Analys av demens: hur är livet för en patient med demens?

· maj 31, 2019
Livet för en patient med demens är inte lätt, och inte heller för dennes familj och närstående. Idag ska vi gå igenom vilka problem en person med demens bemöter och se hur vi kan förbättra dennes livskvalitet.

En patient med demens kan lida av någon av flera sjukdomar: Alzheimers, Parkinsons, Binswangers, bland andra. Dessa har alla demens gemensamt, det vill säga gradvis förlust av minnet och försvagad mental förmåga.

Sjukdomarna som ger patienten demens är svåra för både patienten själv och för familjen. Försämrat minne och förändrad kapacitet till resonemang samt andra beteendestörningar kan göra situationen förtvivlande.

Idag ska vi utforska vilka aspekter man bör ta i beaktande då man har att göra med en patient med demens.

Depression hos en patient med demens

Depression är ett symptom som ofta drabbar patienter med demens. Eftersom de inte förstår vad som händer omkring dem, det faktum att de tappar minnet och att människorna runt dem är taktlösa och hänsynslösa kan dessa patienter ofta tappa hoppet och sjunka in i melankoli.

Livet med demens

Många familjer vet inte hur de ska behandla sin närstående som har demens. Därför gör de lätt vissa av följande misstag:

  • De behandlar dem som barn: De pratar framför dem som om de inte var på plats eller inte skulle höra något. De för inte heller vuxna samtal med dem.
  • De skriker och skäller på dem: Att skrika på en person med demens eftersom denne gör något som den inte ens förstår själv kommer att få personen att känna sig skyldig och kommer inte att hjälpa vederbörande att förstå vad som händer.
  • De ignorerar dem: Att inte prata med dem som vuxna människor, att skrika på dem eller ignorera det de säger kommer att få den dementa att känna sig ensam. Denna ensamhet kan leda till depression.

Patienten med demens borde känna sig stödd och älskad. Familjen måste anstränga sig och försöka sätta sig själva i den dementa personens skor och förstå att situationen är svår för alla.

De måste känna sig självständiga

Patienten med demens lider av ett allvarligt tillstånd, men det betyder inte att deras familjer behöver ta hand om allt. Det finns fortfarande många saker som de kan göra själva men familjen måste hjälpa dem med det.

Om de till exempel har svårigheter med att knäppa sin skjorta, köp dem tröjor utan knappar. Personerna kanske inte längre kan knyta skosnören, så köp dem skor utan skosnören.

Om de drabbade personerna börjar få allvarliga minnesförluster kan du gå lite längre i att hjälpa dem. Till exempel kan du hjälpa dem hitta till badrummet om de börjar glömma var det ligger genom att sätta upp en skylt där det står ”Badrum” istället för att tvinga dem att be om hjälp eller börja läxa upp dem.

Personen med demens kan känna sig förvirrad och vilsen på grund av minnesförlusten och den plötsliga oförmågan att göra något så simpelt som att knyta skosnören. Att göra dessa saker åt dem kommer att få dem att känna sig mycket bättre och duktigare.

Läs också: 8 tecken på demens som alla borde känna till

De måste gå ut

Ofta vill familjemedlemmar till en person med demens inte låta denne gå ut ur huset ensam eftersom de är rädda att de skulle gå vilse. Lösningen är dock inte att hålla dem inomhus 24/7 eftersom det också lätt leder till depression.

Patient med demens

I sådana fall där ingen kan ta hand om den dementa på heltid kan man anlita någon som gör det. Den dementa personen kan lätt gå vilse – om personen lämnas ensam hemma och går ut av någon orsak kan det hända att denne inte hittar tillbaka.

Det är dock viktigt att personen får tillbringa kvalitetstid med sin familj. Att gå på promenader, gå till parken eller njuta av solen i trädgården är aktiviteter som de skulle njuta jätte mycket av. Den dementa personen måste känna att deras familj understöder denne. Detta kommer hjälpa till förebygga isolering och ensamhet.

Ett annat väldigt bra alternativ är att ta dem till en grupp som hjälper patienter med demens, får minnesförlusten att sakta ner och förbättrar beteendestörningar.

Det finns också några specialiserade centrum där dementa patienter kan interagera med varandra. Det är bra om du kan ta dem till dessa centrum nu och då så att de kan känna att de inte är ensamma i deras svårigheter, att det finns andra som delar deras frustrationer och problem, och de kan även finna vänner här.

Livet för en person med demens är inte enkelt. De möter många begränsningar som de inte har någon kontroll över och inte ens förstår. Därför är det viktigt att stöda dem och göra allt du kan för att hjälpa dem.

  • Rankin, K. P., Gorno-Tempini, M. L., Allison, S. C., Stanley, C. M., Glenn, S., Weiner, M. W., & Miller, B. L. (2006). Structural anatomy of empathy in neurodegenerative disease. Brain. https://doi.org/10.1093/brain/awl254
  • Krueger, C. E., Laluz, V., Rosen, H. J., Neuhaus, J. M., Miller, B. L., & Kramer, J. H. (2011). Double Dissociation in the Anatomy of Socioemotional Disinhibition and Executive Functioning in Dementia. Neuropsychology. https://doi.org/10.1037/a0021681
  • Barba, A. L., Kelly Changizi, B., Higgins, D. S., Factor, S. A., & Molho, E. S. (2012). Dementia. In Parkinson’s Disease, Second Edition. https://doi.org/10.1201/b12948
  • Curran, E. M., & Loi, S. (2013). Depression and dementia. The Medical Journal of Australia. https://doi.org/10.5694/mjao12.10567