Lär dig några viktiga skillnader mellan yoghurt och kefir
Grekisk och turkisk yoghurt, naturell och yoghurt med fruktbitar är några yoghurtvarianter som vi kan hitta i matbutikerna. Denna syrade mjölkprodukt är ett av favoritlivsmedlen för frukost, fika och även middag för många runt om i världen. Kefir å sin sida är en annan mejeriprodukt som har ökat i popularitet under åren och som har flera likheter med yoghurt. Det finns emellertid vissa betydande skillnader mellan mellan yoghurt och kefir.
Båda produceras genom jäsningsprocessen, har en mjölkvit färg och är probiotiska livsmedel. Det betyder att de innehåller mikroorganismer som kan vara nyttiga för hälsan, genom att de stärker tarmmikrobiotan. Denna har en viktig roll i kroppens immunförsvar, såväl som i metabolismen av vissa livsmedel.
Många tror att dessa två livsmedel är i identiska, eller att kefir är en typ av yoghurt – detta är dock inte sant. I dagens artikel berättar vi om några viktiga skillnader mellan yoghurt och kefir, så att du lättare kan välja den som passar dig bäst nästa gång du går och handlar.
1. Skillnader mellan yoghurt och kefir: Probiotika och jäsningsprocess
Båda anses vara probiotiska livsmedel, men skillnaden mellan yoghurt och kefir ligger i mängden och typen av probiotiskt innehåll. När det gäller yoghurt sker under framställningen en mjölksyrajäsning, där man endast använder mjölksyrabakterier. Främst använder man bakterier från stammarna Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus.
I vissa yoghurtprodukter tillkommer även ytterligare stammar under tillverkningsprocessen. Dessa är de välkända “probiotiska yoghurtarna”, som kan innehålla mellan fyra och sex olika bakteriestammar totalt.
När det gäller framställningen av kefir sker en laktoalkoholisk jäsning, vilket beror på att inte bara mjölksyrabakterier är inblandade utan även bifidobakterier och jästsvampar. Man tror att det finns mer än 50 olika stammar av probiotika i denna produkt.
Denna jäsning gör att kefir innehåller en större mängd probiotika jämfört med yoghurt. Detta innebär att den kan ge större hälsofördelar, eftersom denna större variation av mikroorganismer kan stärka tarmmikrobiotan ytterligare.
En annan viktig faktor, nära kopplad till detta, är att yoghurt (särskilt den som tillverkas industriellt), vanligtvis utsätts för en andra pastöriseringsprocess så att den ska hålla längre. I denna dör många av de goda bakterierna. Kefir, å andra sidan, kan inte gå igenom denna andra pastörisering, eftersom det skulle ändra dess egenskaper. Därför, förutom att den innehåller mer probiotika naturligt, behåller den ännu fler i den slutliga produkten jämfört med många av de industriyoghurtvarianter som vi hittar i butiken.
2. Tillagning
En annan skillnad mellan kefir och yoghurt ser vi i tillagningen. Kefir är ganska enkel att tillaga: man tillsätter bara kefirgranulat (gelatinösa och blomkålsliknande) i mjölk och låter den jäsa i mellan 24 och 48 timmar. Denna process sker vid rumstemperatur (mellan 20 och 24 °C) och kräver ingen inverkan av värme.
När det gäller yoghurt är tillagningen lite mer komplex. Först ska mjölken värmas till ca 45 °C, sedan tillsätter man jäsningsmedlet (bakterier som man kan köpa i påsar), häller upp i glasburkar och låter därefter stå på en plats där burkarna håller en konstant temperatur på 45 °C, i mellan åtta och tio timmar.
Som du kan se blir yoghurten klar på kortare tid, men det kräver lite mer arbete.
En annan aspekt att lyfta fram är att yoghurt endast kan göras med mjölk, såsom ko-, get- eller även vegetabilisk mjölk (för det senare behöver man öka jäsningstiden och mängden jäsningsmedel för bättre konsistens). Kefir kan man däremot göra med både mjölk och vatten. Använder man vatten behöver man också tillsätta socker vid beredningen, så att jäsning kan ske.
