Att donera ägg som solidaritetshandling

Alla kvinnor mellan 18 och 35 år med normal ägglossning kan vara donatorer. Det är viktigt att hon inte har några infektionssjukdomar eller familjehistoria av missbildningar eller genetisk sjukdom.
Att donera ägg som solidaritetshandling
José Gerardo Rosciano Paganelli

Granskad och godkänd av läkare José Gerardo Rosciano Paganelli.

Skriven av Equipo Editorial

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Nuförtiden är det mycket vanligt att få barn tack vare de olika assisterade befruktningsteknikerna. För vissa av dessa tekniker behövs donatorägg och spermier, och även om spermiedonation är mycket vanligt, är det mycket mindre vanligt att donera ägg.

Detta beror kanske på bristen på kunskap som finns kring denna praktik. Till exempel påpekar vissa studier att denna typ av donation är helt anonym och att om så inte vore fallet är det möjligt att många av donatorerna inte skulle göra det.

Trots att det är mindre frekvent än spermiedonation har äggdonationer ökat de senaste åren på grund av en ökad efterfrågan från kvinnor som skjuter upp sitt föräldraskap och som har problem med att bli gravida. Dessa donationer gör det utan tvekan lättare för dem att bli mammor.

Vad används donerade ägg till?

Många par måste ta till en äggdonator för att få barn. Det kan finnas många olika orsaker till detta: sjukdom, upprepade missfall, misslyckande med andra assisterade befruktningstekniker, hög ålder hos modern eller tidigt klimakterie, ärftliga sjukdomar etc.

Den teknik som man oftast använder i dessa fall är provrörsbefruktning med donatorägg och spermier från en man (från kvinnans partner eller från en donator). Därefter implanterar man embryot i den mottagande kvinnans livmoder. Det är viktigt att betona att detta är en helt anonym handling. Donatorn och mottagaren kommer inte att ha någon form av kontakt med varandra.

att donera ägg

Det finns dock vissa krav och rutiner som vi måste ta hänsyn till för att undvika besvikelse i händelse av att vi vill donera våra ägg.

Krav för att få donera ägg

För att få donera ägg måste en rad krav uppfyllas, vilka vi ska berätta om nedan. Men i allmänhet kan vilken kvinna som helst vara äggdonator om :

  • Hon är mellan 18 och 35 år
  • Hon är fysiskt och mentalt frisk
  • Kvinnan har en normal ägglossningsfunktion
  • Hon har inga infektionssjukdomar
  • Hon har ingen personlig eller familjehistoria av missbildningar eller genetiska sjukdomar

Vi tror att du kan vara intresserad av att läsa detta också: En falsk menstruation: Vad är det och varför händer det?

Proceduren när du ska donera ägg

Även om proceduren varierar beroende på kliniken eller centrumet där det utförs, finns det i alla en rad generella steg.

  • Preliminär intervju: En sjukdomshistoria, ett blodprov, andra diagnostiska tester och en fysisk undersökning görs för att säkerställa att donatorn är vid god hälsa och verifiera frånvaron av sjukdomar som gör det omöjligt att vara donator.
  • Livmoderstimulering: Donatorn får en hormonell stimulering av livmodern som varar under en månad och möjliggör att få mellan 6 och 10 ägg under en menstruationscykel. Under denna tid får hon också gå på analytiska kontroller och ultraljudskontroller.
  • Ägguttag: Ägguttagningsprocessen varar bara några minuter och utförs genom slidan under nedsövning eller lätt bedövning. Det är ett polikliniskt ingrepp, så kvinnan kan fortsätta med sin dagliga rutin nästan omedelbart efteråt.
Gynekologmottagning

Även om ingen medicinsk procedur är helt fri från risker, är riskerna för donatorn mycket låga. De vanligaste är lätta obehag som liknar menstruationsbesvär . Dessutom är det viktigt att betona att hennes fertilitet inte alls äventyras. Därför är denna typ av donation säker.

Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Har du riklig mens? 4 tips för hur du minskar flödet

Den moraliska och monetära kompensationen

Att donera ägg är ofta en mycket tillfredsställande upplevelse för donatorkvinnan, eftersom det är en mycket generös och omtänksam handling som gör att andra kvinnor kan bli mammor.

Förutom den känslomässiga fördelen kommer donatorkvinnan att genomgå en fullständig klinisk undersökning av sin allmänna hälsa och fertilitet. Som vi har nämnt äventyrar denna donation inte donatorns välbefinnande eller fertilitet.

Även om det att donera ägg är en altruistisk handling, och beroende på vilken region där du donerar gäller olika ekonomisk kompensation för eventuella obehag, eller snarare för hela processen som du som donator måste gå igenom samt och eventuellt symtom (liknande menstruationsvärk) du kan uppleva.

Viktigt att notera är att mindre än hälften av kvinnorna som vill donera ägg är lämpliga kandidater. Dessutom begränsar lagen i många länder hur många gånger en kvinna får donera ägg.

Att donera ägg är en altruistisk handling

Har du någonsin funderat på att donera dina ägg? Om du inte har det, tror du att det beror på att det finns så lite information om det? Även om det är vanligare att donera spermier eller även blod, är andra typer av donationer mer “bakom kulisserna”. De är dock fortfarande lika viktiga för att kunna hjälpa andra.

Om detta låter som ett intressant alternativ för dig, se till att fråga din gynekolog eller läkare om du är vid god hälsa för att kunna donera ägg.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Cortiñas, S. (2001). Ética y donación del gameto femenino. Interciencia26(9), 404-411.
  • Solari B, Daniela, Villa V, Sonia, Schwarze M, Juan Enrique, Balmaceda R, José, Albornoz G, Claudia, & Pommer T, Ricardo. (2012). Motivaciones y actitudes hacia la donación voluntaria de ovocitos: Experiencia de la Unidad de Medicina Reproductiva de la Clínica Monteblanco. Revista chilena de obstetricia y ginecología77(5), 342-346. https://dx.doi.org/10.4067/S0717-75262012000500004
  • Zegers-Hochschild, Fernando. (1998). Dilemas de la reproducción asistida. Cadernos de Saúde Pública14(Suppl. 1), S7-S23. https://dx.doi.org/10.1590/S0102-311X1998000500002

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.