Allt du behöver veta om p-stavar som preventivmedel
För tillfället finns det många preventivmedelsmetoder som låter dig välja när, hur och med vem du vill ha ett barn. Även om tiderna har förändrats finns det fortfarande gott om missuppfattningar och myter om effekterna dessa har på kvinnor. Det har gjorts stora ansträngningar att undervisa folk om dessa alternativ, men tvivlen är fortfarande många. Därför vill vi i dagens artikel prata om p-stavar – en mindre känd metod vars effekter tenderar att generera misstankar hos de som är intresserade av att använda dem.
Vi ska berätta hur de fungerar, vilka bieffekter de medför samt för- och nackdelar.
Vad är p-stavar?
Dessa hormonimplantat är en långsiktig preventivmedelsmetod som tar formen av en tandpetare som lätt sticks in under huden på kvinnans arm. Effekten skiljer sig beroende på kroppsvikt, och de innehåller inte östrogen, bara progesteron.
Den tunna staven placeras under huden och släpper kontinuerligt ut ett hormon som stör den normala funktionen hos äggstockarna och producerar ett livmoderhalsslem som blockerar sperma.
Hur sätts hormonimplantat in?
Insättningen går väldigt fort, kräver ingen vila och görs med lokalbedövning under din menstruations första dag. Den bör sättas in av en specialist på en godkänd klinik efter en rutinkontroll som fastslår din hälsa. Efter tre år ersätts den av en ny, eftersom de förlorar sin effekt med tiden.
Hur effektivt är det?
Statistiken är väldigt uppmuntrande. Trots det måste du vara medveten om att staven inte kan förhindra sexuellt överförbara sjukdomar, så i det fallet är det viktigt att använda kondom.
Vem kan använda dem?
Metoden kan användas av kvinnor i alla åldrar och har ingen effekt på amning.
Vilka är fördelarna med p-stavar?
Användningen av p-stavar har ökat på senare år eftersom de snarare än att ha negativa effekter erbjuder många fördelar:
- De är 99% säkra, enkla och behändiga.
- De är diskreta och endast kvinnan vet att hon har ett.
- Förmågan att bli gravid återfås snabbt efter att du slutar använda det.
- De kan användas medan du ammar.
- Du behöver inte komma ihåg att ta ett piller varje dag.
- Det är en kontinuerlig och långsiktig preventivmetod som inte kräver sterilisering.
Vilka är nackdelarna med preventivimplantat?
För majoriteten av alla kvinnor har preventivimplantat ett fåtal bieffekter medan kroppen anpassar sig. Dessa tenderar att försvinna med tiden, men de utgör ingen fara för din hälsa. Vissa kvinnor upplever dock oönskade bieffekter.
De vanligaste inkluderar:
- Oregelbunden blödning under de första 6-12 månaderna.
- Långa och tunga menstruationer.
- Stänkblödning eller milda blödningar mellan menstruationer.
- Ändrad sexlust.
- Ärrbildning där implantatet satts in.
- Huvudvärk.
- Illamående och trötthet.
- Smärta där implantatet satts in.
- Ömma bröst.
När och hur tar man bort implantatet?
När tre år har passerat ska implantatet tas bort. Om du vill kan du dock ta bort det när du vill. En specialist använder lokalbedövning på området, gör ett litet snitt och tar ut staven. Proceduren tar bara några minuter, vilket är lite längre än det tar att sätta in den.
Om du vill kan ett nytt implantat sättas in direkt efter; annars kan du bli gravid.
Var kan du få en p-stav?
För att använda denna preventivmedelsmetod är det viktigt att du först talar med din läkare om för- och nackdelarna i detalj. Insättningen bör utföras under strikt uppsyn och alltid av en expert på en licensierad klinik. Är du intresserad? Tala med en specialist du litar på för att reda ut eventuella tvivel och ta beslutet baserat på resultatet från din hälsokontroll.
Spara
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Jabbour, H. N., Kelly, R. W., Fraser, H. M., & Critchley, H. O. D. (2006). Endocrine regulation of menstruation. Endocrine Reviews. https://doi.org/10.1210/er.2004-0021
- Peralta, O., Diaz, S., & Croxatto, H. (1995). Subdermal contraceptive implants. Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology. https://doi.org/10.1016/0960-0760(95)00051-Z
- Coukell, A. J., & Balfour, J. A. (1998). Levonorgestrel subdermal implants. A review of contraceptive efficacy and acceptability. Drugs. https://doi.org/10.2165/00003495-199855060-00019