Vad är fria radikaler och hur påverkar de hälsan?
Vad vi kallar fria radikaler är små reaktiva partiklar som kan skada våra celler. De bildas naturligt under ämnesomsättningen, det vill säga under de kemiska och biologiska processer som våra kroppar använder för att producera energi, bryta ner näringsämnen eller utföra vitala funktioner. Till följd påverkar fria radikaler också hälsan.
De kan också bildas på grund av yttre faktorer, såsom solexponering, röntgenstrålning, rökning, luftföroreningar, alkoholhaltiga drycker och industrikemikalier. Hur som helst, när de är i balans, är de molekyler som är nödvändiga för kroppens funktion.
Men när kroppen ackumulerat för mycket av dem, producerar de ett tillstånd som kallas oxidativ stress. Detta påskyndar åldrandeprocessen och bidrar till uppkomsten av sjukdomar, såsom bland annat cancer, åderförkalkning, neurodegenerativa störningar och artrit.
Lyckligtvis kan vi neutralisera en del av dessa effekter, tack vare antioxidanter. Dessa finns i olika sorters livsmedel, såsom frukt och grönsaker.
Effekter av fria radikaler på kroppen och hälsan
Allt eftersom tiden går minskar kroppen sin förmåga att försvara sig mot de negativa effekterna som kommer av fria radikaler. Dessutom påverkar vår livsstil och miljö vilken inverkan de har på varje person.
En överdriven ansamling av dessa molekyler, i kombination med kroppens minskade förmåga att motverka deras effekter, är en del av förklaringen till vårt åldrande. De konsekvenser som uppstår är de tecken vi tolkar som åldrandet av våra kroppar.
Åldrande hud är en effekt av fria radikaler på hälsan
Uppkomsten av tidiga tecken på åldrande av huden är bland de tydligaste och vanligaste tecknen på ansamlingen av fria radikaler. Oxidativ stress i hudcellerna påskyndar nedbrytningen av dessa.
Följande är de huvudsakliga effekterna:
- Oxidation av kollagen- och elastinfibrer, som är vad som upprätthåller hudens fasthet och elasticitet. Som en konsekvens ökar rynkor, uttryckslinjer och slapphet.
- Destabilisering av produktionsprocessen av melanin, pigmentet som ger färg till huden, vilket resulterar i uppkomsten av fläckar.
- Nedbrytning av fetterna som skyddar hudbarriären, vilket ger uttorkning och förlust av lyster.
- Skador på cellulärt DNA vilket kan resultera i mutationer och ökad risk för hudcancer.
- Kronisk inflammation, som förvärrar vävnadsskador och påskyndar åldrandet.
Kardiovaskulära sjukdomar
Fria radikaler bidrar till uppkomst och komplikationer av hjärt-kärlsjukdomar, eftersom de oxiderar det “dåliga” kolesterolet (LDL), vilket leder till bildandet av plack i artärerna. Utan ingripande i tid orsakar detta skador på artärväggarna, ökar koagelbildningen och ökar risken för allvarliga händelser som hjärtinfarkt och stroke.
Cancer
Interaktionen mellan fria radikaler och DNA orsakar förändringar och mutationer. Detta leder till att cellerna beter sig onormalt, vilket kan resultera i överdriven celltillväxt med bildandet av tumörer och cancer.
Den cellulära stressen som genereras av dessa molekyler ger också ett inflammatoriskt svar. Om detta upprätthålls över tiden, kan detta gynna uppkomsten av cancersjukdomar.
Du kanske också vill läsa: Immunterapi för cancer: Allt du behöver veta
Neurodegeneration
Genom att bryta ner cellmembran, proteiner och DNA från neuroner bidrar fria radikaler till en progressiv degenereringen av nervsystemet. Detta kan orsaka utveckling av sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och multipel skleros.
Skador på nervceller (neuroner) och deras strukturer ökar inflammation och förvärrar symtom, såsom minnesförlust, rörelsebegränsningar och nedsatt kognitiv örmåga.
Inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar
Vid reumatoid artrit, lupus och inflammatorisk tarmsjukdom, till exempel, är immunförsvaret skadat och börjar angripa kroppens egna vävnader. Oxidativ stress, å sin sida, ökar produktionen av inflammatoriska molekyler, förvärrar cellskador och bidrar till en utveckling av dessa sjukdomar.
Ögonproblem
Fria radikaler är relaterade till uppkomsten av två vanliga åldersrelaterade ögonsjukdomar: grå starr och makuladegeneration. Å ena sidan, genom att orsaka oxidation av proteiner och fetter i ögats lins, uppträder opaciteten som är karakteristisk för grå starr.
Samtidigt, i näthinnan, bryter dessa molekyler ner ljuskänsliga celler (fotoreceptorer). I nästa led uppstår en inflammatorisk reaktion som påskyndar makuladegeneration.
Diabetes är en effekt av fria radikaler på hälsan
Den oxidativa stressen som genereras av dessa reaktiva partiklar är kopplad till utvecklingen av diabetes och dess komplikationer. Eftersom de bryter ned betacellerna i bukspottkörteln, som är ansvariga för att producera insulin, får kroppen det svårt att u tsöndra hormonet och att upprätthålla kontrollen av blodsockernivåerna.
Samtidigt förvärras insulinresistensen och skadar blodkärlen vilket ökar risken för retinopati, hjärt-kärlsjukdomar, nefropati och diabetisk neuropati.
Hur kan antioxidanter hjälpa till att bekämpa fria radikaler?
Fria radikaler bildas kontinuerligt, och kroppen dämpar effekterna av dem genom antioxidanter. Antioxidanter är molekyler som kroppen producerar naturligt (som glutation eller urinsyra) eller som den får genom mat.
Bland de senare är följande de mest anmärkningsvärda:
- C-vitamin: citrusfrukter, paprika, tomater, gröna bladgrönsaker och blåbär.
- Zink: kyckling, kalkon, skaldjur, sesamfrön, kikärter, linser och berikade spannmål.
- Vitamin E: avokado, nötter och frön, bönor, linser och gröna bladgrönsaker.
- Selen: ägg, fet fisk, lök, kyckling, skaldjur och nötkött (genom måttliga och enstaka portioner).
- Betakaroten: aprikos, melon, mango, morötter, grapefrukt, paprika, sparris, rödbeta, pumpa.
- Fenolföreningar: speciellt flavonoider, som finns i bär, vindruvor, rötter, lök, vitlök, kakao, kryddörter (oregano, timjan och rosmarin).
Antioxidanternas roll är att donera en elektron – en del av deras kemiska struktur – för att stabilisera partiklar som är mycket reaktiva. De har också förmågan att eliminera ämnen som initierar bildandet av fria radikaler för att förhindra vidare ackumulering av dessa.
Antioxidanter kan verka utan att själva bli skadliga. Faktum är att de föreslås kunna kontrollera aktiviteten hos vissa gener i kroppen, vilkas förändring skulle kunna resultera i sjukdomar.
Hur det än föreligger så kan ingen av dessa på egen hand bekämpa alla effekterna från fria radikaler. Varje typ av antioxidant har en verkningsmekanism som ser olika ut beroende på dess kemiska egenskaper.
Detta är anledningen till att det, för att säkerställa ett effektivt skydd mot cellskador och oxidativ stress, är viktigt att få ett balanserat bidrag från alla olika varianter av antioxidanter. Helst från mat, eller från hudvårdsprodukter.
Det är dock inte tillrådligt att ta dem som tillskott överdrivet eller under vissa omständigheter. Det finns sammanhang där antioxidanter kan ha motsatt effekt än den man önskar. Är du osäker är det bäst att rådfråga en läkare.
Du kanske också vill läsa: Livsmedlen som är rikast på antioxidanter
Finns det andra sätt för att motverka effekterna av fria radikaler på hälsan?
