Påven Franciskus har symptomatisk divertikulär stenos

Dagens artikel kommer att ta upp den symptomatiska divertikulär stenos som gjorde att påven Franciskus hamnade på sjukhuset. Vi kommer att beskriva problemet och berätta om de riskfaktorer som kan ha bidragit till sjukdomen, samt hur man vanligtvis behandlar tillståndet.

Symptomatisk divertikulär stenos är ett tillstånd som drabbat påven Franciskus och skapade rubriker runt om i världen när han hamnade på sjukhuset. Det var dock inte någon nödsituation, utan bara en planerad procedur för att förbättra hans livskvalitet.

Detta tillstånd drabbar matsmältningssystemet och är vanligt hos äldre. Alltså, ju äldre man blir, desto vanligare är det att det förekommer. De flesta fall är faktiskt asymptomatiska, men vissa visar sig som buksmärtor eller förändringar i tarmrörelserna.

När det gäller påven Franciskus är tillståndet resultatet av en något mer komplex process än normalt. Det är därför han behövde en operation, även om det inte var ett stort ingrepp.

I dagens artikel diskuterar vi denna sjukdom mer i detalj.

Symptomatisk divertikulär stenos och divertikulos

Divertiklarna i colon är små utvidgningar som bildas i väggen på detta organ. Colon är en del av tjocktarmen, det vill säga den sista delen av matsmältningskanalen som ansvarar för att föra ut bolus för att bilda avföring.

Dessa utvidgningar i väggen bildar fickor och skapar ett utrymme där olika ämnen kan fastna. Dessa ansamlingar kan bli infekterade och till och med perforera tarmväggen. Dylika komplikationer är sällsynta, men vissa riskfaktorer ökar sannolikheten för att detta ska hända.

En person med flera divertiklar har divertikulos. Det är inte vanligt hos personer under 40 år men förekomsten ökar med stigande ålder. Så till den grad att hälften av alla människor över 60 år har det.

Mekanismen som förklarar bildningen av dessa fickor kommer sig av trycket inuti matsmältningskanalen. En ökning av denna kraft i lumen i tjocktarmen, slemhinnan och organväggens submucosa kan orsaka att organväggen börjar bukta ut. Således bildas den lilla fickan, vanligtvis i områden där den anatomiska strukturen är svagare.

Riskfaktorer för divertikulos

Det är naturligt att ålder är en riskfaktor för bildandet av divertiklar i tjocktarmen. Därför är det också logiskt att det finns omständigheter som kommer sig av åldrande. Detta handlar bland annat om asymptomatisk divertikulos och inte nödvändigtvis till symptomatisk divertikulär stenos, vilket är fallet med påven Franciskus sjukdom.

Några av riskfaktorerna är:

• Brist på fibrer i kosten. Kostfibrer stimulerar peristaltiken (tarmrörelserna), så en kost med få vegetabiliska komponenter leder vanligen till förstoppning och detta ökar trycket inuti tjocktarmen. Generellt sett konsumerar de som äter denna typ av kost mer animaliska produkter och dessa innehåller mättat fett. De är kopplade till en högre förekomst av förstoppning.
• Brist på fysisk aktivitet minskar också peristaltiken och har samma effekt som bristen på fibrer i kosten.
• Övervikt är nära kopplat till divertikulos. Det kan bero på två ovannämnda vanor: en kost med låg fiberhalt och en stillasittande livsstil.
• En av rökningens många negativa effekter på hälsan är den ökade risken för divertiklar. Detta beror på att det ökar förekomsten av infektioner. Namnet på detta tillstånd är divertikulit.

Symptomatisk divertikulär stenos som en komplikation av divertikulit

Påven Franciskus opererades för symptomatisk divertikulär stenos utöver sin redan existerande divertikulos. De flesta patienter har inga symptom på divertiklar och många är inte ens medvetna om tillståndet.

Den vanligaste komplikationen är divertikulit. Detta är inflammation i de befintliga fickorna på grund av lokal irritation, påverkan av fekalt material eller infektion. Ungefär en fjärdedel av alla patienter med divertikulit upplever komplikationer på grund av en av följande processer:

• En del var omger tjocktarmen och kan ge upphov till en större ansamling om divertikeln blir infekterad eller perforerad.
• En fistel är en onormal förbindelse mellan två organ eller mellan en inre del av kroppen och utsidan. Infekterade perforerade divertiklar kan generera en onormal kanal som förenar tjocktarmen med tunntarmen eller tjocktarmen med urinblåsan.
• En inflammation i bukhinnan är ett allvarligt tillstånd. Om en inkapsling av abscessen inte bildas, kan var från den infekterade divertikeln nå bukhålan vilket kan leda till ett kliniskt tillstånd som kräver akut behandling.
• Slutligen, obstruktion eller stenos, som det som påven Franciskus drabbades av, är stängningen av lumen i tjocktarmen på grund av inflammation eller ärrbildning i tarmväggen. Detta visar sig vanligtvis med smärta och förändringar i tarmrytmen. Även lite feber kan förekomma om komplikationen fortskrider medan det finns en aktiv infektion.

Behandling av symptomatisk divertikulär stenos

Påven Franciskus läkare utförde en planerad operation för att ställa tillrätta problemet efter att de fastställt att Franciskus hade symptomatisk divertikulär stenos. Detta blir nödvändigt när symptomen är märkbara och läkare bedömer att det inte finns någon spontan lösning på obstruktionen.

I sin tur är det troligt att en läkare ordinerar antibiotika för att ta hand om eventuella pågående infektioner. På så sätt täcker de alla fronter och patienten kan få sin normala tarmpassage återställd.

Dessa operationer är nästan uteslutande laparoskopiska nuförtiden, så interventionen är minimalt invasiv och återhämtningen tar inte alltför lång tid. Dock är hygieniska och koststödjande åtgärder nödvändiga under de följande dagarna, samt tillämpning av vissa förändringar i livsstil och vanor.

Slutligen, prognosen är god när patienten inte har några komorbiditeter och immunförsvaret fungerar som det ska. Även om patienten kan få återfall och även om inte alla divertiklarna tagits bort utan fortfarande är närvarande, är det bara en liten del av patienterna som drabbas upprepade gånger av obstruktion.