Finger- och handskador hos barn: typer och behandling

Finger- och handskador är speciellt vanliga bland barn. Lär dig mer om dem och hur de bör behandlas i denna artikel.
Finger- och handskador hos barn: typer och behandling

Senaste uppdateringen: 23 november, 2020

Från och med födseln är vi nyfikna på att utforska våra omgivningar. Barn vidrör saker och sätter dem i munnen eftersom de experimenterar med sina sinnen. Det är därför risken är hög att de kommer drabbas av finger- och handskador. Det finns en grafisk representation av kroppens känslighet som kallas för Penfields homunculus, som utvecklades av Dr. Penfield – en neurokirurg som blev berömd under mitten av 1900-talet för sitt arbete om hjärnområdena.

Om man tittar på illustrationer av detta koncept kan man se att läpparna och händerna är större eftersom de har många nervceller kopplade till sinnena. Det är just därför barn är benägna att vidröra allt och stoppa det i munnen.

I takt med att barn växer och börjar gå så utvecklar de även sitt balanssystem. När de ramlar så sätter de därför händerna i golvet som en reflex för att skydda huvudet.

Finger- och handskador hos barn på grund av olyckor

Finger- och handskador är väldigt vanliga. Dessvärre är våra hem fyllda med faror som barn måste undvika. Elektriska brännskador och skärsår är de vanligaste olyckorna i hemmet, och därför är det väldigt viktigt att veta vilka de vanligaste finger- och handskadorna är samt hur man behandlar dem för att undvika komplikationer.

De vanligaste finger- och handskadorna

Som vi nämnde tidigare är dessa typer av skador extremt vanliga hos barn. Här kommer några av de vanligaste orsakerna till dem:

  • Skärsår: barns hud är väldigt tunn, så detta kan ske när de rör vid en vass kant på burkar, ramlar på något vasst på golvet, etc.
  • Stötskador: dessa sker när de ramlar. De är vanligtvis associerade med inre blödningar och blåmärken. Om fallet är allvarligt kan de leda till fraktur av handleden eller ett finger.
  • Stickskador: dessa är de svåraste att behandla eftersom såren är djupare. Detta ökar även risken för infektion. Om s är fallet måste du se till att det finns några rester av det främmande föremålet kvar i såret, och man måste rengöra såret väl. Är det allvarligt krävs läkarvård.
  • Skrapsår: dessa är de friktionssår som uppstår när huden gnuggas mot marken eller golvet vid ett fall. Knäna tenderar att drabbas främst, men även händerna kan skadas (såsom när barnet ramlar på cykeln eller skolgården).

Hur man behandlar finger- och handskador

Oavsett typen av sår bör du följa en serie riktlinjer för att undvika infektion:

  1. Först måste du säkerställa att det inte finns några spår av främmande föremål inuti huden samt rengöra området.
  2. Huden är full av små kapillärer, så även om såret är ytligt kan det blöda mycket. Att applicera kallt vatten eller is (helst med gasbinda för att undvika direktkontakt med huden) får blodkärlen att dra ihop sig. Kylan hjälper även till att minska inflammationen.
  3. Sedan måste du desinkfektera såret. Kommersiella lösningar såsom povidonjod eller klorhexidin är väldigt effektiva. De kommer även i sprejform.
  4. Om skadan inte har läkt alls eller om du har att göra med en smutsig och genomträngande skada, rekommenderar vi att du tar barnet till en läkare och ser till att alla vaccinationer är i ordning. Stygn kan vara nödvändiga för att undvika risken för komplikationer och främja läkning.
Detta kanske intresserar dig
5 intressanta sätt att läka och ta bort blåsor
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
5 intressanta sätt att läka och ta bort blåsor

Vi delar med oss av fem sätt att ta bort blåsor på fötterna och andra delar av kroppen, och även hur du kan läka dem snabbare.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Salem Z., C., Pérez P., J. A., Henning L., E., Uherek P., F., Schultz O., C., Butte B., J. M., & González F., P. (2000). Heridas: Conceptos generales. Cuadernos de Cirugía. https://doi.org/10.4206/cuad.cir.2000.v14n1-15
  • Ruiz, E. F. (2013). Antisépticos y desinfectantes. Enfermedades Infecciosas y Microbiologia. https://doi.org/10.1007/s00299-010-0857-1
  • Santos Heredero, F. X., Rodríguez Arias, C. A., Barberán López, J., Martín Antona, E., Pérez del Caz, M. D., Torres García, A., … Viadé Juliá, J. (2014). Heridas y Cicatrización. Revista de La Sociedad Española de Heridas.

Innehållet i denna publikation är endast i informationssyfte. Det kan inte under några omständigheter tjäna till att underlätta eller ersätta diagnoser, behandlingar eller rekommendationer från en fackman. Konsultera din betrodda specialist om du har några tvivel och sök dennes godkännande innan du påbörjar några procedurer.