Aspergers syndrom: symptom och fakta

Aspergers syndrom är en neurobiologisk åkomma som orsakas av en anomali. Sjukdomen påverkar huvudsakligen det sociala beteendet och är relativt vanlig. 3-5 per 1000 barn mellan 7 och 16 år sägs vara drabbade, och det är vanligare bland pojkar.

Den österrikiske läkaren Hans Asperger var den som upptäckte åkomman 1944. Han märkte att vissa anomalier i barns beteenden följde särskilda mönster. På senare år har det visat sig att Aspergers syndrom följer en konstant kurs och kan sitta i hela livet. Symptomen kan förbättras med hjälp av behandlingar.

Den fjärde upplagan av Manual of Diagnostic Statistics of Mental Disorders, eller DSM 4, såg på Aspergers syndrom som en egen åkomma. I DSM 5 har man dock placerat det som en underkategori till autism. Alla som lider av det får därmed en autismdiagnos.

För tillfället faller en rad olika sjukdomar under autismspektrumet. Kategorin inkluderar olika anomalier med olika allvarlighetsgrader. De som har Aspergers syndrom är extremt högfungerande inom autismspektrumet.

Karaktärsdrag

Aspergers syndrom är inte särskilt välkänt bland allmänheten. Det är inte lätt att upptäcka eftersom handikappet inte är uppenbart. De drabbade uppvisar faktiskt helt normalt beteende i de flesta fall. Deras intelligens är normal, och det är till och med vanligt att de är speciellt begåvade inom vissa områden.

Svårigheterna kan ses i sociala beteenden som inte är helt lämpliga. Deras prestationer i livet är normala, men de är omogna när det kommer till sociala förhållanden. Det kan lätt ses som att personen bara är excentrisk.

Vissa motoriska färdigheter kan också vara underutvecklade, men uppfattas ofta bara som klumpighet.

Symptom på Aspergers syndrom

Hjärnbilder från olika personer med Aspergers syndrom visar inte på gemensamma mönster. Forskare misstänker att sjukdomen kan vara genetisk. Detta eftersom det är normalt att flera personer i samma familj har det. Man är dock fortfarande inte säker på detta.

Vad man dock känner till är de typiska symptomen för Aspergers, vilka är:

• Minskat intresse
• Brist på motorik
• Låg tolerans för frustration
• Svårigheter att skaffa vänner
• Stor förmåga att känna igen mönster
• Oproportionerliga känslomässiga reaktioner
• Behov av rutin (och ångest om den bryts)
• Emotionella demonstrationer som har lite att göra med den faktiska situationen
• Svårigheter att etablera ögonkontakt
• Selektiv stumhet. De talar bara med folk de känner sig bekväma med (det upphör vanligtvis med terapi).
  • Det är normalt att de pratar på ett konstigt sätt. De kan prata med en musikalisk ton eller en accent som verkar utländsk eller konstgjord.
  • Bokstavliga tolkningar av språk (de förstår inte bildligt talande).
  • Brist på intresse för vad andra säger. Det krävs mycket av dem för att föra långa konversationer.
  • De förstår inte spelregler och vill hitta på sina egna.
• Svårigheter att känna empati. De har svårt att förstå andras kroppsspråk och känslor.

Diagnos och prognos

Aspergers syndrom är väldigt svårt att diagnostisera. När ett barn uppvisar symptom tolkas de ofta som problem med deras karaktär. Det utgör ett allvarligt problem eftersom tidigt ingripande avsevärt förbättrar prognosen för den drabbade.

Den expert som bör ställa diagnosen är en specialist inom barns mentala hälsa. Vad specialisten gör är att utföra en omfattande psykologisk utvärdering av barnet. Denna undersöker då kommunikationsförmågor och slår fast omfattande historik om de upptäckta symptomen.

Många med Aspergers syndrom kan framgångsrikt klara majoriteten av alla sina sysslor och uppgifter. Under barndomen behöver dessa barn mycket stöd från föräldrar och lärare. Det bästa är om de vuxna vet hur man bör agera kring barn med Aspergers i specifika situationer.