Så kan du förhindra och behandla olika belastningsskador

Antalet fall av belastningsskador ökar. Det beror på den ökade teknikanvändningen och bristen på förebyggande åtgärder. Den här artikeln tar upp sätt för att lära sig förhindra och behandla denna vanligt förekommande skadekategori.
Så kan du förhindra och behandla olika belastningsskador

Senaste uppdateringen: 08 januari, 2022

En belastningsskada drabbar vanligen skelett, muskler, senor eller ledband och beror på att kroppsdelen blir utsatt för upprepad tung belastning utan chans till vila och återhämtning. I grunden är det alltid bättre att förebygga innan det går så långt så att man måste börja behandla dessa belastningsskador.

Olika typer av belastningsskador är ett problem som har ökat markant de senaste 20 åren. Det berör främst vuxna men även allt fler barn drabbas denna typ av problem.

Användningen av modern teknik har ökat förekomsten av belastningsskador. Det finns många olika typer av belastningsskador men därav också många behandlingar. Dock är det viktigt att påpeka att psykisk stress och monotona rörelser förvärrar symptomen.

Orsaker och riskfaktorer för olika belastningsskador

Det finns olika orsaker och riskfaktorer för belastningsskador

 

Huvudorsaken till belastningsskador beror på att man upprepade gånger gör samma rörelser, antingen utan uppehåll eller under en längre tid. Det innefattar att behålla en och samma position; den brukar då oftast vara obekväm.

Risken för belastningsskador ökar om man är i sämre fysisk form och har en stillasittande livsstil. Även frekvent tunga lyft kan också ge upphov till belastningsskador.

De som löper störst risk för belastningsskador är personer som utför en rutinmässig aktivitet under långa perioder. Bland dessa finns musiker, förare, kockar, städare, tandläkare, personer med kontorsjobb samt personer som dagligen använder vibrerande verktyg och hjälpmedel.

Den vanligaste typen av belastningsskada

Det finns mer än 1700 typer av belastningsskador som vanligtvis drabbar personer som arbetar inom industri, på kontor samt om man använder elektronisk utrustning såsom mobiltelefoner, bärbara datorer etc. under längre tid.

I dagsläget är följande de vanligaste typerna av belastningsskador:

  • Karpaltunnelsyndrom. Visar sig som domningar i händerna och armarna. Det beror på att en nerv i handleden kommit i kläm och ger ofta stickningar.
  • Bursit är inflammation i slemsäcken, en vätskefylld säck som finns i knä, axel, armbåge och höftleder.
  • Rotatorcuffruptur orsakas av inflammation i senorna som förbinder axelns ben och muskler.
  • Tennisarmbåge uppstår när vävnaden som förbinder armbågen till överarmens muskler blir irriterad.
  • Reynauds fenomen orsakas av att blodkärlen i fingrar eller tår drar ihop sig vid kyla eller stressiga situationer. Detta kan bero på användning av vibrerande verktyg och hjälpmedel.
  • Intersektionssyndrom är inflammation av överarmens muskler, orsakad av upprepad böjning och sträckning av handleden.
  • Tendovaginitis stenosans eller triggerfinger uppstår då ett finger eller tummen fastnar i böjt läge. När man rätar ut det hör man hur det knäpper i ett finger. Det beror på att man hållit ett starkt grepp återkommande gånger.
  • Andra typer av belastningsskador innefattar skrivkramp, olika former av tendonit eller tendidos, Kubitaltunnelsyndrom, De Quervains syndrom, toraxapertursyndrom etc.

Symptom

Det finns ett brett spektrum av symptom vid belastningsskador men smärta är den vanligaste. Den sträcker sig från mild till svår och ökar vanligtvis med tiden. Dessutom förekommer den vanligtvis i ett specifikt område och är akut.

Andra vanliga symptom är följande:

  •  Svullnad
  •  En pulserande känsla i det berörda området
  •  Stickningar
  •  Stelhet eller rörelsesvårigheter
  •  En känsla av kraftlöshet i det berörda området
  •  Svaghet i det berörda området
  • Känslighet för värme eller kyla

Det är vanligt att symptomen ökar gradvis tills de blir intensiva och konstanta. När det väl gått så långt kan det vara svårt att utföra vardagliga sysslor.

Diagnos

En läkare ställer diagnos utifrån samtal och undersökning. Läkaren frågar om vilka repetitiva uppgifter man gör och man kan också få göra några tester för att bedöma rörelseomfånget i ett visst område.

