Hud mot hud: en viktig kontakt efter födseln

Kontakt hud mot hud är något som har varit konstant förekommande genom mänsklighetens historia. Men på grund av modern medicinsk vård har det ibland försummats. I den här artikeln förklarar vi varför det är viktigt och fördelarna med denna kontakt efter födseln.
Hud mot hud: en viktig kontakt efter födseln

Senaste uppdateringen: 10 februari, 2022

Att hålla sin nyfödda hud mot hud, en praxis som man även kallar kängurumetoden eller hudnära vård, kan man använda sig av direkt efter förlossningen. Den består av att man placerar det nyfödda barnet på moderns mage eller bröst. Läkaren kan göra detta även utan att först ha klippt av navelsträngen.

Faktiskt så kan denna metod också utföras några dagar efter födseln. Den har många fördelar, både för barnets hälsa och för bandet mellan mor och barn. I den här artikeln ska vi förklara allt du behöver veta om denna praxis.

Hud mot hud

Kontakt hud mot hud mellan mor och barn efter födseln är något som mänskligheten har varit noga med under alla tider. Vi gör det nästan omedvetet, eftersom mamman vill visa sin tillgivenhet och kärlek samt skydda sitt nyfödda barn.

Förlossning är en komplex tid för barnet, eftersom det avslutar den lugna tillvaron de haft under graviditetens alla månader. Denna första hudkontakt med sin mamma kan få barnet att känna sig lugnt och harmoniskt. Således är denna metod viktig.

Även om tekniken är fördelaktig på många sätt, är det faktiskt många som inte är medvetna om den. Länge var det instinkt som gjorde att mödrar utförde den. Men i och med att assisterade förlossningar, ofta i sterila sjukhusmiljöer, kommit in i bilden har många läkare slutat att ge utrymme för denna magiska stund.

mamma och baby hud mot hud
Det är viktigt att uppmuntra kontakt hud mot hud direkt efter födseln, eftersom fördelarna med denna metod är omedelbara.

Hur du utövar hud mot hud-kontakt med ditt barn

Denna metod går ut på att man helt enkelt placerar det nyfödda barnet på moderns bröst eller mage. Läkare gör vanligtvis detta utan att först klippa navelsträngen. De placerar barnet upprätt på moderns nakna bröst.

Det är perfekt för barnet att samtidigt komma i kontakt med moderns bröstvårta. De behöver dock inte suga på den. Detta är något man bör göra både vid vaginala förlossningar och kejsarsnitt. Experter rekommenderar att mor och barn stannar i denna position under minst en timme.

Men man kan också göra detta flera gånger under de första dagarna av barnets liv. Det måste alltså inte ske direkt efter förlossningen. Det är mycket bra att avsätta kortare ögonblick under loppet av dagen för att njuta av en lugn stund och knyta an till varandra.

Mamman bör ta av sig alla plagg över bröstkorgen och placera barnet mot bröstet. Därefter kan mamman täcka över både sig själv och barnet med en filt för att undvika att kroppstemperaturen förändras. Kom ihåg att ett så pass litet barn fortfarande inte själv kan reglera sin kroppstemperatur särskilt väl.

På detta sätt är det troligt att de båda kommer att gå in i ett tillstånd av lugn. Vi ska nu gå vidare till att ta upp de många fördelarna med detta. Det är dock logiskt att anta att denna typ av närhet minskar stress. Denna nära och intima kontakt kan till och med hjälpa till med att reglera temperaturfluktuationer som vi nämnde ovan, eftersom det är ett sätt att uppnå homeostas.

Du kanske kommer att gilla den här artikeln: Tips för att hantera förlossningsdepression och stress

Fördelarna med att tillbringa tid hud mot hud med ditt nyfödda barn

Många forskare har under de senaste åren studerat fördelarna med hudkontakt. Enligt en studie som publicerats i Cochrane Library kan denna typ av kontakt mellan mor och barn vid födseln minska gråt samt förbättra interaktionen mellan mor och barn.

