Att behandla myom: metoder och fakta
Myom är godartade tumörer som växer i slemhinnan i kvinnans livmoder. Mellan 20 och 50% av den kvinnliga befolkningen i barnafödande ålder har dem och i de flesta fall uppkommer inte några symtom. Det är dock viktigt att man går på medicinsk undersökning för att fastställa om de behöver tas bort. Det finns dock även naturliga metoder för att behandla myom som man kan nyttja.
Storleken på myom kan variera; de kan vara små som mynt eller stora som meloner. I det senare fallet orsakar de en inflammation i livmodern och det ser ut som att kvinnan är gravid. Myom kan växa för sig själv eller i grupp.
Olika typer av myom
Myom kan delas in i tre grupper beroende på var de sitter:
Subserosal: dessa myom utvecklas på utsidan av livmodern.
Intramural: dessa myom är de vanligaste och växer innanför livmoderväggen, vilket får den att svälla mer än vanligt.
Submukosal: i det här fallet sitter de under väggen i livmoderhålan och gör till störst del att man blöder mer under menstruationen, men kan också leda till andra problem som infertilitet och aborter i allvarliga fall.
29% av alla myom kräver behandling; det beror på storleken och var de sitter. Den typiska åldern för kvinnor att få dem ligger på mellan 30 och 40 år, och det har ingenting att göra med om kvinnan har fått barn eller inte.
Läkare anser att storleken och utseendet har att göra med det kvinnliga könshormonet östradiol vid livmodermuskeln; det är anledningen till att fler kvinnor drabbas strax innan klimakteriet snarare än under tonåren.
Symtom på myom
De vanligaste symtomen är:
Förändringar under menstruationen
Blödningen kan vara rikligare, menstruationen kan vara längre och du kan även blöda utanför mensen.
Smärtor
Smärtor under mens, vid sex och när som helst under dagen i nedre delen av ryggen eller bäckenet, även om man inte har utfört någon fysisk ansträngning.
Anemi
Det här är något som kan visas med ett blodprov, men vanliga symtom är överdriven trötthet, kronisk trötthet och sömnighet.
Problem vid urinering
Symtomen omfattar svårigheter att urinera, smärtsam urinering och förstoppning.
Bara för att du har något av symtomen ovan betyder inte det att du har myom. Som sagt har sjukdomen i de flesta fall inga märkbara symtom. För att ta reda på om du har det kan du göra en gynekologisk undersökning.
Huskurer för att behandla myom
Följande sätt att behandla myom ersätter inte läkare, men kan lindra symtomen om man lider.
Recept nr 1
Ingredienser
- 1 äpple
- 1 morot
- 2 kålblad
Tillredning
Tvätta, skala och hacka äpplet och moroten. Lägg det i en mixer tillsammans med kålblad. Drick en kopp per dag.
Recept nr 2
Ingredienser
- 50 gram mjölktistel
- 15 gram peppar
- 30 gram nässla
- 1 liter vatten
Tillredning
Krossa tisteln i en mortel och koka upp med vattnet. Ta bort från värmen och häll i de övriga ingredienserna. Låt stå i 20 minuter och sila sedan. Drick tre koppar om dagen i 10 dagar.
Recept nr 3
Ingredienser
- 1 msk maskros
- 2 dl vatten
Tillredning
Koka de ingredienserna i 5 minuter. Sätt därefter på ett lock och låt svalna. Drick sedan avkoket för att balansera hormonnivåerna och minska storleken på dina myom.
Recept nr 4
Ingredienser
- 1 dl ricinolja
- 1 näsduk
Tillredning
Värm upp oljan och doppa en trasa i den. Applicera på buken och låt ligga på tills oljan svalnat. Det är även bra för kramper under mensen.
Behandla myom naturligt, men glöm inte att även boka tid hos läkaren.
Spara
Spara
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Donnez, J., & Dolmans, M.-M. (2016). Uterine fibroid management: from the present to the future. Human Reproduction Update, 22(6), 665–686. https://doi.org/10.1093/humupd/dmw023
-
Farris, M., Bastianelli, C., Rosato, E., Brosens, I., & Benagiano, G. (2019). Uterine fibroids: an update on current and emerging medical treatment options. Therapeutics and Clinical Risk Management, 15, 157–178. https://doi.org/10.2147/tcrm.s147318
- Manta, L., Suciu, N., Toader, O., Purcărea, R. M., Constantin, A., & Popa, F. (2016). The etiopathogenesis of uterine fibromatosis. Journal of Medicine and Life, 9(1), 39–45. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5152611/
- Phelippeau, J., & Fernandez, H. (2016). Fibromas uterinos. EMC – Ginecología-Obstetricia, 52(4), 1–6. https://doi.org/10.1016/s1283-081x(16)80902-9
- Reis, F. M., Bloise, E., & Ortiga-Carvalho, T. M. (2016). Hormones and pathogenesis of uterine fibroids. Best Practice & Research Clinical Obstetrics & Gynaecology, 34, 13–24. https://doi.org/10.1016/j.bpobgyn.2015.11.015
- Zimmermann, A., Bernuit, D., Gerlinger, C., Schaefers, M., & Geppert, K. (2012). Prevalence, symptoms and management of uterine fibroids: an international internet-based survey of 21,746 women. BMC Women’s Health, 12(6). https://doi.org/10.1186/1472-6874-12-
