Information angående reaktiv artrit och Reiters syndrom

Reiters syndrom är en form av artrit som uppstår efter infektioner. Åkomman påverkar även andra delar av kroppen genom olika symtom. I den här artikeln berättar vi mer om orsakerna till tillståndet och vilka behandlingsformer som finns.

Reiters syndrom är en typ av artrit som uppstår efter en infektion. Detta syndrom drabbar inte bara lederna, som man kan förvänta sig av artrit, utan har konsekvenser på olika delar av kroppen.

Här berättar vi mer om åkomman samt tar upp några möjliga behandlingar.

Vad innebär Reiters syndrom?

Reiters syndrom är en form av reaktiv artrit, vilket innebär en typ av artrit som uppstår som en reaktion på olika infektioner. Artrit är en inflammation i lederna. Det vill säga av senor, deras fasciae och synovialmembran, vilka är de delar som bildar en led.

Förutom lederna påverkar detta syndrom även andra delar av kroppen. Dessa utgörs framför allt av kroppens

• Ögon
• Hud
• Reproduktionssystem
• Urinvägar

Detta tillstånd kan drabba vem som helst men förekommer främst hos män under 40 år. Den typiska personen som lider av denna sjukdom är vanligtvis en man i 30-årsåldern. Vi vill dock upprepa att det kan förekomma hos alla människor och åldersgrupper.

Vilka är dess orsaker?

Som vi redan har nämnt uppstår den vanligtvis efter en infektion. Även om orsakerna till varför man kan drabbas av tillstånde inte är helt fastställda ännu så finns vissa specifika utlösare som verkar vara de mest predisponerande för detta syndrom. Några exempel på dessa är följande:

• Tarminfektioner på grund av matförgiftning. De som oftast skapar reaktiv artrit är shigella och salmonella.
• Urinrörsinfektioner, både hos män och hos kvinnor, som uppstår efter att ha haft oskyddat samlag. Bland de sexuellt överförbara sjukdomar som kan leda till Reiters syndrom finns till exempel klamydia och gonorré.
• Även om det inte är helt fastställt så misstänker specialister också att genetik kan spela en roll. Fler fall av Reiters syndrom har rapporterats hos personer som har en familjehistoria med Reiters syndrom.

Vilka symtom ger det?

Liksom all artrit är det huvudsakliga symtomet smärta i lederna. Normalt uppstår det i mer än en led, vilket påverkar områden som stöder kroppens vikt, såsom höfter, knän eller ländrygg.

Förutom lederna kan problem i reproduktions- och urinvägarna visa sig genom smärta eller obehag vid urinering eller samlag. Dessutom kan en vitaktig flytning från urinröret ibland observeras, särskilt hos män. Blodfärgad urin kan också uppstå vid tidpunkten för urinering.

Dessutom kan konjunktivit förekomma i ögonen. När det gäller allmänna symtom kan det ge några graders feber samt en känsla av svaghet och trötthet. Icke smärtsamma sår kan också uppträda på tungan eller läpparna, ögonen och könsorganen.

Diagnos och behandling av Reiters syndrom

Som alltid är det en specialist som ställer en diagnos baserat på tecken och symtom och en grundlig fysisk undersökning. Utöver detta kan läkaren också utföra blod- och urintester och avbildningsundersökningar, såsom röntgen eller ultraljud av ryggraden eller de drabbade lederna.

När läkaren väl har ställt diagnosen kommer denna att basera behandlingen på vila och att kontrollera symtomen. Patienten kan ordineras analgetika och antiinflammatoriska läkemedel. Om läkaren hittar en tydlig orsak, såsom en sexuellt överförbar infektion, kommer behandlingen av reaktiv artrit att baseras på terapierna för den infektionen.

Fråga en läkare om du är osäker

Manifestationerna av detta syndrom kan vara närvarande från några veckor till månader. Detta beror på intensiteten av infektionen och kroppens inblandning såväl som varje patients svar på behandlingen och de processer som uppstår.

Därför är viktigt att kontakta en läkare så snart som möjligt om du har några symtom. Vårdpersonalen är de som fastställer stegen att följa så att processen går så smidigt som möjligt och påverkar patientens dagliga liv så lite som möjligt.

I många fall av reaktiv artrit är det dock inte ovanligt att åkomman efter månader eller år dyker upp igen som ett resultat av en annan infektion.