Antikroppar: vad är de och varför är de så viktiga?

juli 5, 2019
Antikroppar är en familj av proteiner som är en del av immunförsvaret. Lär dig mer om dem här!

Antikroppar är en speciell grupp av molekyler som skyddar din kropp mot invasionen av organismer de identifierar som främmande, såsom virus och bakterier. Därför är de viktiga för att immunförsvaret ska fungera som det ska.

Varför skapar kroppen antikroppar?

Immunförsvaret skyddar oss

De kallas även för immunoglobulin, och dess syntes är beroende av specialiserade celler som är en del av immunförsvaret. Tack vare studier i ämnet har man upptäckt att detta plasmaprotein syntetiseras av B-celler och vissa plasmaceller.

Vårt immunförsvar är väldigt exakt, och därför producerar det antikroppar eller immunoglobulin för varje antigen. Detta försäkrar vår överlevnad, men det visar även på tillkortakommanden, såsom autoimmuna sjukdomar, vilket är när detta immunoglobulin identifierar patientens egna celler som ”främmande”. Därför försöker det neutralisera detta uppfattade hot genom att förstöra de friska cellerna som om de vore patogener.

Immunoglobulin använder vanligtvis blodomloppet för att röra sig till andra regioner av kroppen. På sätt kan de snabbt resa till regioner där man upptäckt antigener, för att där förstöra dem. Av denna anledning tar läkare ofta blodprover för att bevaka nivån av antikroppar. De kan även ta salivprov eller testa andra substanser, såsom ryggmärgsvätska.

Denna artikel kanske intresserar dig: Stärk ditt immunförsvar naturligt med ostronmussling

Typer av antikroppar

Typer av antikroppar

Enligt deras funktioner och egenskaper kan vi skilja mellan olika typer av immunoglobulin:

Immunoglobulin G, eller IgG

Generellt representerar denna grupp den största andelen av antikroppar. De är medfödda och bebisar har dem därför från födseln. Detta eftersom de finns närvarande i mammans moderkaka, vilket innebär att de överförs från moder till foster. I princip finns de i våra kroppar livet ut. De spelar en viktig roll för sysslor såsom aktiveringen av fagocyter, vilket innebär att de dödar skadliga celler.

Immunoglobulin G, eller IgM

Dessa molekyler kan bilda en struktur som liknar en cirkel med upp till tio bindande platser (med antigener). Generellt är dessa de första att ”kontakta” identifierade antigener. De möjliggör eller främjar prestationsförmågan hos makrofager (liknande fagocyter).

Missa heller inte: Tecken på att din kropp inte är bra på att ta bort gifter

Immunoglobulin A, eller IgA

Dessa antikroppar har monomerisk eller dimerisk form. Det innebär att de kan dyka upp i grupper om upp till två antikroppar. Vidare spelare den en väldigt stor roll i immunfunktionen hos slemhinnorna (som producerar bröstmjölk, blod, tårar och annat).

Immunoglobulin E, eller IgE

Dessa antikroppar består av två tunga kedjor och två lätta kedjor. Till skillnad från typerna vi talat om ovan finns dessa vanligtvis i mastcellernas membran. Därför finns de flesta av dem i kroppsvävnader. De är vanligtvis receptorerna för allergener – antigener som leder till ett väldigt överdrivet svar. De är inte farliga substanser per se, men vårt immunförsvar ser dem som ett allvarligt hot. De får mastceller att spricka och histamin att producera.

Immunoglobulin D, eller IgD

Dessa antikroppar bildar polymer som fäster sig vid antigeners molekyler. De utgör runt 1% av proteinerna i plasmamembranen hos B-celler.

Vi hoppas att du fann denna artikel lärorik och intressant! Om du har några tvivel angående din hälsa, kontakta din läkare för att lära dig mer om antikroppar och immunoglobulin.

  • Ramos-Medina, R., Corbí, A. L., & Sánchez-Ramón, S. (2012). Inmunoglobulinas intravenosas: llave inmunomoduladora del sistema inmunológico. Medicina Clinica. https://doi.org/10.1016/j.medcli.2011.11.022
  • Victor Sanabria & Abraham Landapiedra. (2007). Anticuerpos: sus propiedades, aplicaciones y perspectivas. Medicas UIS.
  • Noda Albelo, A. L., Vidal Tallet, L. A., & Rodríguez Ramos, B. (2013). Aplicaciones terapéuticas de las inmunoglobulinas humanas en Pediatría. Revista Cubana de Pediatria. https://doi.org/10.1177/1071100715603118