Hur man tar bort slem i öronen

En ansamling av slem i öronen är ett vanligt problem bland barn och kan gå så långt att det påverka hörseln. Fortsätt läsa för att ta reda på några sätt att minska det.
Hur man tar bort slem i öronen

Senaste uppdateringen: 07 juni, 2022

En ansamling av slem i öronen är ett vanligt problem bland barn och kan även påverka hörseln. Fortsätt läsa för att ta reda på några sätt att minska det.

Att ansamla slem eller vax i öronen är en av kroppens försvarsmekanismer mot infektioner som kan drabba hörselsystemet – kroppen producerar mycket av det. Det är vanligt att det uppstår ansamlingar hos barn, vanligtvis efter en förkylning.

Det tekniska namnet på detta tillstånd är seromukös otit eller serös otitis media. En husläkare eller barnläkare kan ställa diagnosen utan att behöva konsultera en öron-, näsa-, hals-specialist.

Mellanörat är den struktur som uppvisar flest symptom. Detta beror på att infektionen når detta centrala område av hörselsystemet och koloniserar den inre delen med bakterier eller virus. Det är en liten struktur i örat, och därför blir den snabbt uppfylld med slem. Det händer framför allt när de vita blodkropparna börjar bekämpa infektionen.

Ibland är slem inte resultatet av ett virus eller en bakterie, utan av en allergisk reaktion eller en dålig placering av örontrumpeten från födseln. Som du kanske redan vet är denna struktur ett rör som förbinder mellanörat med svalget och bland annat kan utjämna tryck i dessa strukturer.

Mer än hälften av fallen av öroninflammation går över av sig självt. En ansamling av slem i öronen kan dock vara besvärligt, särskilt om det pågår under lång tid. Det finns ett antal tekniker man kan använda för att behandla det, förutom att vända sig till läkemedel.

Symptom på inflammation i mellanörat

Ett barn med ansamling av slem i öronen på grund av en inflammation i mellanörat, eller otitis media, upplever som regel smärta. Och spädbarn och småbarn, eftersom de saknar förmågan att uttrycka sig verbalt, uttrycker det genom att gråta mycket. Denna gråt blir mer intensiv om du trycker på den yttre delen av örat.

Med tiden kan en ansamling av slem som blockerar trumhinnan leda till en hörselnedsättning, eftersom denna struktur måste vara fri för att kunna att överföra ljud. Förlusten är kortvarig och kan i vissa fall även komma och gå under tiden inflammationen läker ut.

Hörselapparaten är relaterad till vårt balanssinne, och därför kan fel i den här strukturen ha konsekvenser för hållningen och även orsaka obalans, illamående och yrsel. Svimningar och kräkningar är sällsynta, men kan förekomma i extrema fall.

En läkare diagnostiserar detta tillstånd med slem i öronen genom att undersöka hörselgången med ett otoskop för att se trumhinnan. På detta sätt kan läkaren upptäcka om trumhinnan är svullen, missfärgad och utbuktande, vilket avslöjar överflödigt slem bakom den.

En gråtande bebis.
Kontinuerlig gråt hos spädbarn kan bero på en inflammation i mellanörat.

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: En av tio personer kan tappa hörseln, enligt ÖNH-specialister

Tekniker för att ta bort ansamlingar av slem i öronen

Det finns tre metoder vi kan använda oss av hemma för att ta bort öronslem. Naturligtvis är detta bara ett hjälpmedel för den behandling som läkaren rekommenderar för öroninflammation.

Alternativa positioner

Att ändra huvudpositionen hjälper det ansamlade slemmet i mellanörat att rinna ut. Du tvingar då ut slemmet genom örontrumpeten med hjälp av gravitationen så att det droppar ut ur örat och ner i halsen.

Ingen position är 100 % effektiv. Du bör luta huvudet åt ena sidan, sedan långsamt till den andra och upprepa. Vid läggdags är det bäst att ligga på örat som inte är påverkat, för att öka tyngdkraften på det andra örat.

Använd ånga

Slemmet i en öroninflammation är ofta ett resultat av förkylningar och nästäppa, särskilt hos barn. Därför kan ånga vara effektivt i dessa fall.

Ångan måste vara riktad mot de övre luftvägarna, inte mot örat. Målet är att föra värme och ånga till slemhinnorna så att det uppsamlade slemmet mjuknar och blir mer lättflytande. Det blir då lättare för kroppen att göra sig av med det.

Barn får inte lämnas ensamma under ångbehandling. Även mild värme kan bränna hud och slemhinnor. Det ska alltid finnas en vuxen med för att övervaka proceduren.

Koksaltlösning

En enkel koksaltlösning, bestående av vatten med lite salt i, har man använt för att rengöra en täppt näsa sedan långt tillbaka i tiden. Denna teknik är användbar för att dränera de övre luftvägarna, precis som ånga.

Salt drar nämligen ut slemmet med hjälp av osmotiskt tryck. Detta beror på att natriumet i lösningen kopplas till vattenmolekylerna, och därför binder vattendelen av slemmet till saltet, och på så vis kommer slemmet ut ur kroppen.

En kvinna med öronvärk.
Symptomen på ansamling av slem i öronen är irriterande och kan vara ihållande.

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln:  Symptom vid blockering på grund av öronvax

Läkemedel för att behandla ansamling av slem i öronen

De ovan nämnda teknikerna för att eliminera slem från öronen är bara extra hjälpmedel. En läkare kan ordinera lämplig medicin för en inflammation i mellanörat. Det är viktigt att inte självmedicinera när man står inför symptom på öronproppar och hörselnedsättning.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Del Castillo Martín, F., et al. “Documento de consenso sobre etiología, diagnóstico y tratamiento de la otitis media aguda.” Anales de Pediatría. Vol. 77. No. 5. Elsevier Doyma, 2012.
  • Schilder, Anne GM, et al. “Otitis media.” Nature Reviews Disease Primers 2.1 (2016): 1-18.
  • Rosenfeld, Richard M., et al. “Clinical practice guideline: otitis media with effusion (update).” Otolaryngology–Head and Neck Surgery 154.1_suppl (2016): S1-S41.
  • Giese, Arnaud PJ, et al. “Genomics of Otitis media (OM): molecular genetics approaches to characterize disease pathophysiology.” Frontiers in Genetics 11 (2020).

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.