Candidosis – vad är det och hur undviker man det?
Vad är candidosis?
Candidosis, även kallat candidiasis eller torsk, är en mykos – en infektion som produceras av en svamp som tillhör släktet Candida.
- Det kan vara akuta, subakuta eller kroniska infektioner.
- De påverkar huden, slemhinnorna och djupa vävnader.
- Symptomen varierar kraftigt.
- Prognosen är också väldigt varierande, och går från milda mukokutana infektioner till livshotande fall av allvarlig immunosupression.
- De är opportunistiska mykoser.
Varianter av Candida
Candida bildas av jästliknande svampar, mestadels encelliga. Det finns fyra varianter som vi är intresserade av:
- Candida albicans: det är den mest aggressiva typen och ansvarar för fler än hälften av alla symptom.
- Candida glabrata
- C. parapsilosis: kopplad till bruket av katetrar och nålar.
- C. krusei: kopplad till konsumtion av Flukonazol (ett svampmotverkande medel)
Vad är opportunistiska patogener?
Opportunistiska patogener är sådana som inte infekterar friska personer normalt sett. Det måste uppstå en förändring i en av immunförsvarets biologiska barriärer för att infektionen ska ske.
Candida tillhör denna grupp av patogener, precis som de flesta svampar och bakterier. Candida är faktiskt en del av den normala hud- och slemhinnefloran för ett stort antal människor.
Hur uppstår candidosis?
På grund av skada på hud eller slemhinnor (primära barriärer)
Det är vad som händer för personer med katetrar, proteser eller som genomgår dialys. Det kan även förklara en infektion hos personer som tar droger intravenöst.
“Om svampen rör sig till blodomloppet kan den påverka nästan vilket organ i kroppen som helst. Det sker hos patienter med allvarligt sänkta immunförsvar (okontrollerad HIV och leukemi i ett terminalt skede).”
Skadan på hud eller slemhinnor hindrar dem från att uppfylla sina roller som barriärer, vilket möjliggör tillväxten av svamp. Det är alltså så sprutor som spricker huden eller katetrar som sliter på slemhinnorna gör en person predisponerad att drabbas av denna typ av infektion.
På grund av förändringar i bakteriefloran
Skada på bakteriefloran uppstår ofta från bruk av antibiotika med brett spektrum. Det kan förklaras av hur brett dessa antibiotika verkar. De “attackerar” både bakterierna som ansvarar för infektionen såväl som den normala floran. Så när denna barriär försvinner uppstår risken för mykos.
Det är till exempel relativt vanligt att hitta fall av vaginal candidosis hos unga kvinnor efter att de tagit antibiotika.
Tillstånd av immunosuppression
Det kan bero på en sjukdom, såsom patienter med HIV, eller medicinering, till exempel för transplantationspatienter som tar medicin för att minska risken för bortstötning.
Ytlig candidosis
Orofaryngeal candidosis
Denna typ karaktäriseras av uppkomsten av vita pseudomembran som täcker tungan, mjuka gommen och de orala slemhinnorna. När man tar bort dem upptäcker man en rodnad, nedsliten yta. De kan vara väldigt smärtsamma, vilket kan göra det svårt att andas och svälja.
De dyker främst upp hos personer med HIV (upp till 90% av fallen), och är ett av de första tecknen på sjukdomen. Även om det är en av de vanligaste opportunistiska infektionerna som drabbar denna grupp av människor har incidensen gått ned på senare år.
Sjukdomen drabbar även personer med cancer på grund av deras försvagade immunförsvar, samt nyfödda eftersom de fortfarande utvecklas.
Vaginit och vulvovaginit candida
Denna typ är också relativt vanlig. Kliniskt karaktäriseras den av:
- Väldigt stark sveda i vulva och vagina, speciellt när man urinerar.
- Allvarlig rodnad i genitaliernas slemhinnor.
- Uppkomsten av vita fläckar på de rodnade slemhinnorna.
- Vitaktig, tjock vaginal flytning med klumpar. Beskrivs som “keso” till utseendet.
Balanit candida
Denna typ är mindre känd än vaginit. Normalt sett dyker den upp tillsammans med diabetes hos ej omskurna individer eller som har tidigare haft sex med någon med candidosis.
Röda, såriga lesioner och ytliga varblåsor dyker upp på ollon och förhud, och är vanligtvis smärtsamma. De kan komma tillsammans med en svidande känsla som blir värre vid urinering.
Hudcandidosis
Denna typ bildas vanligtvis i hudveck och områden där man bär åtsittande kläder. I båda fallen skapar din kropp en varm, fuktig miljö.
