Skador på rotatorkuffen - rehabiliteringens faser

20 november, 2020
Det perfekta rehabiliteringsprogrammet för skador på rotatorkuffen gör att senornas ben kan läka och förhindrar att axeln blir stel. Läs vidare för att lära dig mer!

En rotatorkuff är en grupp muskler och senor runt axelleden. Skador på rotatorkuffen kan orsaka en dov axelsmärta, vilken oftast blir värre när du försöker sova på den drabbade sidan. Risken för skador på rotatorkuffen ökar med åldern.

Symptom på skador på rotatorkuffen

Överlag kan smärta associerad med skador på rotatorkuffen manifesteras på olika sätt, till exempel:

  • Dov axelsmärta
  • Smärta som stör sömnen, speciellt om du sover på den drabbade axeln.
  • Värk som gör det svårt att borsta håret eller nudda vid ryggen.
  • Svaghet i armarna.

Det vanligaste sättet för att reparera skador i rotatorkuffen är oftast operation. Efter det behöver patienten genomgå rehabilitering. Härnäst ska vi ta reda på vad det innebär.

Behandlingsfaser för skador på rotatorkuffen

Skada på rotatorkuffen

Postoperativ rehabilitering efter kirurgisk reparation av rotatorkuffen bör börja med nära kommunikation mellan den ortopediska kirurgen och rehabiliteringsläkaren. Sammantaget leder det ideala rehabiliteringsprogrammet för en skada på rotatorkuffen till att senans ben läker och att stela axlar motverkas.

Dock är varje patient och varje skada annorlunda. Därför bör man ta hänsyn till detta i alla rehabiliteringsplaner för att få bra resultat.

Personligt anpassad rehabilitering

Överlag bör rehabiliteringens faser vara individualiserade för varje patient, beroende på:

  • Skadans storlek och typ
  • Kirurgitekniken som använts
  • Vävnadens kvalitet
  • Säker reparation
  • Patientens ålder
  • Aktivitetsnivå
  • Patientens personliga mål

Patienter med akuta skador har större risk för att skadas på samma ställe igen. De måste därför följa ett långsammare rehabiliteringsprotokoll för att skydda den kirurgiska reparationen. Patienter med riskfaktorer för att utveckla postoperativ stelhet i axlarna kräver å sin sida tidig mobilisering för att förhindra denna komplikation.

Läs också: Övningar för att lindra tendinit i axlarna

Sammantaget baseras rehabiliteringsfaserna på patientens periodiska bedömningar. Detta bör också omfatta ett träningsprogram man kan göra hemma i varje fas av rehabiliteringen.

Rehabiliteringsprogram vid skador på rotatorkuffen

Överlag finns det två typer av program:

1. Konservativ

Det konservativa programmet består av en behandlingsförsening på 2-4 veckor för att minimera vävnadsstress och underlätta läkning. I princip kräver patienter över 50 år med akuta skador, mer än en skada och/eller med dålig vävnadskvalitet ett konservativt behandlingsprogram.

2. Accelererad

Detta protokoll påskyndar rehabiliteringen i 2-4 veckor utan risk att skada de reparerade strukturerna eller kräva en tidig start. Patienter under 50 år med små skador eller en avsliten sena i en rotatorkuff och god vävnadskvalitet bör följa ett standardiserat eller accelererat behandlingsprogram.

Du kanske också vill läsa: Lindra axelvärk med dessa naturliga huskurer

Rehabiliteringsfas vid skador på rotatorkuffen

Rehabiliteringsfas vid skador på rotatorkuffen

Överlag finns det fyra rehabiliteringsfaser:

Fas 1. Omedelbar postoperativ period

Underhåll och skydd av reparationen i den omedelbara 0-4 veckors postoperativa perioden innefattar följande riktlinjer:

  • Abduktionssele/stag.
  • Sova med mitella, i en vilstol och med en kudde under armen.
  • Avlägsna immobiliseringsskyddet endast för skötsel och träning.
  • Kryoterapi.
  • Pendelövningar.
  • Aktiva rörelser för armbåge/vrist/hand.
  • Stretchövningar för den cervikala ryggraden.

Fas 2. Skydd och aktiv rörelse

I nästa fas fokuserar man på att gradvis återställa det passiva rörelseomfånget. Vanligtvis gäller detta program från vecka 4 till 10.

  • Vid vecka 4 bör det finnas ett aktivt assisterat rörelseomfång (AAROM) i ryggläge.
  • Efter 6 veckor bör det finnas ett fullständigt passivt rörelseomfång och initierad aktiv assisterad rörelse.
  • Vid vecka 8 bör det finnas submaximala isometriska övningar i den slutna kinetiska kedjan och proprioceptiva övningar i en öppen kinetisk kedja.

Fas 3. Tidig styrketräning

Därefter börjar muskelstärkningen inledas från veckorna 10 till 14. Sammantaget bör följande mål uppnås:

  • Först ett fullt aktivt rörelseomfång.
  • Därefter återställning av styrka och muskulär uthållighet.
  • Proprioceptiv och neuromuskulär kontroll.
  • Förstärkningsmuskler kring bogbladet
  • Slutligen en gradvis återgång till dagliga aktiviteter.

Fas 4. Avancerad styrketräning

Slutligen är patienten redo att återvända till tidigare funktionalitetsnivåer. Tidslinjen för detta sträcker sig från vecka 14 till 22. Milstolparna är:

  • Först ett komplett och smärtfritt aktivt rörelseomfång.
  • Därefter en återgång till sportaktiviteter.
  • Även närvaron av normal muskelstyrka och uthållighet.
  • Slutligen en återgång till alla aktiviteter.
  • Lech, O., Valenzuela Neto, C., & Severo, A. (2000). Tratamento conservador das lesões parciais e completas do manguito rotador. Acta Ortopédica Brasileira. https://doi.org/10.1590/S1413-78522000000300008

  • Sosa, L., & Medina, S. (2009). El Ejercicio Terapéutico , como componente clave , en el tratamiento Postoperatorio del Manguito Rotador. Canarias Médica Y Quirúrgica.

  • Magaña, M. C., Martínez, P. J., & Vidal, F. A. (2013). Diagnóstico y Tratamiento del Síndrome del Manguito Rotador. Guía De Práctica Clínica. https://doi.org/10.3406/litt.1981.1331