Vad är intrakraniell hypotoni? Symtom, orsaker och behandling
Intrakraniell hypotoni är ett neurologiskt syndrom kopplat till en minskning av det normala trycket inuti skallen, i skallgropen. I allmänhet är det resultatet av en minskning av cerebrospinalvätska (CSV). Är du nyfiken på vilka symtom och orsaker till intrakraniell hypotoni och hur man behandlar det? Förtsätt läsa så ska vi berätta om detta.
Cerebrospinalvätskan är en genomskinlig, luktfri, aseptisk substans, som liknar destillerat vatten. Det produceras huvudsakligen i plexus choroid och laterala ventriklar i hjärnan. Studier visar att den totala volymen CSV hos vuxna varierar mellan 90 och 159 milliliter. Dess funktioner inkluderar encefaliskt skydd och eliminering av avfallsprodukter.
Minskningen av CSV-volymen orsakar undertryck i skallgropen, vilket resulterar i intrakraniell hypotoni. Huvudvärk är ett av de vanligaste symtomen, liksom uppkomsten av neurologiska störningar. Snabb behandling förbättrar prognosen på lång sikt.
Vanliga symtom på intrakraniell hypotoni
Intrakraniell hypotoni visar sig klassiskt som en svår huvudvärk som sprider sig över hela skallen. Det känns vanligtvis värre när man står och förbättras eller avtar när man ligger ner. Därför kallas det ortostatisk huvudvärk. Andra symtom som är förknippade med detta tillstånd är följande:
- Kräkningar och illamående
- Nacksmärta och stelhet
- Tinnitus
- Dubbel- eller suddig syn
- Hörselförändringar
- Känslighet för ljus och ljud
- Yrsel och förvirring
- Förändring av motorik och balans
Å andra sidan finns det fall av intrakraniell hypotoni associerad med fistlar som uppstår med CSV-utflöde genom näsan, eller rinorré. Likaså kan det förekomma vätskeläckage genom ett operationssår på grund av en bristning av hjärnhinnorna.
Orsaker till intrakraniell hypotoni
Forskning tyder på att det utlösande fenomenet med intrakraniell hypotoni är förlusten och minskningen av koncentrationen av CSV på encefalisk nivå. Denna minskning uppträder som ett resultat av CSF-läckage genom hjärnhinneskikten i hjärnan.
De tre skikten av membran som kollektivt kallas hjärnhinnor är den hårda hinnan, spindelvävshinnan och den mjuka hjärnhinnan, från utsidan och in. Den hårda hinnan omger och skyddar hjärnan och ryggmärgen. Skador på denna nivå är den vanligaste orsaken till intrakraniell hypotoni. Orsaker till detta tillstånd inkluderar följande:
- Lumbalpunktion
- Trauma eller skada på skallen eller ryggmärgen
- Förvärvad defekt eller medfödd svaghet i den hårda hinnan
- Ryggkirurgi
- Epiduralbedövning
- Förkalkade diskar i ryggraden
- Hydrocephalus-shunt
Läs mer här: 4 vanliga orsaker till morgonhuvudvärk
Hur ställer man diagnosen?
Grundlig medicinsk undersökning och detaljerad neurologisk undersökning är nyckeln vid diagnos av intrakraniell hypotoni. Egenskaperna för huvudvärk och cerebrala fokala symtom är till hjälp vid misstanke om möjligt CSF-läckage.
Avbildningsstudier är avgörande för den definitiva diagnosen av denna sjukdom. Magnetisk resonanstomografi av hjärnan är en effektiv metod som kan visa på förändringar i hjärnhinnorna.
Ibland kan en datortomografi (CT)-skanning visa på symptom som utlöst patologin. Liknande så är detektion och övervakning av det intrakraniella trycket avgörande för bestämning av onormalt negativt encefaliska tryck. Andra tester som hjälper läkaren att ställa diagnos inkluderar:
- Dynamisk myelografi med fluoroskopi
- Spinal magnetisk resonanstomografi
- Radioisotopcisternografi
- CT med intratekal joderad kontrast
Behandling av intrakraniell hypotoni
I de flesta fall försvinner intrakraniell hypotoni spontant, något som visas i studier. Det finns dock allvarliga fall där det inte går om av sig själv; detta är allvarligare och kräver professionellt ingripande. Epiduralplåster och operation är de vanligaste behandlingarna.
Blodinjektion
Vid en lumbal epidural injektion av autologt blod injicerar man en liten mängd blod vid ryggradskanalen, nära platsen för CSF-läckaget. När blodet koagulerar bildar det ett “plåster” eller en propp som stoppar vätskeläckaget.
Läs mer: Finns det bakterier i hjärnan?
Kirurgiskt ingrepp
Kirurgi är ett behandlingsalternativ när de ovan nämnda epidurala “plåstren<” inte fungerar efter minst två försök. Kirurgiska interventionsplaner inkluderar följande:
- Reparera revor i den hårda hjärnhinnan
- Kapa meningeala divertiklar
- Duroplastik för att stärka den hårda hjärnhinnan
I vissa fall kan postural hypotoni (drastiskt blodtrycksfall) vara kopplat till intrakraniell hypertoni. När det encefaliska trycket ökar är den föredragna behandlingen aacetazolamid; ett diuretikum som minskar vätskeretention i kroppen.
Snabb läkarvård och övervakning ger en bättre prognos
Som du kan se är intrakraniell hypotoni ett sällsynt tillstånd relaterat till cerebrospinalvätskeläckage och därav följande negativt tryck i hjärnan. Prognosen för detta tillstånd förbättras med snabb professionell vård.
Lyckligtvis upplever de flesta spontan förbättring utan större åtgärder. Vissa patienter kräver dock mer komplexa ingrepp, och prognosen beror på hur allvarlig hjärnhinneskadan är och mängden vätska som går förlorad.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Reguera RM. Interpretación del Líquido Cefalorraquídeo. Anales de Pediatría Continuada. 2014;12(1):30–3.
- Shin HY. Recent update on Epidural Blood Patch. Anesthesia and Pain Medicine. 2022;17(1):12–23.
- Barahona ML, Mora Encinas JP, González Montaño VM, Pozo Zamorano T, Fernández Gil MÁ. Síndrome de Hipotensión intracraneal: Revisión de hallazgos en Resonancia Magnética. Revista de Neurología. 2011;52(11):676.
- Lin J-ping, Zhang S-dong, He F-fang, Liu M-jun, Ma X-xu. The status of diagnosis and treatment to intracranial hypotension, including sih. The Journal of Headache and Pain. 2017;18(1).