Denna miljö skapar ett rött band med svår klåda. Det sker normalt sett under brösten, på rumpan eller i genitalområdet, såväl som andra platser. Vidare kan det ibland infektera hudfolliklarna och ser ut som finnar.
Det är relativt vanligt för ammande barn med blöjutslag att infekteras med Candida, vilket förvärrar symptomen.
APECED: Autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1
En sällsynt genetisk åkomma från en mutation av AIRE-genen.
Sjukdomen börjar i barndomen med upprepad candidosis på naglar och i mun utan påtaglig anledning.
Senare dyker autoimmuna dysfunktioner upp i olika körtlar. Symptom såsom hypoparatyreoidism, njursvikt och Addisons sjukdom läggs dessutom till.
Djup candidosis
Esofageal candida
Upptäcks vanligtvis hos personer med nedsatt immunförsvar. Väldigt vanligt bland personer med HIV eller lymfom, men uppstår även i mindre utsträckning hos personer som behandlas med kortikoider. Några allvarliga symptom:
- En svidande känsla under bröstbenet
- Svårigheter att svälja (dysfagi)
- Halsbränna
Vitaktiga pseudomembran kan dessutom dyka upp längsmed slemhinnorna i matstrupen.
Invasiv candidosis
Här rör sig svampen genom blodomloppet, med potentialen att drabba alla organ i kroppen. Även denna typ dyker upp hos patienter med allvarligt nedsatt immunförsvar (okontrollerad HIV eller leukemi i terminalt skede).
Det är ett väldigt allvarligt symptom, oftast med dålig prognos.
Diagnos
Diagnos kommer från att ta och analysera kulturer.
En läkare tar ett prov från det drabbade området, varpå en kultur skapas. Läkaren kan sedan analysera denna under mikroskop.
Förebyggande och behandling
God personlig hygien är viktigt i förebyggande syfte. Efter att du duschat bör du torka hudvecken noggrant och vara speciellt försiktig i området runt genitalierna. För gravida kvinnor är det även en god idé att inkludera en bioaktiv yoghurt i kosten för att bibehålla god surhetsnivå i vaginan.
Behandling beror på typen av mykos. En vanlig behandling är klotrimazol.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- McCarty, T. P., & Pappas, P. G. (2016). Invasive Candidiasis. Infectious Disease Clinics of North America. https://doi.org/10.1016/j.idc.2015.10.013
- Millsop, J. W., & Fazel, N. (2016). Oral candidiasis. Clinics in Dermatology. https://doi.org/10.1016/j.clindermatol.2016.02.022
- Maurissen, W., Van Meensel, B., Verguts, J., Donders, G., & Lagrou, K. (2009). Vulvovaginal candidiasis. Tijdschrift Voor Geneeskunde. https://doi.org/10.2143/TVG.65.23.2000660
- Arendrup, M. C. (2010). Epidemiology of invasive candidiasis. Current Opinion in Critical Care. https://doi.org/10.1097/MCC.0b013e32833e84d2
- Arroyo-Fajardo, A., San Juan-Delgado, M. F., & García-Rodríguez, J. (2017). Vaginitis por candida glabrata: ¿la gran olvidada? Revista Iberoamericana De Micología, 34(4), 246. doi:10.1016/j.riam.2017.01.001
- Prieto Santa Anna, Luz Marina, Illnait Zaragozí, María Teresa, Ramos Rodallegas, Edna G., Lazcano Herrero, Bonfilio, Márquez Sánchez, Norma, Cantelar de Francisco, Nereyda, Manzur Katriba, Julián, & Martínez Machín, Gerardo. (2006). Candidiasis oral en pacientes seropositivos al VIH y casos SIDA: Aspectos clínicos, micológicos y terapéuticos. Revista Cubana de Medicina Tropical, 58(3) Recuperado en 11 de junio de 2020, de http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0375-07602006000300001&lng=es&tlng=es.
- Estrada Pereira, Gladys Aída, Márquez Filiu, Maricel, Díaz Fernández, José Manuel, & Sánchez Cuza, Odalis. (2015). Candidiasis bucal en pacientes con tratamiento antineoplásico. MEDISAN, 19(9), 1080-1087. Recuperado en 11 de junio de 2020, de http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1029-30192015000900002&lng=es&tlng=es.
- Palacios Martínez D, Díaz Alonso RA, Gutiérrez López M, Gordillo López FJ, Arranz Martínez E, Ruiz García A. Esofagitis candidiásica en una paciente inmunocompetente: a propósito de un caso. An Sist Sanit Navar. 2013;