Lär dig om orsaker och symptom på gastroenterit
Gastroenterit är ett kliniskt tillstånd som kan orsaka diarré och kräkningar som ett resultat av inflammation i mag-tarmkanalen. Lär dig mer om symptom på gastroenterit i den här artikeln!
Information om symptom på gastroenterit
Gastroenterit är ett tillstånd som resulterar i diarré och kräkningar och som orsakas av en inflammation i mag-tarmkanalen.
Utöver dessa symptom kan det också uppstå magsmärtor och kramper, och i mer allvarliga fall kan det förekomma uttorkning.
De flesta fallen med gastroenterit beror på infektioner. Den vanligaste orsakerna är mikroorganismer och virus hos barn och bakterier hos vuxna.
Vem drabbas?
Gastroenterit är en av de vanligaste åkommorna runt om i världen. Det är en av de främsta orsakerna till att personer i i-länder uppsöker läkare, vilket resulterar i effekter som också är ekonomiska.
Den största infektionsrisken föreligger då de regnar eller då det är vinter. Det kan drabba vem som hest, men den grupp som drabbas mest är barn – speciellt de som är under 5 år – eftersom vuxna redan har utvecklat immunitet.
Gastroenterit är också vanligt förekommande i utvecklingsländer, vilket beror på kolera eftersom det finns många områden med dålig hygien och kontaminerat vatten.
Orsaker till gastroenterit
Som tidigare nämnt är virus och bakterier den främsta orsaken till detta tillstånd, men vissa fall av gastroenterit kan orsakas av parasiter. I vissa fall kan orsaken också vara Crohns sjukdom eller laktosintolerans.
Virus
- Rotavirus
- Norovirus
- Adenovirus
- Astrovirus
Rotavirus är den främsta infektionsagenten hos barn, eftersom infektionsrisken är väldigt hög p.g.a. deras sämre immunförsvar och sämre hygien. Hos vuxna är orsaken främst ett norovirus.
Virus ligger bakom över 70% av infektionsdiarrén under barndomen, eftersom barnens immunförsvar inte är lika utvecklat som de vuxnas.
Bakterier
- Escherichia coli.
- Campylobacter jejuni.
- Salmonella.
- Clostridium difficile.
- Vibrio cholerae.
Bakterier orsakar ofta gastroenterit p.g.a. matförgiftning. Om maten hålls i rumstemperatur kommer bakterierna att förökas och risken för infektion därmed att öka.
Vibrio cholerae orsakar kolera. Man kan bli smittad av denna sjukdom via kontaminerad mat och/eller vatten. Kolera är ofta orsaken till gastroenterit, speciellt i afrikanska och asiatiska länder.
Användningen av antibiotika har också en tendens att ge upphov till gastroenterit. En av orsakerna till diarré hos äldre och personer som är inlagda på sjukhus är en infektion av bakterien Clostridium difficile.
Hur smittar det?
Sjukdomen kan smitta via olika mekanismer, men det är mest vanligt att man får det genom fysisk kontakt med personer som redan är infekterade, samt via kontaminerad mat eller kontaminerat vatten.
Smittan är ofta associerad med dålig hygien och ett dåligt näringsintag, vilket ofta uppstår hos barn. Orsakerna till gastroenterit är dock så många att det är omöjligt att särskilja en metod som förekommer oftare än de andra.
Inkubationstid
Symptomen på gastroenterit uppstår oftast 1-3 dagar efter att man har drabbats av en infektion.
Gastroenterit varar olika länge. Diarrén och kräkningarna försvinner oftast under de 3-8 första dagarna. Om den inte behandlas ordentligt så kan dock diarrén bli kronisk.
Man bör också tänka på att vuxna kan utveckla tolerans, vilket innebär att de kan vara bärare av smittan trots att de inte har fått infektionen själva.
Med andra ord kan individerna fortsätta smitta andra efter den symptomatiska perioden, så det är viktigt att man arbetar förebyggande.
Symptom på gastroenterit
- Kräkningar
- Diarré: Vid bakterieinfektion kan det uppstå blod i avföringen.
- Magsmärtor
- Kramper
Viral gastroenterit kan även orsaka feber, trötthet och muskelsmärtor.
Komplikationer
Den vanligaste komplikationen vid gastroenterit är uttorkning, som är en konsekvens av diarrén. Uttorkningen klassificeras som mild (<5%), måttlig (5-%) och allvarlig (>10%).
Vid måttlig och allvarlig uttorkning uppstår det nedsjunkna ögon, brist på tårar och dessutom torr mun. Individen är också mindre aktiv och huden förlorar sin elasticitet.
Annan diagnos
- Tarmvred
- Diabetes
- Blindtarmsinflammation
- Celiaki
- Matförgiftning
- Överintag av laxermedel
- IBS
Det är viktigt att man utesluter andra sjukdomar för att se om det verkligen rör sig om gastroenterit.
Behandling av symptom på gastroenterit
Behandlingen av gastroenterit grundar sig ofta på att man återställer vätskebalansen och förbättrar sitt näringsintag. Det rekommenderas inte att man dricker läsk eftersom det kan förvärra diarrén.
Saltlösningar och rent vatten kan användas för att återställa vätskebalansen.
Det rekommenderas att man har en normal kost, minskar intaget av socker och ökar intaget av probiotika. Vissa fall av gastroenterit kan exempelvis behandlas med antibiotika, men det är ovanligt.
Förebyggande handlingar och vaccinering
De främsta förebyggande handlingarna inkluderar en god hygien och intaget av icke-kontaminerade livsmedel och vatten. Genom att tvätta händerna minskar man risken för gastroenterit med upp till 30%.
Det utförs dessutom vaccinationer mot rotavirus, vilket har visat sig vara effektivt runt om i världen.
Vi hoppas att du har lärt dig några intressanta fakta om gastroenterit!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Álvarez García, J. F., Sánchez Sánchez, M. T., Chiquero Palomo, M., Costo Campoamor, A., Saponi Cortés, J. M., Pérez Reyes, F., & Luengo Álvarez, J. (2004, September). Gastroenteritis eosinofílica: a propósito de dos casos. In Anales de Medicina Interna (Vol. 21, No. 9, pp. 45-49). Arán Ediciones, SL.
- De la Serna Higuera, C., Rodríguez Gómez, S. J., Martín Arribas, M. I., Martínez Moreno, J., & Pérez Villoria, A. (2002). Gastroenteritis eosinofílica: espectro clínico de una misma entidad. In Anales de Medicina Interna (Vol. 19, No. 7, pp. 361-364).
- Delpiano, M., Riquelme, J., Casado, F., Cristina, M., & Álvarez, H. (2006). Comportamiento clínico y costos de la gastroenteritis por rotavirus en lactantes: Adquisición comunitaria versus nosocomial. Revista chilena de infectología, 23(1), 35-42.
- Lucero, A. Y. (2014). Etiología y manejo de la gastroenteritis aguda infecciosa en niños y adultos. Revista Médica Clínica Las Condes, 25(3), 463-472.
- Torner, N. (2009). Estudio clínico-epidemiológico de los brotes de gastroenteritis víricas en Cataluña. Revista española de salud pública, 83, 659-667.