Läs mer om kefir: Upptäck kefir: ett naturligt sätt att stärka ditt immunförsvar!
3. Skillnader mellan yoghurt och kefir: kaloriinnehåll
En populär fundering gällande dessa två livsmedel är “vilken innehåller mest kalorier?” Och svaret är yoghurt. 100 gram kefir innehåller 52 kalorier, medan yoghurt innehåller 78 kalorier i samma mängd.
När det gäller proteiner så finns detta i båda produkterna, med ganska lika värden: 3,59 gram per 100 gram kefir och 3,82 gram per 100 gram yoghurt. Liknande gäller andra mikronäringsämnen per 100 gram:
- Kalcium: 124 mg i kefir och 127 mg i yoghurt.
- Fosfor: 100 mg i kefir och 101 mg i yoghurt.
- Tiamin (vitamin B1): 0,03 mg i kefir och 0,05 mg i yoghurt.
- Vitamin D: 1 mg i kefir och 0,78 mg i yoghurt.
En annan viktig aspekt att tänka på är att, eftersom jäst används i tillverkningen av kefir och det sker en alkoholhaltig jäsning, produceras en liten mängd alkohol (som vanligtvis inte överstiger 3%). Yoghurt är däremot är helt fri från alkohol.
4. Konsistens
Kanske är detta en av de mest uppenbara skillnaderna, och vi kan se det med blotta ögat. Traditionell yoghurt har en krämig och tjockare konsistens, och därför äter man den oftast med sked. Konsistensen beror på bakterier, eftersom det under jäsningen produceras mjölksyra, som koagulerar mjölkproteinerna och skapar den krämiga konsistensen.
Kefir är mer flytande än yoghurt, så denna dricker man vanligtvis i ett glas, som en dryck. Till skillnad från yoghurt är jäsningsprodukterna i detta livsmedel mer komplexa, och producerar olika syror och gaser, men utan koagulering.
Läs mer om vegetabilisk yoghurt: Växtbaserad yoghurt: Allt du behöver veta
5. Smak
De flesta av oss har ätit naturlig yoghurt någon gång och vet att den har en något syrlig smak. Intensiteten på syrligheten varierar beroende på vilken mjölk man använder vid tillverkningen. Om du till exempel gör yoghurt med vegetabilisk mjölk blir den mindre sur än om du använder komjölk.
När det gäller kefir är denna också något syrlig i smaken, men den är mer intensiv och med en “brusig” aspekt, som vid kolsyra, vilket framhäver dess smak. Det är de komplexa symbiotiska relationerna som uppstår vid jäsningen — där bakterier och jäst är inblandade — som skapar den unika smaken.
6. Ursprung
Båda livsmedlen har en “lång historia” men med olika förlopp och ursprungsplatser. Kefir kommer från Kaukasusbergen och de första uppgifter om produkten går tillbaka till år 2000 f.Kr. Kefirkornen överfördes inom familjer från generation till generation och ansågs vara mycket värdefulla.
När det gäller yoghurt har man hittat ännu äldre uppgifter som kopplar dess ursprung till någon gång mellan år 5 000 och 10 000 f.Kr. i Mellanöstern. Herdarna upptäckte det av en slump när de transporterade mjölk från getter eller andra djur i påsar gjorda av tarm, vilket gynnade dess jäsning.
När ska man undvika att dricka kefir?
Några effekter förknippade med kefirkonsumtion är en ökning av antimikrobiell, antiinflammatorisk och till och med blodtryckssänkande aktivitet. Även om de flesta tolererar detta livsmedel bra, bör vissa människor undvika kefir, eller konsumera det under medicinsk övervakning, eftersom det kan orsaka hälsoproblem. Några av de grupper som bör undvika kefir är:
- Gravida
- Små barn
- Personer med aktiva jäst- eller svampinfektioner.
- Personer som lider av lupus, förvärvat immunbristsyndrom eller immunbristsjukdomar i allmänhet.
