Förskjutning av käkleden: varför det kan uppstå

Förskjutning av käkleden är ett sällsynt men potentiellt smärtsamt tillstånd. Känner du till de olika orsakerna och behandlingarna? Vi förklarar mer i dagens artikel, så läs vidare.
Förskjutning av käkleden: varför det kan uppstå

Senaste uppdateringen: 01 maj, 2021

Har du någonsin upplevt en förskjutning av käkleden? Vanligtvis hålls käken på plats av flera senor och ligament. Vid exempelvis en direkt skada mot käken kan detta leda till att dessa inte lyckas hålla kvar käken, vilket leder till detta tillstånd.

Det inträffar när en av komponenterna i leden, kallad kondyl, lossnar från ledytan och flyttar sig över det tinningbenet. Det är mycket vanligt att denna förskjutning skjuter fogen framåt, men förskjutningen kan ske i alla riktningar.

Anledningar till att käken kan bli förskjuten

Innan vi går in på de möjliga orsakerna till denna typ av ledförskjutningar är det viktigt att komma ihåg att det är ett ovanligt tillstånd. Enligt bland annat denna studie representerar det endast cirka 3% av all förskjutningar. Detta är den främsta anledningen till att man inte kan fastställa en klar huvudorsak.

Man kan ändå fastställa att olika orsaker skapar olika typer av förskjutningar. Den vanligaste orsaken till en akut förskjutning är trauma vilket leder till detta tillstånd inom några minuter eller timmar.

Bland annat så kan ett direkt slag mot detta område utlösa en förskjutning av käkleden. Men det finns också fall då detta tillstånd har uppstått spontant. Med andra ord så kan det härröra från olika situationer, som exempelvis att man öppnar munnen för stort eller håller den öppen under en längre tid. Här är några exempel på denna typ av bakomliggande orsaker:

  • Gapande
  • Skratt
  • Kräkningar
  • Tandbehandlingar
  • Endotrakeal intubation

Kronisk återkommande multifokal osteomyelit är en annan orsak till käkledsförskjutning. Detta definierar man som en konstant variation över tiden och vilken innebär slitage på fogkomponenterna. I detta fall sker förskjutningen spontant.

Liknande så kan käken lätt förskjutas hos personer med bruxism eller någon psykiatrisk störning. Detta beror på den ständiga spänningen deras käkar är utsatt för.

Förskjutning av käkleden
Smärta och klickningar i leden är de tydligaste tecknen på tillståndet.

Hur känner man igen en förskjutning av käkleden?

Människor med detta tillstånd upplever ofta plötslig smärta i området runt käken, vanligtvis ett slags stickande som begränsar käkens rörelser. Dessutom hackar käkleden när du försöker röra på käken.

Kort sagt, de två huvudsymptomen är smärta och klickningar i leden. Du kan också märka att käken är förflyttad mot antingen den friska sidan eller framåt.

Många patienter rapporterar att de inte kan stänga munnen eller lyckas bita ihop så att tänderna passar ihop. Symptomen kan dock variera. Dessutom kan tillståndet bli avsevärt värre inom loppet av några månader hos vissa patienter eftersom de inte upplevt något obehag och därför inte uppsökt läkare.

En läkare behöver känna till alla delar av patientens medicinska historia för att komma fram till en korrekt diagnos. I den meningen måste de undersöka smärtans egenskaper och genomföra en grundlig fysisk undersökning av artikulationen. Röntgen är ofta nödvändigt som en bekräftande metod.

Vad består behandlingen av?

Det finns medicinsk behandling för en förskjuten käke. Du bör därför prata med din läkare om du misstänker att du har blivit drabbat av detta tillstånd.

  • Vid akut störning kan tillståndet i de flesta fall bli bättre med hjälp av Nelaton manöver eller Dupuis manöver. Val av manöver beror på om tillståndet är en bilateral eller en ensidig variant.
  • Båda manövrerna bygger på samma princip. En läkare sätter in tummen i munhålan och placerar dem på underkäken. Därefter utövar de ett tryck nedåt medan de försöker lyfta hakan, vilket genererar ett undertryck eller spänning. Detta flyttar käkleden tillbaka till den plats där den hör hemma.
  • I vissa fall, särskilt hos stressade patienter, kan man använda lokalbedövning för att underlätta processen. När läkaren väl har satt tillbaka leden kan det ibland vara bra med ett bandage för att stabilisera området i några dagar.
  • Vid allvarligare akuta eller kroniska återkommande tillstånd kan operation vara nödvändig.
  • Användningen av läkemedley botulinumtoxin har dock visat sig vara fördelaktig för att undvika kirurgi i vissa fall.
  • Slutligen kan fysioterapeutisk behandling hjälpa till att återställa ledens funktionalitet. Man rekommenderar därför detta i fall av kroniska återkommande dislokationer.
person får massage av Förskjutning av käkleden
Hos vissa patienter kan den förskjutna käkleden behandlas med sjukgymnastik.

Vad ska du göra om du lider av en förskjutning i käkleden?

Detta tillstånd är inte särskilt allvarligt för din övergripande hälsa, men det kan vara mycket besvärande och sänka din livskvalitet eftersom det kan göra det svårt att utföra dina normala rutiner.

Men det första du behöver göra är att prata med din läkare om du misstänker någon sorts störning i käken.

Manövrerna och lämpliga behandlingar med antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel som vi nämnde ovan är de enda sätten att råda bot på detta tillstånd. Försök att gå till samma läkare om du har ett återkommande tillstånd så att de känner till ditt fall och kan använda de lämpligaste behandlingarna för att hjälpa dig.

It might interest you...
Vad är spottkörtlarna i underkäken till för?
Steg för HälsaLäs det Steg för Hälsa
Vad är spottkörtlarna i underkäken till för?

Spottkörtlarna i underkäken kan också kallas glandula submandibularis och namnet hänvisar till deras anatomiska läge i halsen, under mandibeln (und...



  • Gómez de Terreros Caro G., Martínez Jimeno L., Gómez Gutiérrez I., Ramos Herrera A.. Luxación temporomandibular. Maniobra de Nelaton: exposición de un caso y revisión de la literatura. Sanid. Mil. 2020;  76( 1 ): 36-38.
  • Alarcón-Ariza Diego Fernando, Zambrano-Jerez Laura Cristina, Sosa-Vesga Cristian David, Pardo-Parra Laura Marcela. Luxación de la articulación temporomandibular: apropósito de un caso y su diagnóstico diferencial. Medicas UIS. 2019  Dec;  32( 3 ): 49-54.
  • Arista Apolinario, J. B. (2020). Enfoque fisioterapéutico de la luxación temporomandibular.
  • Renapurkar, Shravan Kumar, and Robert A. Strauss. “Temporomandibular joint trauma.” Atlas of the oral and maxillofacial surgery clinics of North America 27.2 (2019): 99-106.
  • Singh, Ishwar, et al. “Spontaneous temporomandibular joint herniation: a rare case.” Oral and maxillofacial surgery 21.1 (2017): 87-90.
  • Larheim, Tore A., et al. “The role of imaging in the diagnosis of temporomandibular joint pathology.” Oral and Maxillofacial Surgery Clinics 30.3 (2018): 239-249.
  • Prechel, Ulla, et al. “The Treatment of Temporomandibular Joint Dislocation: A Systematic Review.” Deutsches Aerzteblatt International 115.5 (2018): 59.
  • Tatli, Ufuk, et al. “Comparison of the effectiveness of three different treatment methods for temporomandibular joint disc displacement without reduction.” International journal of oral and maxillofacial surgery 46.5 (2017): 603-609.