Ja. Ett annat sätt för att mildra deras påverkan är att begränsa exponeringen av dem. Detta kan du göra genom att tillämpa följande rekommendationer:
- Säkerställ god sömnkvalitet.
- Undvik alkohol- och tobakskonsumtion.
- Minska konsumtionen av fritt socker, friterad mat och ultrabearbetade livsmedel i allmänhet.
- Hantera stress genom avslappningstekniker, såsom meditation, yoga, djupandning med mera.
- Utöva regelbunden och måttlig fysisk aktivitet och drick tillräckligt med mineralbalanserad vätska. Tänk på att intensiv träning utan tillräcklig vila kan öka produktionen av fria radikaler. Även vätevatten har visats sig ha antioxidativa effekter mot fria adikaler.
- Minska direkt exponering för solen, särskilt mellan 11:00 och 16:00. Använd också solskyddsmedel med minst 30 SPF, även molniga dagar.
- Försök att hålla dig borta från områden med höga luftföroreningar, till exempel trafikerade vägar. Undvik också att använda starka kemikalier, såsom sprayer, rengöringsmedel och bekämpningsmedel.
Balansera kroppens fria radikaler med en hälsosam livsstil
Det finns inget du kan göra för att helt undvika fria radikaler, eftersom de är en naturlig biprodukt av olika funktioner i kroppen. Även om de har rykte om sig att vara skadliga, är de till viss del nödvändiga för att olika biologiska funktioner ska uppfyllas.
Dessutom är det praktiskt taget omöjligt att undvika all exponering för externa källor av dessa molekyler. Därför är den mest effektiva strategin du kan implementera att prioritera en hälsosam livsstil.
Detta innebär en balanserad kost, rik på antioxidanter, vilket är ämnen som kan neutralisera fria radikaler. Utför även fysisk träning för att stärka ditt immunförsvar och försök att så mycket som möjligt begränsa exponeringen för ultraviolett strålning, tobak och föroreningar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Asmat, U., Abad, K., & Ismail, K. (2016). Diabetes mellitus and oxidative stress-A concise review. Saudi pharmaceutical journal : SPJ : the official publication of the Saudi Pharmaceutical Society, 24(5), 547–553. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5059829/
- Bhatti, J. S., Sehrawat, A., Mishra, J., Sidhu, I. S., Navik, U., Khullar, N., Kumar, S., Bhatti, G. K., & Reddy, P. H. (2022). Oxidative stress in the pathophysiology of type 2 diabetes and related complications: Current therapeutics strategies and future perspectives. Free Radical Biology & Medicine, 184, 114–134. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0891584922001228
- Chaudhary, P., Janmeda, P., Docea, A. O., Yeskaliyeva, B., Abdull Razis, A. F., Modu, B., Calina, D., & Sharifi-Rad, J. (2023). Oxidative stress, free radicals and antioxidants: potential crosstalk in the pathophysiology of human diseases. Frontiers in chemistry, 11, 1158198. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10206224/
- Chen, J., Liu, Y., Zhao, Z., & Qiu, J. (2021). Oxidative stress in the skin: Impact and related protection. International Journal of Cosmetic Science, 43(5), 495–509. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ics.12728
- Fletcher A. E. (2010). Free radicals, antioxidants and eye diseases: evidence from epidemiological studies on cataract and age-related macular degeneration. Ophthalmic research, 44(3), 191–198. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20829643/
- Houldsworth, A. (2023). Role of oxidative stress in neurodegenerative disorders: a review of reactive oxygen species and prevention by antioxidants. Brain Communications, 6(1). https://academic.oup.com/braincomms/article/6/1/fcad356/7504872
- Jarząb, S. (2020). Participation of free radicals in the skin aging process. Aesthetic Cosmetology. https://aestheticcosmetology.com/participation-of-free-radicals-in-the-skin-aging-process/
- Kammeyer, A., & Luiten, R. M. (2015). Oxidation events and skin aging. Ageing Research Reviews, 21, 16–29. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1568163715000033