Liknande kan kefir hos vissa människor orsaka biverkningar som gaser, orolig mage eller diarré. Om du upplever detta, undvik konsumtion åtminstone ett tag.
När ska man undvika att äta yoghurt?
Eftersom den inte innehåller den lilla mängd alkohol som kefir innehåller, är yoghurt lämplig för de flesta, inklusive gravida kvinnor och barn. Människor som kan ha vissa biverkningar (som gas eller diarré) är de som lider av laktosintolerans.
Laktosen som finns i yoghurt är dock i minimala mängder, på grund av jäsningsprocessen. Så människor med laktosintolerans har vanligen inga problem med matsmältningen av denna produkt. Samma sak gäller kefir.
Så vad är bättre: kefir eller yoghurt?
Även om fördelarna med att konsumera yoghurt och kefir är liknande, och framför allt handlar om att stärka tarmhälsan, kan kefir vara mer fördelaktigt eftersom det innehåller en större mängd probiotika jämfört med yoghurt.
När det gäller näringsaspekter är de ganska lika, bortsett från kaloriinnehållet, även om detta inte är någon överväldigande skillnad. När det gäller smak och konsistens handlar det om personlig smak. Om du gillar mer intensiva smaker, kan du välja kefir; vill du ha en något mjukare och fylligare smak är yoghurt perfekt.
Faktum är att, oavsett skillnaderna mellan yoghurt och kefir, är båda goda och nyttiga alternativ att inkludera i din kost. De passar båda bra som en del av frukosten, som ett mellanmål på förmiddagen eller som ett hälsosamt godisalternativ när du blir snackssugen. Du bör så klart välja naturliga alternativ utan konstgjorda smaktillsatser, eftersom denna typ av produkter vanligtvis innehåller socker och inte är lika nyttiga.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Departamento de Agricultura de los Estados Unidos. (S.F.). FoodData Central Food Details Yogurt. Consultado el 31 de diciembre de 2024. https://fdc.nal.usda.gov/food-details/2259793/nutrients
- Departamento de Agricultura de los Estados Unidos. (S.F.). FoodData Central Food Details Kéfir. Consultado el 31 de diciembre de 2024. https://fdc.nal.usda.gov/food-details/2705394/nutrients
- Escuela de Salud Pública de la Universidad de Harvard. (2019). Yogurt. Consultado el 31 de diciembre de 2024. https://nutritionsource.hsph.harvard.edu/food-features/yogurt/
- Gaspar, T., Rodríguez, P., Ruiz, E., Ávila, J., Varela, G. (2018). La alimentación española. Características nutricionales de los principales alimentos de nuestra dieta. Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación, segunda edición.
- Hadjimbei, E., Botsaris, G., & Chrysostomou, S. (2022). Beneficial Effects of Yoghurts and Probiotic Fermented Milks and Their Functional Food Potential. Foods (Basel, Switzerland), 11(17), 2691. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9455928/
- Kayanush, A., Olson, D. (2017). A 100-Year Review: Yogurt and other cultured dairy products. Journal of Dairy Science, 100 (12), 9987-10013. https://www.journalofdairyscience.org/article/S0022-0302(17)31052-4/fulltext
- Méndez, R. [@RoberURV]. (2024, 25 de marzo). Yogur o kéfir: beneficios de los fermentos y cómo saber elegir [2024]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=iOb8r4HmB-s
- Rodríguez, J., Noriega, J., Lucero, A., Tejeda, A. (2017). Avances en el estudio de la bioactividad multifuncional del kéfir. Interciencia, 42(6), 347-354. https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=33951621003
- Segovia, L. (2022). Caracterización físico-química y nutricional del kéfir de leche. Trabajo especial de grado, Universidad Nacional del Nordeste. https://repositorio.unne.edu.ar/handle/123456789/54777
- Xiao, R., Liu, M., Tian, Q., Hui, M., Shi, X., & Hou, X. (2023). Physical and chemical properties, structural characterization and nutritional analysis of kefir yoghurt. Frontiers in microbiology, 13, 1107092. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9874054/