Vad är ett mjukgörande medel och hur gynnar det hudens hälsa?
Termen “mjukgörande medel” används vanligtvis för att hänvisa till en mängd olika ämnen som har egenskapen att skapa en barriär för att skydda hudens hälsa mot olika element som kan vara irriterande.
På så sätt är de användbara för att bibehålla återfuktning, samt elasticitet och mjukhet. De hjälper till och med att lindra irritationer på grund av deras antiinflammatoriska effekter. Nedan berättar vi i detalj vad mjukgörande medel är, vilka som är mest kända och hur de fungerar för att gynna hudens hälsa.
Vad är ett mjukgörande medel och vad används det till för hudens hälsa?
Enligt dess etymologi kommer ordet mjukgörande från “ēmolliēns”, som på latin betyder “som mjuknar”. För att vara mer exakt är dess funktion att tillhandahålla en skyddande barriär genom att skapa en oljig yta.
Det är således ett ämne som bidrar till hudvård, då det hjälper till att bibehålla fukt, minska torrhet och öka mjukheten. Dessutom skyddar den mot element som kan vara irriterande.
Man bör inte glömma att när det yttre lagret av huden, epidermis, saknar tillräckligt med fukt, torkar den ut och tenderar att spricka, flagna och få sår som lämnar dörren öppen för eventuella infektioner. Men mjukgörande medel förseglar dessa utrymmen med fett.
Därför är de idealiska för personer med känslig hud eller som lider av något tillstånd (t.ex. eksem eller psoriasis). De hjälper till att förbättra symtom som klåda, rodnad, irritation och inflammation.
Forskning publicerad i Drugs in Context visar att mjukgörande medel hjälper till att hålla kvar vatten i hud med atopisk dermatit, och dessutom utövar antiinflammatoriska effekter.
Vi förväxlar ofta fuktighetskräm med mjukgörande medel, men det är viktigt att klargöra att de är olika ämnen. De förra ger vatten, medan de senare hindrar vatten från att försvinna.
Därför, om huden inte är skadad eller inte har utsatts för någon faktor som orsakar irritation eller torrhet, är det bättre att använda en fuktighetskräm. Faktum är att fuktkrämer innehåller mjukgörande medel.
Olika typer av mjukgörande medel för hudens hälsa
Det är viktigt att notera att inte alla mjukgörande medel skyddar hudens hälsa på samma sätt, eftersom vissa innehåller mer fett. I detta avseende bör det noteras att det finns två grundläggande typer av innehåll:
- Hydrofila: deras bas är mer vattenhaltig, med alkoholer eller glyceriner; därför går absorptionen snabbare.
- Lipofila: de är mer oljiga och därför långsammare att absorbera, dock är deras effekt mer ihållande.
Å andra sidan finns det också en mängd olika produkter som innehåller mjukgörande medel. Dessa kan i sin tur innehålla olika uppsättningar med ingredienser och komma i olika former och presentationer, såsom:
- Aerosoler: de är i allmänhet lättare att applicera på svåra områden på kroppen, såväl som på områden som man inte bör vidröra för att undvika infektioner.
- Lotioner och krämer: de är för topisk användning; ju mer flytande de är, desto lättare är de att applicera och även för kroppen att absorbera, till exempel i områden där det är mycket hår.
- Salvor: dessa är tjockare i konsistensen och ger ett mer skyddande lager.
- Tvål: dessa är alternativa rengöringsmedel för att ge skydd. Dessa varianter innehåller inte ämnen som kan torka ut, vilket är särskilt viktigt för känslig hud som redan är påverkad.
Naturliga mjukgörande medel
I de olika kosmetiska eller farmaceutiska produkterna som vi nämner ovan är ingredienserna vanligtvis glycerin, petroleum eller vaselin, såväl som oljor av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. Det finns alltså också olika naturprodukter som har mjukgörande egenskaper. Låt oss titta på vilka som är de vanligaste.