- Kurutas E. B. (2016). The importance of antioxidants which play the role in cellular response against oxidative/nitrosative stress: current state. Nutrition journal, 15(1), 71. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4960740/
- Lobo, V., Patil, A., Phatak, A., & Chandra, N. (2010). Free radicals, antioxidants and functional foods: Impact on human health. Pharmacognosy reviews, 4(8), 118–126. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3249911/
- Marak, G. E., de Kozak, Y., & Faure, J. P. (1990). Free radicals and antioxidants in the pathogenesis of eye diseases. Advances in experimental medicine and biology, 264, 513–527. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20829643/
- Poljšak, B., & Dahmane, R. (2012). Free radicals and extrinsic skin aging. Dermatology research and practice, 2012, 135206. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3299230/
- Pruteanu, L. L., Bailey, D. S., Grădinaru, A. C., & Jäntschi, L. (2023). The biochemistry and effectiveness of antioxidants in food, fruits, and marine algae. Antioxidants (Basel, Switzerland), 12(4), 860. https://www.mdpi.com/2076-3921/12/4/860
- Raghunath, A., Sundarraj, K., Nagarajan, R., Arfuso, F., Bian, J., Kumar, A. P., Sethi, G., & Perumal, E. (2018). Antioxidant response elements: Discovery, classes, regulation and potential applications. Redox Biology, 17, 297–314. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2213231718302271
- Sainz, R. M., Lombo, F., & Mayo, J. C. (2012). Radical decisions in cancer: redox control of cell growth and death. Cancers, 4(2), 442–474. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC371269
- Sharifi-Rad, M., Anil Kumar, N. V., Zucca, P., Varoni, E. M., Dini, L., Panzarini, E., Rajkovic, J., Tsouh Fokou, P. V., Azzini, E., Peluso, I., Prakash Mishra, A., Nigam, M., El Rayess, Y., Beyrouthy, M. E., Polito, L., Iriti, M., Martins, N., Martorell, M., Docea, A. O., Setzer, W. N., … Sharifi-Rad, J. (2020). Lifestyle, Oxidative Stress, and Antioxidants: Back and Forth in the Pathophysiology of Chronic Diseases. Frontiers in physiology, 11, 694. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7347016/
- Sugamura, K., & Keaney, J. F., Jr. (2011). Reactive oxygen species in cardiovascular disease. Free Radical Biology & Medicine, 51(5), 978–992. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0891584911003066
- Suresh, P. K., Sah, A. K., & Daharwal, S. J. (2014). Role of free radicals in ocular diseases: An overview. Research Journal of Pharmacy and Technology, 7(11), 1330-134 https://rjptonline.org/HTMLPaper.aspx?Journal=Research%20Journal%20of%20Pharmacy%20and%20Technology;PID=2014-7-11-15
- Wieland, L. S., Moffet, I., Shade, S., Emadi, A., Knott, C., Gorman, E. F., & D’Adamo, C. (2021). Risks and benefits of antioxidant dietary supplement use during cancer treatment: protocol for a scoping review. BMJ open, 11(4), e047200. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8051392/
- Yang, H., Leng, J., Liu, N., & Huang, L. (2024). Editorial: Free radicals and antioxidants in diseases associated with immune dysfunction, inflammatory process, and aberrant metabolism. Frontiers in endocrinology, 15. https://www.frontiersin.org/journals/endocrinology/articles/10.3389/fendo.2024.1363854/full
- Zaric, B. L., Macvanin, M. T., & Isenovic, E. R. (2023). Free radicals: Relationship to Human Diseases and Potential Therapeutic applications. The International Journal of Biochemistry & Cell Biology, 154(106346), 106346. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1357272522001911
- Zhang, P. Y., Xu, X., & Li, X. C. (2014). Cardiovascular diseases: oxidative damage and antioxidant protection. European review for medical and pharmacological sciences, 18(20), 3091–3096. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25392110/