Experter menar att det avsevärt ökar de affektiva banden mellan de två. Till exempel förstår modern bättre barnets signaler och kommunikationen blir bättre. På så sätt kan mamman tillgodose barnets behov mer effektivt.

Faktum är också att det, enligt en översiktsartikel från det påvliga katolska universitetet i Chile, minskar risken för depression efter förlossningen. Liknande verkar det också som att det minskar antalet dagar som mor och barn behöver stanna kvar på sjukhus efter förlossningen.

En annan fördel som vi nämnde ovan är regleringen av barnets temperatur. Med andra ord hjälper det till att upprätthålla en god kroppshomeostas, vilket är viktigt i detta livsstadium för utvecklingen.

Slutligen säger en studie från Enfermería Universitaria att kontakt hud mot hud mellan en kvinna och hennes nyfödda efter födseln leder till en högre frekvens av initiering av amning. Det kan också gynna livmoderinvolution och minska risken för infektioner, vilket leder till minskad användning av läkemedel av kvinnor under perioden efter förlossningen.

mor och baby hud mot hud
Kontakt hud mot hud är en teknik för mödrar och barn som gynnar deras hälsa.

Den här artikeln kan kanske intressera dig: Ett år för att återhämta sig efter förlossningen

Ju mer desto bättre

Känguruvård är naturlig och instinktiv vid tiden efter förlossningen. Både mor och barn har stor nytta av det. Det är dock sant att det har sina nackdelar.

En publikation i den medicinska tidskriften Progresos de obstetricia y ginecología (på svenska: Framsteg inom obstetrik och gynekologi) förklarar att det under samma tidsintervall som känguruvård används, också kan förekomma komplikationer som äventyrar barnets liv. Men genom att förbättra förberedelserna hos det medicinska teamet bör denna teknik bör ändå uppmuntras mer.

Om det snart är dags för dig att föda, försök läsa på mer och informera dig om den här tekniken och hur du utför den. Tänk på, vid födseln att njuta av denna första kontakt med din bebis. På så sätt kan du se till att denna första kontakt med omvärlden inte är så traumatisk för din nyfödda.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Brundi M, Ma, G., & Am, L. (n.d.). CONTACTO PIEL A PIEL MADRE/HIJO PREMATURO. CONOCIMIENTOS Y DIFICULTADES PARA SU IMPLEMENTACIÓN.
  • Martínez-Martínez, T., & Damian-Ferman, N. (2014). Beneficios del contacto piel a piel precoz en la reanimación neonatal. Enfermería Universitaria, 11(2), 61–66. https://doi.org/10.1016/s1665-7063(14)72666-1
  • Biblioteca Cochrane Plus, L., & con, contacte. (n.d.). Contacto piel-a-piel temprano para las madres y sus recién nacidos sanos.
  • Rodriguez-Alarcón Gómez, J., Elorriaga, I., Fernández-Llebrez, L., Fernández, A., Avellanal, C., & Sierra, C. (2011). Episodios aparentemente letales en las primeras dos horas de vida durante el contacto piel con piel. Incidencia y factores de riesgo. Progresos de Obstetricia y Ginecología, 54(2), 55–59. Retrieved from https://medes.com/publication/64855
  • Raies, C. L., Doren, F. M., & Torres, C. U. (2012). Efectos del contacto piel con piel del recién nacido con su madre. Index de Enfermeria. Fundación Index. https://doi.org/10.4321/s1132-12962012000300007
  • Abdulghani, Nawal, Kristina Edvardsson, and Lisa H. Amir. “Worldwide prevalence of mother-infant skin-to-skin contact after vaginal birth: A systematic review.” PloS one 13.10 (2018): e0205696.
  • Guala, Andrea, et al. “Skin-to-skin contact in cesarean birth and duration of breastfeeding: A cohort study.” The Scientific World Journal 2017 (2017).
  • Safari, Kolsoom, et al. “The effect of mother and newborn early skin-to-skin contact on initiation of breastfeeding, newborn temperature and duration of third stage of labor.” International breastfeeding journal 13.1 (2018): 32.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.