Aloe vera
Egenskaperna hos aloe vera är allmänt erkända. Eftersom det innehåller fettsyror och är återfuktande ingår det i många hudvårdsprodukter. Det kan också användas direkt för behandling av irritationer, tack vare dess antiinflammatoriska enzymer.
En studie publicerad i Indian Journal of Dermatology visar att gelen från denna växt är återfuktande och hjälper till att förhindra tecken på åldrande. I sig stimulerar den fibroblaster som producerar kollagen och elastin, vilket möjliggör en mer elastisk och ungdomlig hud.
Sheasmör
Sheasmör är ett träd av afrikanskt ursprung, från vars frukt man utvinner en olja med stor användning inom kosmetikindustrin. Det är en ingrediens som ofta används i kroppskrämer och hårmasker, eftersom den innehåller oljesyra med mjukgörande egenskaper.
En forskning i International Journal of Molecular Sciences visar att detta smör är en källa till oljesyra-, stearin-, linol- och palmitinfettsyror. På grund av detta har den antiinflammatoriska och antioxidantegenskaper som gynnar hudens hälsa.
Kokosolja
En annan vegetabilisk produkt som är högt värderad inom kosmetika. Dess fettsyror (kaprinsyra, kaprylsyra och laurinsyra) har antioxidativa och antimikrobiella egenskaper och hjälper till att förstärka hudens skyddande barriär för att förhindra fuktförlust.
Nypon
Nyponolja är rik på fetter, vitaminer och antioxidanter, vilket är bra för huden. Det skyddar huden från effekterna av fria radikaler och bidrar till cellregenereringsprocessen.
Kakaosmör
Kakaosmör är välkänt för sin användning som ett mjukgörande medel, speciellt för att förhindra torra läppar under vinterdagar. Det innehåller även polyfenoler som hjälper till att minska synliga tecken på åldrande och bibehåller hudens elasticitet.
Bivax
Det är känt för sitt höga A-vitamininnehåll. Det tillskrivs också fuktgivande och antibakteriella effekter. På grund av dess egenskaper har det olika syften när man använder det inom hudvård, till exempel:
- Dermatit
- Akne
- Bristningar
- Ärr
- Rynkor och fina linjer
Jojoba
Jojobaolja innehåller fetter som hjälper till att bilda ett skyddande lager på huden för att bevara dess fukt. Förutom att använda den som återfuktande medel kan man också använda den vid behandling av mjäll och för att hjälpa till med sårläkning.
Squalane
Detta är en naturlig organisk förening. Den erhålls från hajleverolja, såväl som från växtkällor som riskli, vetegroddar och oliver. Den har en hög fettsyrahalt.
En studie som delas i tidskriften Molecules visar att detta ämne har fuktgivande, mjukgörande, antioxiderande och antitumöregenskaper. Därför är det högt värderat inom dermatologi.
Hur du använder ett mjukgörande medel för att ta hand om din hud
Som sagt så är mjukgörande medel för topisk användning, det vill säga att du applicerar det direkt på huden. I allmänhet behöver du inte komplettera med någon ytterligare produkt. Det finns dock några rekommendationer att tänka på, till exempel följande:
- Om du har någon hudsjukdom är det bäst att ha din hudläkares godkännande innan du börjar använda ett vissa mjukgöringsmedel.
- Läs noggrant etiketten eller produktens bipacksedel för att känna till sammansättningen och undvika misstag när du använder den.
- Frekvensen av applicering varierar, men det idealiska är att göra det minst en gång om dagen; allt beror på hudens tillstånd. I detta avseende bör läkarens indikationer också beaktas.
- För händerna rekommenderas att applicera efter att ha tvättat dem väl.
- De fungerar ofta bäst när huden är lätt fuktig.
- För skavsår, som blöjutslag, rengör området, applicera och vänta tills det torkar lite innan du tar på dig ett plagg.
- Applicera försiktigt, följ hårets riktning.
- Gnugga inte för mycket.
