Sötningsmedel och hjärtsjukdomar: finns det en koppling?
De senaste åren har sötningsmedel varit i stormens öga för deras eventuella samband med en ökad risk för hjärtsjukdomar. Dessa ämnen är de som ger en söt smak till mat och dryck. De mest kända av dessa är socker eller sackaros, men det finns också konstgjorda versioner med samma syfte.
Nackdelen är att ett regelbundet intag inte är så säkert som tidigare trott. Idag anser man att det för hälsans skull är bäst att begränsa deras närvaro i kosten så mycket som möjligt. Låt oss ta en titt på vad vetenskapen säger om deras förhållande till hjärthälsa och hur man kan minska konsumtionen.
Vad är sötningsmedel och vilka kategorier finns det?
Sötningsmedel är ämnen som ger produkter en söt smak, och tar som referensstandard den sötma som socker ger. De kan vara syntetiska eller naturliga; dessutom finns det näringsrika och icke-närande sötningsmedel. De senare innehåller lite eller inga kalorier, medan de näringsrika innehåller fler kalorier.
Naturliga sötningsmedel
- Sackaros eller rörsocker
- Honung
- Kokossocker
- Fruktos
- Glukos
- Inverterat socker
- Sorbitol
- Maltos
- Stevia
- Datum
- Luo han guo fruktextrakt
Syntetiska eller konstgjorda sötningsmedel
- Aspartam
- Sukralos
- Sackarin
- Neotam
- Acesulfam
- Advantam
Även om denna klassificering finns, hänvisar termen “sötningsmedel” vanligtvis till konstgjorda produkter. Och även om syftet med dem är att minska risken för hälsoproblem i samband med överdriven konsumtion av socker eller sackaros – såsom fetma eller benägenhet att karies – har deras regelbundna närvaro i kosten varit en källa till kontroverser.
Vi tror att du kan vara intresserad av att läsa detta också: Vitt, brunt och muscovadosocker: Likheter och skillnader
Sötningsmedel och hjärtsjukdomar: Vilken effekt har de på vår hälsa?
Under flera år har studier genomförts på olika sötningsmedel för bättre kunskap om deras effekter på vår hälsa. Det amerikanska livsmedelsverket (FDA) har förklarat att de flesta ämnen av denna typ är säkra.
Faktum är att man i flera undersökningar, har fastställt att deras toxicitet och förekomsten av olika sjukdomar som man har kunnat sammankoppla med dem är relativt låg. Därför har de godkänts för försäljning.
Nya rapporter talar dock om ett möjligt samband mellan användningen av sötningsmedel och en ökad risk för hjärtsjukdomar. I en studie publicerad 2022 i tidskriften BMJ fann forskare att regelbundet intag av dessa substanser verkligen ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Studien, utförd i Frankrike med 103 388 frivilliga, varav 79,8 % var kvinnor, undersökte kostintag och konsumtion av konstgjorda sötningsmedel. Man analyserade resultaten med kostplansregister, såväl som industriprodukterna som var och en konsumerade.
Det genomsnittliga intaget av konstgjorda sötningsmedel i en grupp var cirka 78 milligram per dag. Det fanns andra med ett lågt intag på cirka 8 milligram per dag. Det fanns också en grupp människor som inte konsumerade dessa ämnen.
Det visade sig att det totala intaget av konstgjorda sötningsmedel kunde kopplas till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, med 1502 fall. Faktum är att det också kunde kopplas till ökad risk för cerebrovaskulär sjukdom, med 777 fall.
Aspartamintag var associerat med en ökad risk för cerebrovaskulära händelser. Å sin sida motsvarade acesulfamkalium och sukralos en ökad risk för kranskärlssjukdom.
Eftersom studien var observationell, kunde man inte fastställa orsakssamband. Men forskarna tog i stället hänsyn till som andra variabler som livsstilsfaktorer som kan orsaka en ökning av dödlighet i hjärtsjukdom.
Ur denna synvinkel hävdar forskarna att det – även med dessa justeringar – finns tecken på risk vid användning av sötningsmedel. Andra forskare som har analyserat samma fenomen håller med om hypotesen.
