Skillnaderna mellan atopisk och seborroisk dermatit

Atopisk och seborroisk dermatit orsakar klåda och irritation på huden. Nyfödda kan drabbas av båda tillstånden, så det är bra att känna till skillnaderna.
Skillnaderna mellan atopisk och seborroisk dermatit

Senaste uppdateringen: 24 november, 2020

Atopisk och seborroisk dermatit är två väldigt vanliga hudtillstånd. Även om många tenderar att blanda ihop dem så är de helt annorlunda.

Atopisk dermatit är ett hudtillstånd som vanligtvis orsakar rodnad, klåda och torrhet. Man tror att genetik är en av de viktigaste riskfaktorerna, men experter säger även att miljömässiga faktorer och mat påverkar.

Å andra sidan är seborroisk dermatit fjälliga fläckar på huden och rodnad. Det är som att ha ihållande mjäll, men tillståndet kan drabba alla delar av kroppen där mer talg produceras, inklusive ögonbryn, ansikte och öron.

Både atopisk och seborroisk dermatit orsakar hudirritation och andra jobbiga symptom. Det finns dock en hel del skillnader, och nedan ska vi förklara dem.

Vilka drabbas av atopisk och seborroisk dermatit?

Intressant nog är detta en av nycklarna till diagnosen av varje tillstånd. Atopisk och seborroisk dermatit tenderar nämligen att drabba olika grupper av människor.

Atopisk dermatit drabbar främst barn och ungdomar. Man uppskattar faktiskt att runt 20% av befolkningen drabbas. Intressant nog fokuserar läkarna på patientens personlighet när de ställer diagnosen.

Huden är kliande och svider, men eftersom bebisar inte kan uttrycka vad de känner måste läkarna undersöka huruvida de är irritabla eller nervösa.

Seborroisk dermatit har istället två incidenstoppar med koppling till ålder. Den dyker vanligtvis upp under de första månaderna i livet eller efter puberteten.

Den tenderar att drabbar fler män än kvinnor, men endast 5% av befolkningen drabbas.

Dermatit hos barn

Vilka är symptomen på atopisk och seborroisk dermatit?

Atopisk och seborroisk dermatit orsakar kliande och rodnad hud, men varje tillstånd har sina egna symptom.

Atopisk dermatit förvärras t.ex. vanligtvis under natten och orsakar torr hud. Klådan får personen att klia sig vilket river bort huden och orsakar svullnad. Röda fläckar kan dyka upp på händer, fötter, hals, etc.

Huden blir dessutom tjockare och spricker på grund av torrheten, och det är vanligt att vitaktiga, fjälliga fläckar dyker upp på bland annat armbågar. De liknar de hos pytyriasis alba och orsakar också klåda.

Seborroisk dermatit resulterar i sin tur i en typ av mjäll i håret, ögonbrynen och till och med skägget. Detta tillstånd leder även till flottiga hudfläckar som vanligtvis täcks av vita eller gula fjäll, eller mjölkskorv som det också kallas.

Dessa “fjäll” uppstår generellt på båda sidorna av näsan, ögonbrynen och ögonlocket – alltså platser som producerar mer talg. Det är även vanligt att hitta områden av flagnande, rodnad hud.

Avslutningsvis är det viktigt att det även finns skillnader mellan dessa tillstånd i hur de visar sig. Atopisk dermatit uppstår vanligtvis periodvis och kan försvinna i åratal. Seborrooisk dermatit blir värre vid stress och i kallt/torrt klimat.

Andra större skillnader

Atopisk och seborroisk dermatit skiljer sig även i hur de påverkar bebisar, eftersom den seborroiska varianten inte orsakar obehag för dem. Som vi nämnde ovan kan dock atopisk dermatit få barnet att lida.

En annan skillnad är hur huden påverkar. Seborroisk dermatit får huden att se flottig ut medan atopisk dermatit gör huden torr. För att behandla båda tillstånden är det viktigt att hålla huden återfuktad.

Bebis med atopisk dermatit

Slutsats

Även om båda tillstånden kan drabba nyfödda är det viktigt att känna till kännetecknen hos dem båda så att rätt behandling kan påbörjas. På så sätt kan man undvika faktorer som förvärrar dem.

Tveka dock inte att tala med en specialist för att skilja mellan tillstånden och få rätt behandling.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.