Akut svår astma: Symptom och behandling

Akut svår astma är en väldigt vanligt anledning till att man får åka ambulans till akuten. Det är oftast barn och tonåringar om behöver sjukvård för detta tillstånd.
Akut svår astma: Symptom och behandling

Senaste uppdateringen: 28 mars, 2020

Alla astmatiska patienter riskerar att få en attack av akut svår astma i sina liv. Dessa kan dessutom vara livshotande. Därför är sjukhus och tillgången till akutvård viktigt som en del av astmatisk vård.

Akut svår astma är en ofta förekommande anledning till sjukhusbesök. Och barn och tonåringar är ofta de som behöver mest vård. Det är också något vanligare bland kvinnor än bland män.

Vad är akut svår astma?

Akut svår astma är en ofta förekommande anledning till sjukhusbesök.

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar luftvägarna. När man har astma är det svårt att andas och ofta lider man samtidigt även av andra luftvägssymptom.

Astma drabbar vanligtvis bronkerna och bronkiolerna i andningsorganen. Det är genom dessa delar som luften passerar ut från och in i lungorna. Det som händer när man har astma är att dessa väggar blir inflammerade och tjockare samt att det produceras mycket slem. Detta gäller även musklerna som omger och drar samman bronkernas väggar. Därför smalnar dessa vilket gör det svårt att andas.

Vissa astmatiska patienter har också problem med näsa och bihålor, vilket kallas för bihåleinflammation.

Det finns olika saker som kan trigga en astmaattack. Den kan till exempel uppstå på grund av inflammation, glatt muskulatur eller båda. Allergener, luftföroreningar och luftvägsinfektioner är huvudtriggers.

Vilka är symptomen för akut svår astma?

Överlag är symptomen olika från person till person. Dock är några av de vanligaste:

  • Väldigt svårt att andas.
  • Det kan också kännas spänt och smärtsamt i bröstet, du kan hosta samt få väsande andning.
  • Svårt att andas ut.

Oftast svarar inte dessa symptom på en snabbverkande inhalator.

Behandling av akut svår astma

Akut svår astma är ett medicinskt nödläge som du snabbt måste få utvärderat och behandlat. Denna utvärdering görs i två steg:

  1. En statisk utvärdering som fastställer hur allvarlig astmaattacken är.
  2. En dynamisk utvärdering som utvärderar hur personen svarar på behandlingen.

Behandlingens intensitet beror på hur allvarlig attacken är. Dock har de samma mål. Dessa mål är:

  • Förbättra de låga syrenivåerna i kroppen (hypoxemi) genom att tillföra syre.
  • Lätta upp hinder i luftvägarna genom att andas in en bronkodilator.
  • Minska inflammation samt förhindra återfall genom att ge systemiska kortikosteroider.

Syre

syre
En läkare kan förbättra låga syrenivåerna. Ofta ger de patienten en syrgasmask.

 

Snabbverkande inhalatorer: Beta-agonister

Dessa mediciner är de bästa för att behandla akut svår astma, de börjar verka redan efter fem minuter. De varar också i cirka sex timmar med väldigt få biverkningar.

Att inhalera beta-agonister lättar på symptomen snabbare och har färre biverkningar än vid injektion. Läkare injicerar endast om medicinen inte fungerar vid inhalering.

Antikolinergika

Huvudanledningen till att använda denna typ av behandling för akut svår astma är att öka vagustonen i luftvägarna. Detta har allra bäst effekt när det används flera gånger och med höga doser. Det bidrar till färre sjukhusvistelser, ökad lungfunktion, och kostar mindre.

Steroider

Även steroider är viktiga för att behandla många astmafall. Dessa mediciner minskar inflammation och studier visar att:

  • Dessa mediciner kräver 6 till 24 timmar för att verka.
  • Det är inte särskilt stor skillnad mellan att administrera det oralt eller intravenöst.
  • Det finns ingen relation mellan dos och effekt, därför finns det inte heller några fördelar med att använda höga doser.

Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Ortolá Puig, J., & Vidal Micó, S. (2013). Status Asmático En Pediatría. Sociedad y Fundacion Española de Cuidados Intensivos Pediatricos.
  • Lozano C, J., Yáñez P, L., Lapadula A, M., Fernández C, C., Alcántara P, A., Rodríguez G, P., … Lafourcade R, M. (2013). Asma agudo severo en niños: ¿Fenotipo diferente? Revista Chilena de Enfermedades Respiratorias. https://doi.org/10.4067/s0717-73482012000400002
  • Jareño Esteban, J. J., Cisneros Serrano, C., García-Salmones Martín, M., López Viña, A., & Melero Moreno, C. (2009). Asma bronquial. Revista de Patologia Respiratoria. https://doi.org/10.1016/S1576-9895(09)70063-3

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.