Möjliga orsaker till varför sötningsmedel kan leda till hjärtsjukdomar
En annan studie där man analyserade riskerna med sötningsmedelskonsumtion visar att det möjliga sambandet med hjärt-kärlsjukdom beror på att livsmedel som innehåller sötningsmedel leder till viktökning. Således är det en trigger för personer som är överviktiga eller har fetma.
Denna studie gjordes dock endast på drycker med tillsatta sötningsmedel.
Analysen visade också att överdriven konsumtion av sötningsmedel har ett samband med en högre förekomst av stroke endast bland överviktiga individer. Hur som helst så visade sig dödlighet av alla orsaker också öka vid frekvent konsumtion hos individer med normalvikt.
Hypotesen att konsumtion av konstgjorda sötningsmedel orsakar sug och sockerberoende verkar alltså stämma. Det har i sin tur en inverkan på aptitstimulering och viktökning, vilket har en nära koppling till hjärtsjukdomar.
Hur du begränsar ditt intag av konstgjorda sötningsmedel
Konstgjorda sötningsmedel används i stor utsträckning inom livsmedelsindustrin. De används inte bara för att ersätta socker, utan för att vissa är sötare än sackaros. Bearbetade livsmedel som innehåller det är följande:
- Läsk
- Pulverdrycksblandningar
- Godis i allmänhet
- Konserverad mat
- Sylt och gelé
- Mejeriprodukter
- Desserter, bakverk och konfektyr
För att begränsa din konsumtion av konstgjorda sötningsmedel, bör du noggrant läsa etiketterna på dessa nämnda livsmedel. De tre sötningsmedel som orsakar särskild oro är följande: acesulfamkalium (acesulfam K), sukralos och aspartam, och dessa bör du minska på. Sedan 2018 har FDA angett följande rekommenderat intag för dessa tre sötningsmedel.
- Acesulfam K: Max 15 milligram
- Sukralos: Max 5 milligram
- Aspartam : Max 50 milligram
Med hänsyn ill den nya forskningen bör vi minska konsumtionen av dessa.
Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Vad är en normal blodsockernivå för barn?
Använd andra typer av sötningsmedel
Det finns andra typer av naturliga sötningsmedel som är säkra för hälsan – till exempel fruktextrakt från luo han guo, honung, stevia och kokossocker. FDA har ännu ingen gräns för konsumtion av fruktextrakt från luo han guo. För stevia är ett säkrert intag enligt myndigheten 4 milligram.
Beroende på typ av beredning kan den naturliga sötman i många livsmedel också användas för att undvika användning av sötningsmedel och socker. Även om studier fortfarande pågår, är dessa fynd skäl nog att försöka begränsa intaget av dem.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Sharma A, Amarnath S, Thulasimani M, Ramaswamy S. Artificial sweeteners as a sugar substitute: Are they really safe? Indian J Pharmacol. 2016 May-Jun;48(3):237-40. doi: 10.4103/0253-7613.182888. PMID: 27298490; PMCID: PMC4899993.
- Saraiva A, Carrascosa C, Raheem D, Ramos F, Raposo A. Natural Sweeteners: The Relevance of Food Naturalness for Consumers, Food Security Aspects, Sustainability and Health Impacts. Int J Environ Res Public Health. 2020 Aug 28;17(17):6285. doi: 10.3390/ijerph17176285. PMID: 32872325; PMCID: PMC7504156.
- Charlotte Debras y col. Artificial sweeteners and risk of cardiovascular diseases: results from the prospective NutriNet-Santé cohort. BMJ 2022; 378 doi: https://doi.org/10.1136/bmj-2022-071204 (Published 07 September 2022)
- Hannah E. Gardener y col. Artificial sweeteners, real risks. Stroke. Author manuscript; available in PMC 2020 Mar 1. doi: 10.1161/STROKEAHA.119.024456
- Mark A. Pereira. Sugar-Sweetened and Artificially-Sweetened Beverages in Relation to Obesity Risk. Adv Nutr. 2014 Nov; 5(6): 797–808. Published online 2014 Nov 3. doi: 10.3945/an.114.007062
- FDA. Additional Information about High-Intensity Sweeteners Permitted for Use in Food in the United States. https://www.fda.gov/food/food-additives-petitions/additional-information-about-high-intensity-sweeteners-permitted-use-food-united-states