- Undvik kontakt med slemhinnor (ögon, mun, näsa och intimområde).
Egenskaper och fördelar med mjukgörande medel för hudens hälsa
Mjukgörande krämer hjälper till att hantera vissa symtom som torrhet, fjällning eller klåda. De återfuktar och ger näring åt huden för att behålla dess elasticitet och mjukhet.
Därför används de vid behandling av tillstånd som eksem, psoriasis, xerosis, iktyos, brännskador, bland annat. När det gäller deras fördelar, visar forskning följande:
- De har positiva effekter hos patienter med atopisk dermatit.
- De förbättrar hudens barriärfunktion.
- Minskar torrhet i åldrande hud.
- Förbättrar kliniska tecken (rynkor, hyperpigmentering) och övergripande svårighetsgrad av fotoskada.
- De hjälper till att förbättra hudens återfuktning och pH, och kan därför mildra senil xerosis.
- Enligt en studie från 2018 kan de hjälpa till att förhindra atopisk dermatit hos barn som riskerar att utveckla detta tillstånd.
- I annan forskning visar man att de kan minska epidermal förtjockning, ha antiinflammatorisk aktivitet och även lindra irritation.
Det bör förtydligas att ett mjukgörande medel ensamt inte garanterar botemedel mot tillstånd som atopisk dermatit, psoriasis eller xerodermi. Det är bara ett hjälpande medel vid behandling och för att hantera symtom.
Möjliga risker och biverkningar
I de flesta fall är mjukgörande medel säkra att använda, eftersom deras ingredienser är inerta och oreaktiva. Det finns dock risk för vissa biverkningar.
Detta kan inträffa när du applicerar på känslig hud, på grund av interaktion med mediciner, från andra ingredienser i produkter som du är allergisk mot (som konserveringsmedel och doftämnen), eller från exponering för solen.
Oönskade reaktioner inkluderar irritation, rodnad, sveda, värme, utslag och follikulit. Ovanliga förändringar som blekhet eller fuktig hud kan också uppstå.
Om något av dessa symtom uppstår, avbryt användningen av produkten omedelbart och kontakta sjukvården. Samtidigt, för att förhindra oönskade reaktioner, beakta följande rekommendationer:
- Läs alltid produktetiketterna för varningar om möjliga interaktioner och försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid reaktion.
- Ge läkaren information om de läkemedel som du använder, även om de är naturliga extrakt.
- Rapportera all historia av andra hudproblem eller om du har några sår eller infektioner.
- Om du är benägen att få akne, välj produkter som är icke-komedogena.
- Använd solkräm och kläder som täcker det område av huden där produkten appliceras, om du måste exponera din hud under timmar med hög strålning.
- Slutligen, vid graviditet eller amning, använd inte någon produkt utan läkares tillstånd.
Läs också: Hur man gör naturlig solskyddskräm
Det bästa mjukgörande medlet för din hud
Att hålla din hud återfuktad är en nyckelaspekt i en grundläggande skönhetsrutin för hudvård. Även om du alltid använder fuktighetskräm, kan i vissa fall ett mjukgörande medel vara mer nödvändigt.
Eftersom det finns en mängd olika produkter för denna typ av ändamål, eller som innehåller mjukgörande medel, måste du veta hur du väljer rätt för varje hudtyp och behov. Men hur gör man då det?