Vissa gånger är det nödvändigt att göra kompletterande tester såsom ultraljud eller elektromyografi för att se skadans omfattning. Rent allmänt finns det två grupper av belastningsskador:

  • Muskuloskeletal skada
  • Nervskada

Behandling vid olika belastningsskador

Behandling av en belastningsskada beror på hur pass svår den är samt var den sitter. Man brukar vanligtvis göra någon av följande åtgärder:

  • Läkare råder till att begränsa eller undvika den återkommande aktiviteten som orsakar skadan.
  • Ändrad träningsrutin. Man föreslår även ändring av träningsform.
  • Genom att växla mellan kyla och värme hjälper man till att reducera inflammationen och smärtan.
  • Läkaren kan skriva ut antiinflammatorisk smärtlindring och muskelavslappnande. Antidepressiva visar sig ibland vara effektiva, och om personen inte kan sova på grund av smärta kan läkaren skriva ut sömntabletter.
  • Handledsskydd och skenor ger ofta bra stöd och hjälper till att minska inflammation.
  • Fysioterapi innefattar olika övningar, att använda stödbandage och skenor samt att få information om hur man ska utföra vardagliga uppgifter och förhindra att skadan förvärras.
  • Steroider är injektioner som skrivs ut endast vid särskilda fall eftersom de vanligen orsakar många sidoeffekter.
  • Svåra belastningsskador kan kräva operation.

När behöver man söka hjälp?

En belastningsskada går mycket lättare att behandla om man uppmärksammar den tidigt. Om man ignorerar det alltför länge kan man nå en kritisk punkt där läget inte längre går att förbättra.

Det första symptomet för en belastningsskada är smärta, och detta är en bra indikator för att kontakta läkare snarast möjligt. Tidig behandling kan underlätta tillståndet.

Förebyggande åtgärder och rekommendationer vid olika belastningsskador

agera förebyggande
Att agera förebyggande är det bästa sättet för att undvika belastningsskador.

Att utföra fysisk aktivitet som kräver repetitiva rörelsemoment kräver också att man är försiktig för att minska skaderisken.

Idrottare bör variera sin träning regelbundet, se till att få tillräckligt med vila och även schemalägga återhämtning.

Följande tips kan vara till hjälp för alla:

  • Undvik att stå eller sitta i samma position för länge. Ta regelbundna pauser och byt ställning för att förhindra besvär.
  • Handleder, armar och fingrar ska vara i rak vinkel när man skriver på datorn.
  • Tryck inte för hårt när du skriver på ett tangentbord och använd automatisk textuppläsning så mycket som möjligt.
  • Försök att inte hålla för hårt i saker eller ha dem i handen för länge. Detta gäller för datormusen, mobiltelefonen och annan teknisk utrustning.
  • Välj en stol som täcker hela ryggen och huvudet om du jobbar vid ett skrivbord och med en dator. Skärmen bör vara i ögonhöjd och fötterna bör alltid vara i golvet.
  • Stretcha regelbundet; gör detta cirka varje timme om du gör samma aktivitet eller håller samma position.
  • Följ alla säkerhetsföreskrifter som gäller för ditt yrke.

Att agera förebyggande är hälsosamt

Prognosen för belastningsskador beror på hur allvarlig skadan är och ditt allmänna hälsotillstånd. Förebyggande åtgärder är viktigt, så vidta därför alla åtgärder du kan för att förhindra att bli drabbad.

Generellt sett bör man inte göra en repetitiv aktivitet i mer än 30 minuter – därefter bör man ta paus. Faktum är att risken för skador minskar kraftigt bara genom att du följer stegen i den här artikeln.

Detta kanske intresserar dig
Fyra enkla övningar som kan förebygga skolios
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Fyra enkla övningar som kan förebygga skolios

Förbättring är relaterad till när det upptäcks och vilken behandling som används. I denna artikel berättar vi om fyra övningar för att förebygga sk...



  • Parodi, R., Galant Prunell, F., & Greca, A. (2007). El fenómeno de Raynaud. Anuario Fundación Dr. JR Villavicencio, 190-194.
  • Chaves Moreno, A. (2008). Tenosinovitis estenosante del tendón flexor (dedo en resorte). Medicina Legal de Costa Rica, 25(1), 59-65.
  • FJ, S. S. (2003). Patología crónica acumulativa por microtraumatismos de repetición: nueva definición, patogenia, clínica general, factores de riesgo, controversias. Mapfre Medicina, 14(2), 125-133.