Hur fungerar stamcellsbehandlingar?

Stamcellsbehandlingar är en etablerad trend inom medicinvetenskapen. Vissa leder till utmärkta resultat medan andra fortfarande kräver ytterligare forskning. Hur som helst ser framtiden lovande ut.
Hur fungerar stamcellsbehandlingar?

Senaste uppdateringen: 16 september, 2020

Har du hört talas om stamcellsbehandlingar? På senare tid verkar de ha blivit lösningen för alla typer av hälsoproblem som kan drabba en människa. Vi är emellertid också medvetna om att det fortfarande krävs mycket arbete för att göra dessa terapier riktigt effektiva. Men hur fungerar egentligen stamcellsbehandlingar? Lär dig mer i dagens artikel.

Man fortsätter att intensivt undersöka stamceller för att utforska deras potential. Men forskare har redan upptäckt många fördelar med denna typ av behandling.

Vad är stamceller?

Stamceller är de celler som finns i människokroppen som kan generera andra typer av celler. De är kända som pluripotentiella celler eftersom de potentiellt kan reproducera celler av alla slags vävnader. En stamcell kan gradvis bilda en muskelcell, en benvävnadscell eller en nervvävnadscell. Således kan stamceller regenerera alla våra kroppsorgan.

Dessa specifika celler har en unik funktion och är typiskt embryonala. Därför är det tack vare dem som ett embryo utvecklas och blir livskraftigt.

Dessa stamceller finns i nybildade embryon som kallas blastocyster. Men man kan också finna rester av dessa celler i vuxna människor, särskilt i benmärgen. Det finns en laboratorieteknik där man experimenterar genom att konvertera normala celler i vuxna vävnader till stamceller. Då inducerar man dem via genetiska mekanismer och omprogrammerar sedan cellfunktionen.

Ändå har dessa inte samma pluripotentiella kapacitet som embryonala celler. De embryonala cellerna är också en del av perinatala vävnader som finns i blodet i navelsträngen, samt i fostervattnet som omger fostret under graviditeten.

Hur fungerar stamcellsbehandlingar?

I grund och botten är huvudsyftet med stamcellsbehandlingar att reparera skadad vävnad. Genom att använda sig av regenereringskapaciteten hos dessa celler, studerar forskare hur man kan använda dem som substitut i organtransplantationer. Föreställ dig följande: istället för att hitta ett organ att transplantera skulle man kunna skapa ett nytt med stamceller.

Avsikten är att placera dessa celler i skadade vävnader för att guida dem till att återskapa den vävnaden med nya element. De skulle faktiskt kunna reparera hela människokroppen. För att göra det måste forskare undersöka hur de genererar specifika kroppsdelar, och det är just det de för närvarande undersöker i sina laboratorier.

Med stamcellsbehandlingar kan man till exempel reparera ett skadat hjärta, en lever som har cirros, och även ben som har blivit brutna vid trauma. Möjligheterna för användning inom medicinområdet är nästan oändliga. Många tror också att de kan ha potential att bota tillstånd som för närvarande är obotliga eller svåra att hantera. Prognosen för till exempel personer med cancer kan förbättras avsevärt.

Doktor övar på att transplantera DNA.
Istället för transplantationer skulle läkare skulle placera stamceller i de skadade vävnaderna.

Behandlingsproblem

Tyvärr så har en del företag via marknadsföring spridit falska påståenden om vissa fördelar med stamceller som ännu inte är genomförbara. Statliga transplantationsföretag är noga med att påpeka att personer som genomgår sådana behandlingar måste få korrekt information om riskerna innan de påbörjar dessa.

Forskare har insett att det inte är lätt att guida en stamcell till att bilda en specifik typ av vävnad. I en del experiment så har guiden inte fungerat, där stamcellen i stället bildat en annan typ av vävnad. Som du kan föreställa dig kan detta vara en enorm risk.

Dessutom kan mottagarens kropp avvisa de infogade stamcellerna, precis som att den kan avvisa alla främmande föremål som kommer in. Det vill säga immunförsvaret försöker visa ut allt det inte känner igen. Dessa reaktioner kan vara ganska allvarliga i en transplantation.

Illustration av en benmärg
Benmärgstransplantation ligger närmast stamcellsforskningen.

Exempel på stamcellsbehandlingar som fungerar

Trots möjliga biverkningar och nuvarande begränsningar har man redan gått igenom några framgångsrika behandlingar med stamceller. Vi har faktiskt använt oss av benmärgstransplantationer för vissa typer av lymfom sedan 1970-talet.

Det finns också andra framgångsrika behandlingar:

  • Växande hud vid stora brännskador är en behandling som funnits i över trettio år. Huden ser dock ofullkomlig ut (det beror på att den inte har några körtlar). Ändå är det till stor hjälp vid omfattande brännskador. Läkare använder inte denna teknik allt för ofta eftersom det inte är alla medicinska team som kan använda sig av den.
  • Navelsträngsstamceller kan hjälpa barn med leukemi. Men det är inte lika effektivt hos vuxna.
  • Det finns stamceller i hornhinnan som kan generera ny hornhinnevävnad. Om en person till exempel förlorar en del av sin hornhinna på grund av en skada, så är det möjligt att odla en ny del som kan ersätta den skadade så att patienten återigen får full syn.

Kort sagt så finns det fortfarande mycket att undersöka när det gäller stamcellsbehandlingar. Trots detta antyder många resultat att de snart kan vara en lovande behandling för många allvarliga sjukdomar.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Hernández Ramírez, Porfirio, and Elvira Dorticós Balea. “Medicina regenerativa: Células madre embrionarias y adultas.” Revista Cubana de Hematología, Inmunología y Hemoterapia 20.3 (2004): 0-0.
  • Prosper, Felipe, et al. “Trasplante celular y terapia regenerativa con células madre.” Anales del sistema sanitario de Navarra. Vol. 29. Gobierno de Navarra. Departamento de Salud, 2006.
  • Reya, Tannishtha, et al. “Stem cells, cancer, and cancer stem cells.” nature 414.6859 (2001): 105.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.