Är det bra eller dåligt att ha på sig bh?
Att ha eller inte ha på sig bh… det är frågan. Det finns de som försvarar användningen av bh:ar. Andra anser att man bara borde ha på sig det vissa timmar på dagen. Andra anser att man inte ska ha på sig det alls…
Så vad är bäst?
I dagens artikel kommer vi att titta närmare på om det är en bra eller dålig idé att ha på sig en bh.
Hur bh:ar påverkar kvinnor
Jean Denis Rouillon, en läkare från University of Franche-Comte, har studerat effekterna av att ha på sig bh i flera år. Hans forskning är baserad på analys, observation och mått av brösten hos frivilliga deltagare där var och en får beskriva sin upplevelse.
Vissa bär bh i vissa situationer (som när de sportar) medan andra bestämt sig för att inte ha på sig det alls. De tidigaste slutsatserna kom fram till att bröst som inte stöddes av bh:ar satt 7 mm högre per år. Anledningen? Brösten förstärks.
För vissa av deltagarna var det inte ett problem att sporta utan bh. Det var heller inte ett problem att gå till jobbet, vara hemma eller gå på fest utan. Deras bröst gjorde inte ont i slutet av dagen, och de kände inte något obehag. Den enda “nackdelen” de beskrev var reaktionerna från folk omkring dem, som tittade konstigt på dem eller sa till dem att ta på sig en bh.
I de fallen valde de att ha på sig en bandlös modell för att undvika obekväma blickar eller kommentarer. Vad som är säkert med studien är att den har uteslutit en stor del av den kvinnliga befolkningen: de över 30 år, de med stora bröst, de som är överviktiga och de som har fått barn.
Allt kan förändras vid något av dessa tillstånd. Under exempelvis graviditeten växer brösten och körtlarna rör sig nedåt. I dessa fall anses det ofta vara en bra idé att ha på sig en bh.
Sant eller falskt om att ha på sig bh
“Man måste ha på sig en bh”
Enligt Professor Rouillon kan en bh främja uppkomsten av hudbristningar och slapphet i bröstvävnaden. Det är därför en “falsk nödvändighet”.
“Man behöver en bh för att inte få hängbröst”
Vi vet inte vad Isaac Newton hade sagt om det, men de flesta kvinnor anser att en bh kan hjälpa till att motverka hängbröst. Sanningen är att en bh faktiskt kan begränsa den vävnad som ger stöd åt brösten. Den ger därför inte några anatomiska eller fysiologiska fördelar.
“En bh med bygel är bättre”
Det stämmer att sådana modeller får brösten att se bra ut. De har dock sina dåliga sidor. Om man använder dem för mycket kan de ge skador – både interna och externa. Det har också kopplats till en större risk för bröstcancer.
“Man borde ha på sig en bh även på natten”
Vissa kvinnor tar inte av sig bh:n på natten, vissa för att de oroar sig för gravitationen och andra för att de tror att det underlättar att sova på magen. Det första är en myt och det andra har att göra med personliga vanor eller uppfattningar. Enligt American Society of Plastic and Reconstructive Surgeons håller mikroskopiska ligament brösten på plats.
När de “vänjer sig” vid att något annat gör jobbet åt dem (som detta plagg) försvagas de och brösten blir mindre fasta.
“Större bröst innebär tajtare remmar”
Innan du tänker på vilken typ du behöver är det bäst att köpa en som har remmar som är relativa storleken och vikten på dina bröst. Om du har stora bröst måste remmarna vara bredare (och det motsatta stämmer för kvinnor med mindre bröst). När du tar av dig din tajta bh hänger brösten mer än vanligt. Som om det fanns ett elastiskt band som släppts efter att ha stretchats i flera timmar.
“Du behöver extra stöd vid träning och under graviditet”
Det kan vara sant, för när du tränar och under graviditeten växer dina bröst mer än vanligt.
Du borde då förstås ha på dig en speciell typ och alltid ta av den på natten eller efter ett svettigt träningspass.
Andra omständigheter som kan betyda att du behöver mer stöd inkluderar att:
- Vara överviktig
- Ha stora bröst i proportion till din kroppsstorlek
- Amma eller ha gått igenom klimakteriet
Du borde heller inte bära den i mer än sju till åtta timmar i sträck. Du kan ha på dig den när du är på jobbet eller inte är hemma, och ta av dig den när du kommer hem.
Och ta såklart av dig den när du går och lägger dig!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
Chen, L., Malone, K. E., & Li, C. I. (2014). Bra wearing not associated with breast cancer risk: A population-based case-control study. Cancer Epidemiology Biomarkers and Prevention, 23(10), 2181–2185.
https://doi.org/10.1158/1055-9965.EPI-14-0414 - Wood, K., Cameron, M., & Fitzgerald, K. (2008). Breast size, bra fit and thoracic pain in young women: a correlational study. Chiropractic & osteopathy, 16, 1. doi:10.1186/1746-1340-16-1
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2275741/ -
Zhou, J., yu, W., & ng, S. P. (2012). Studies of three-dimensional trajectories of breast movement for better bra design. Textile Research Journal, 82(3), 242–254.
https://doi.org/10.1177/0040517511435004 -
Pechter, E. A. (2009). Method for determining bra size and predicting postaugmentation breast size. In Breast Augmentation: Principles and Practice (pp. 77–83). Springer Berlin Heidelberg.
https://doi.org/10.1007/978-3-540-78948-2_11 -
Chohan, A., Haworth, L., Janssen, J., & Selfe, J. (2016). the Impact of Different Breast Support Garments on Larger Breasted Women With Non-Specific Back Pain. Orthopaedic Proceedings, 98–B(SUPP 6), 13. https://doi.org/10.1302/1358-992X.98BSUPP_6.SBPR2015-013
- An analysis of movement and discomfort of the female breast during exercise and the effects of breast support in three cases (1999). Mason BR, Page KA, Fallon K.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10476977 - Effect of sports bra type and gait speed on breast discomfort, bra discomfort and perceived breast movement in Chinese women (2015). Chen X1, Gho SA, Wang J, Steele JR.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26256619 - Breast elevation and compression decrease exercise-induced breast discomfort. McGhee DE, Steele JR.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20019639