Symptom och orsaker till förmaksfladder

12 juni, 2020
Förmaksfladder kan ge upphov till svaghet, yrsel och hjärtklappning. Läs mer i den här artikeln.

Förmaksfladder är en arytmi, eller en störning i hjärtrytmen, som kännetecknas av onormala och snabba elektriska urladdningar i förmaket. Dessa urladdningar orsakar en snabbare sammandragning av förmaket. Därför når endast några av dessa elektriska impulser kamrarna, eller ventriklarna. Detta gör att dessa drar sig samman oregelbundet, snabbare och mindre effektivt än normalt. Du ska idag få lära sig om några olika symptom och orsaker till förmaksfladder.

Förmaksfladder liknar förmaksflimmer. Rytmen är emellertid mer organiserad under fladdring än när det gäller flimmer. Det är en relativt vanligt förekommande störning. Faktum är att den högsta förekomsten ser man hos medelålders män (runt 60 års ålder).

I dagens artikel förklarar vi vad förmaksfladder är samt går igenom dess symptom och orsaker.

Hur uppstår förmaksfladder?

Tecken på hjärtsvikt

Under normala förhållanden dras rummen i hjärtat (förmaket, dvs, atria, samt kamrarna, dvs. ventriklarna) rytmiskt och synkront samman med hjälp av en elektrisk impuls. Denna impuls har sitt ursprung i förmaket och går sedan till kammaren – detta är ett hjärtslag. Dess normala frekvens är mellan 50 och 100 slag per minut. Emellertid förändras detta under en arytmi. Hjärtat drar då inte ihop sig regelbundet. Om rytmen är snabbare än 100 slag per minut, kallar vi det takykardi.

Förmakens aktivitet förblir koordinerad när det gäller förmaksfladder. Det som orsakar förmaksfladder är i detta fall att förmaket drar ihop sig med en hastighet på mer än 250 gånger per minut. Därför kan impulserna inte nå ventriklarna ordentligt. I själva verket når bara ungefär en av två impulser kamrarna. Detta orsakar en puls på cirka 150 slag per minut.

Orsaker till förmaksfladder?

Förmaksfladder är ofta arytmier hos patienter med ett bakomliggande hjärtproblem. Till exempel är det vanligare hos personer med högt blodtryck, ischemisk hjärtsjukdom eller hjärtmuskelsjukdom. Men det kan också förekomma hos personer med ett i övrigt friskt hjärta.

Några vanliga orsaker till förmaksfladder är:

  • Som vi nämnde ovan, alla tidigare hjärtsjukdomar. Dessa inkluderar sjukdomar i hjärtkamrarna och kranskärlspatologier. På liknande sätt kan kardiomyopatier, som är förändringar i hjärtmuskeln, också påverka.
  • Arteriell hypertoni.
  • Alkoholintag. Förmaksfladder är kopplat till en överdriven konsumtion av alkohol under en kort tid.
  • Andra sjukdomar såsom lungsjukdomar eller hypertyreos.
  • Patienter som drabbats av en tidigare hjärtinfarkt. Det kan också förekomma hos personer som har upplevt revaskularisering av kranskärlen.
  • Vissa mediciner.
  • Hjärtsäcksinflammation eller perikardit.

Symptom på förmaksfladder

Symptomen beror på hastigheten med vilken ventriklarna dras samman. Det minskar hjärtats förmåga att pumpa blod. I själva verket kan symptom plötsligt komma och gå.

De vanligaste symptomen är yrsel och andningsbesvär. Andra symptom är:

  • Svaghet
  • Bröstsmärtor, särskilt hos dem som har haft tidigare hjärtproblem.
  • Accelererad puls, bultande och oregelbunden.
  • Hjärtklappning
  • Förvirring eller svimningar
  • Försämrad kondition

Förmaksfladder kan bli mer komplicerat om man får blodproppar i förmaken. Detta kan hända eftersom förmaken inte tömmer sig ordentligt och stillastående blod formar blodproppar när de slår snabbt. Fragment av propparna kan också bryta sig loss och röra sig genom blodomloppet. Om dessa fragment täpper till en artär kan det leda till ischemiska problem i andra delar av kroppen, till exempel blodproppar i lungorna eller stroke.

Hur diagnostiserar läkare detta tillstånd?

Läkaren lyssnar först på hjärtslagen och mäter hastigheten på pulsen. Dessa frekvenser, övriga symptom och ett elektrokardiogram utgör grunden för en diagnos.

Förmaksfladder kan emellertid komma och gå. Därför kan man använda sig av andra metoder för att registrera hjärtfrekvensen under en längre period. Man kan till exempel använda:

  • Långtids-EKG (3 till 4 veckor)
  • Holter-systemet (24-timmar)
  • Implanterbar subkutan monitor (omfattande övervakning)

Som vi nämnde ovan drabbar förmaksfladder vanligtvis människor med bakomliggande hjärtsjukdomar. Därför utför läkare vanligtvis tester såsom ekokardiografi och angiografi. På samma sätt tar de också blodprover genom vilka en läkare kan få en uppfattning om bland annat sköldkörtelns aktivitet.

Sammanfattningsvis

Detta är en relativt vanlig hjärtrytmstörning. Därför är det viktigt att känna till symptomen och vilka orsaker som finns till förmaksfladder och ta dig till en läkare om du lägger märke till något misstänkt. Detta är det bästa sättet att förebygga eventuella allvarligare hjärtproblem.

  • ¿Qué es el flutter auricular y cómo se produce? -canalSALUD. (n.d.). Retrieved May 28, 2019, from https://www.salud.mapfre.es/enfermedades/cardiovasculares/flutter-auricular/
  • Aleteo auricular – Trastornos cardiovasculares – Manual MSD versión para profesionales. (n.d.). Retrieved May 28, 2019, from https://www.msdmanuals.com/es/professional/trastornos-cardiovasculares/arritmias-y-trastornos-de-la-conducción-cardíaca/aleteo-auricular
  • Fibrilación auricular y aleteo auricular – Trastornos del corazón y los vasos sanguíneos – Manual MSD versión para público general. (n.d.). Retrieved May 28, 2019, from https://www.msdmanuals.com/es/hogar/trastornos-del-corazón-y-los-vasos-sanguíneos/arritmias/fibrilación-auricular-y-aleteo-auricular
  • Flutter auricular. (n.d.). Retrieved May 28, 2019, from https://www.cardiofamilia.org/arritmias-supraventriculares/flutter-auricular.html