktioner.
Dessutom kan går det snabbt att tillaga tack vare dess bearbetningsprocess. Det har en mild smak och passar bra i många olika rätter.
Om du inte har provat det ännu, vad väntar du på? Kom bara ihåg att om du har celiaki, glutenintolerans eller allergi mot vete, ska du hålla dig borta från bulgur.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Yuksel, A. N., Öner, M. D., & Bayram, M. (2017). Development and characterization of couscous-like product using bulgur flour as by-product. Journal of food science and technology, 54(13), 4452-4463.
- Tacer Caba, Z., Boyacioglu, M. H., & Boyacioglu, D. (2012). Bioactive healthy components of bulgur. International Journal of Food Sciences and Nutrition, 63(2), 250-256.
- Yilmaz, V. A. (2020). Effects of several production methods on technological, textural and sensorial properties of emmer (Triticum turgidum ssp. dicoccum) bulgur. Journal of Food Science and Technology, 1-10.
- Ertaş, N., & Türker, S. (2014). Bulgur processes increase nutrition value: possible role in in-vitro protein digestability, phytic acid, trypsin inhibitor activity and mineral bioavailability. Journal of food science and technology, 51(7), 1401-1405.
- Balci, F., & Bayram, M. (2015). Improving the color of bulgur: new industrial applications of tempering and UV/sun-light treatments. Journal of food science and technology, 52(9), 5579-5589.
- Vilcanqui-Pérez, Fulgencio, and Carlos Vílchez-Perales. “Fibra dietaria: nuevas definiciones, propiedades funcionales y beneficios para la salud. Revisión.” Archivos Latinoamericanos de Nutrición 67.2 (2017): 146-156.
- Urías-Orona, Vania, et al. “Ácidos fenólicos con actividad antioxidante en salvado de maíz y salvado de trigo.” Ecosistemas y recursos agropecuarios 3.7 (2016): 43-50.
- Almeida-Alvarado, Sonia Lorena, Tania Aguilar-López, and Deisy Hervert-Hernández. “La fibra y sus beneficios a la salud.” Anales Venezolanos de Nutrición. Vol. 27. No. 1. Fundación Bengoa, 2014.
- Febles Fernández, Carmen, et al. “Funciones de la vitamina E: actualización.” Revista Cubana de Estomatología 39.1 (2002): 28-32.
- De Munter, Jeroen SL, et al. “Whole grain, bran, and germ intake and risk of type 2 diabetes: a prospective cohort study and systematic review.” PLoS Med 4.8 (2007): e261.