Det bästa du kan göra är att gå till en specialist – i det här fallet en hudläkare – som vägleder dig i ditt val. Denna tar hänsyn till graden av torrhet, hudtillstånd, allergier och annan kosmetika du använder. Naturligtvis är produkter som hjälper till att läka huden utan att orsaka ytterligare reaktioner eller problem att föredra.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
Caussin, J., Groenink, H. W., de Graaff, A. M., Gooris, G. S., Wiechers, J. W., van Aelst, A. C., & Bouwstra, J. A. (2007). Lipophilic and hydrophilic moisturizers show different actions on human skin as revealed by cryo scanning electron microscopy. Experimental dermatology, 16(11), 891–898. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17927571/
-
Gad, H. A., Roberts, A., Hamzi, S. H., Gad, H. A., Touiss, I., Altyar, A. E., Kensara, O. A., & Ashour, M. L. (2021). Jojoba Oil: An Updated Comprehensive Review on Chemistry, Pharmaceutical Uses, and Toxicity. Polymers, 13(11), 1711. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8197201/
-
Gasser, P., Lati, E., Peno-Mazzarino, L., Bouzoud, D., Allegaert, L., & Bernaert, H. (2008). Cocoa polyphenols and their influence on parameters involved in ex vivo skin restructuring. International journal of cosmetic science, 30(5), 339–345. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18822039/
- Glatz, M., Jo J., Kennedy E., Polley E., et al. (2018). Emollient use alters skin barrier and microbes in infants at risk for developing atopic dermatitis. PLoS One. Vol. 13(2), e0192443. doi: 10.1371/journal.pone.0192443.
- Hon K., Kung J., Ng W., & Leung, T. (2018). Emollient treatment of atopic dermatitis: latest evidence and clinical considerations. Drugs Context. Vol. 7. doi: 10.7573/dic.212530.
-
Huang, Z. R., Lin, Y. K., & Fang, J. Y. (2009). Biological and pharmacological activities of squalene and related compounds: potential uses in cosmetic dermatology. Molecules (Basel, Switzerland), 14(1), 540–554. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6253993/
- Kang, S., Bergfeld, W., Gottlieb A., et al. (2005). Long-term efficacy and safety of tretinoin emollient cream 0.05% in the treatment of photodamaged facial skin: a two-year, randomized, placebo-controlled trial. Am J Clin Dermatol. Vol. 6(4), pp. 245-253. doi: 10.2165/00128071-200506040-00005.
-
Lin, T. K., Zhong, L., & Santiago, J. L. (2017). Anti-Inflammatory and Skin Barrier Repair Effects of Topical Application of Some Plant Oils. International journal of molecular sciences, 19(1), 70. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5796020/
- Lodén, M. (2003). Role of topical emollients and moisturizers in the treatment of dry skin barrier disorders. Am J Clin Dermatol. Vol. 4(11), pp. 771-88. doi: 10.2165/00128071-200304110-00005.
- Lueangarun, S., Tragulplaingam, P., Sugkraroek, S., & Tempark, T. (2019). The 24-hr, 28-day, and 7-day post-moisturizing efficacy of ceramides 1, 3, 6-II containing moisturizing cream compared with hydrophilic cream on skin dryness and barrier disruption in senile xerosis treatment. Dermatol Ther. Vol. 32(6), e13090. doi: 10.1111/dth.13090.
-
Mármol, I., Sánchez-de-Diego, C., Jiménez-Moreno, N., Ancín-Azpilicueta, C., & Rodríguez-Yoldi, M. J. (2017). Therapeutic Applications of Rose Hips from Different Rosa Species. International journal of molecular sciences, 18(6), 1137. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5485961/
- Nola, I., Kostović, K., Kotrulja, L. & Lugović, L. (2003). The use of emollients as sophisticated therapy in dermatology. Acta Dermatovenerol Croat. Vol. 11(2), pp. 80-7. PMID: 12773264.
-
Surjushe, A., Vasani, R., & Saple, D. G. (2008). Aloe vera: a short review. Indian journal of dermatology, 53(4), 163–166. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2763764/
-
Varma, S. R., Sivaprakasam, T. O., Arumugam, I., Dilip, N., Raghuraman, M., Pavan, K. B., Rafiq, M., & Paramesh, R. (2018). In vitro anti-inflammatory and skin protective properties of Virgin coconut oil. Journal of traditional and complementary medicine, 9(1), 5–14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6335493/
- Watkins, P. (2011). The use of emollient therapy for ageing skin. Nurs Older People. 23(5), pp. 31-37. doi: 10.7748/nop2011.06.23.5.31.c8530.