Vårdarsyndrom: Hur man vårdar omsorgsgivare
Kanske har du någon gång haft någon att ta hand om: till exempel en äldre förälder, ett sjukt syskon eller ett handikappat barn som behövde daglig uppmärksamhet. “Vårdarsyndrom” kan påverka alla som ansvarar för en annan persons hälsa, behov samt välmående.
Att ta hand om den andra personen kan gradvis orsaka en fysisk såväl som känslomässig överbelastning som du inte kan förbise. Det kan utvecklas långsamt, men när din dagliga energi fokuseras på en beroende person kan det sluta med att du försummar dig själv. Du blir helt uppslukad av rollen som omsorgsgivare och glömmer hur du “är dig själv”.
Var ligger mellanläget? Hur bör du hantera denna typ av situation? Det är dagens ämne: vårdarsyndromet.
Vårdarsyndrom – en vikt som ofta faller på kvinnor
Statistiken visar en ganska dyster verklighet. Ansvaret för att ta hand om en beroende person faller nästan alltid på kvinnors axlar. Jobbet genomförs med kärlek och dedikation, med känslomässiga och också fysiska band – man kan inte bara överge en familjemedlem eller en person som behöver hjälp.
Men när kvinnor axlar rollen som vårdare finns det några viktiga saker att komma ihåg:
- Nästan 60% av de som har en beroende familjemedlem måste skjuta sin karriär åt sidan under en tid.
- Att vara en omsorgsgivare betyder att man måste ha koll på personen 24 timmar om dygnet.
- Jobbet genomförs med kärlek och dedikation, så det är vanligt att känna sig ångestladdad och orolig över att personen som är beroende av dig har ett brådskande behov eller befinner sig i fara. Sanningen är att du behöver ta en paus, och andra familjemedlemmar bör hjälpa dig med denna uppgift.
- De flesta axlar rollen som omsorgsgivare helt oförberedda. Det betyder att de upplever fysisk överbelastning, inte vet hur de tar hand om personen de vårdar på rätt sätt, eller begår misstag angående deras diet, hygien, medicinering och så vidare.
- Omsorgsgivare är vanligtvis mellan åldrarna 50 och 60 år – personer med sina egna medicinska problem eller fysiska begränsningar.
- Ofta har omsorgsgivaren andra familjemedlemmar eller personer i beroendeställning, inklusive barnbarn, barn…
- Det slutar ofta med att omsorgsgivare förlorar sin egentid, när de kan ägna sig åt underhållning eller hobbys. Deras liv är fyllda med fysisk och känslomässig press som kan skapa en ond cirkel och orsaka allvarlig skada.
Varningstecken
Vanligtvis är omsorgstagaren omedveten om den känslomässiga och fysiska skada de drabbas av. Det är faktiskt inte ovanligt att se en patient med god hälsa och livskvalitet medan vårdaren har förlorat just detta och lider av kronisk trötthet, ryggproblem, stress- eller ångestattacker och, vanligast, depression.
Nu till varningstecknen:
- Fysisk och mental utmattning
- Sömnproblem
- Frekventa humörsvängningar
- Viktförändringar
- Beroende av smärtstillande
- Social isolering
- Kognitiva svårigheter, såsom minnesförlust eller sämre koncentrationsförmåga
Tips för att undvika “vårdarsyndrom”
- Lägg lite tid åt sidan varje dag för att få några timmar till dig själv.
- Lär dig att delegera ansvar – detta är kritiskt. Att vårda en beroende person bör inte bara falla på en enda människa, så etablera överenskommelser med dina familjemedlemmar eller socialtjänsten. Det betyder inte att du “inte orkar med” din patient. Tvärtom. Ju mer hjälp du får desto bättre kan du hjälpa dem. Du kan bara erbjuda dem ditt bästa när du själv mår bra; om du är deprimerad eller slutkörd kan du inte det.
- Lär dig mer om tillståndet eller problemet som din patient lider av. Förlita dig på experter för råd och hjälp angående hur du bäst bör utföra jobbet.
- Bibehåll alltid kontrollen över ditt sociala liv och tillbringa tid med vänner när du kan. Ta därför hand om dina känslor och din lycka.
- Avsätt tid för att träna, för det är mycket viktigt. Ta en promenad varje dag, gå hem och stretcha. Se framförallt till att ta hand om din rygg.
- Tveka inte att söka professionell hjälp om du är överbelastad och lider av vårdarsyndrom. Du bör inte bara gå till läkaren för din patients skull. Du är också viktig, och om dina hälsa fallerar kommer det påverka allt. Få hjälp när du är överbelastad – det är viktigt!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Adelman, R. D., Tmanova, L. L., Delgado, D., Dion, S., & Lachs, M. S. (2014). Caregiver burden: A clinical review. JAMA - Journal of the American Medical Association.
- https://doi.org/10.1001/jama.2014.304
- Bastawrous, M. (2013). Caregiver burden-A critical discussion. International Journal of Nursing Studies.
- https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.10.005
- Fekete, C. (2015). Caregiver Burden. In International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences: Second Edition.
- https://doi.org/10.1016/B978-0-08-097086-8.14006-1
- Kasuya, R. T., Polgar-Bailey, M. P., & MPH Robbyn Takeuchi, M. S. W. (2000). Caregiver burden and burnout a guide for primary care physicians.
- Postgraduate Medicine
- 108
- (7), 119.