Svininfluensan H1N1: Symtom, orsaker och behandling
Svininfluensan H1N1, som vi vanligen bara kallar “svininfluensan”, är en infektion som orsakas av ett virus. Först trodde experterna att sjukdomen liknade den typ av influensa som förekommer hos grisar och att den hade överförts till människor genom frekvent kontakt med dessa djur.
Med tiden upptäckte man emellertid att svininfluensan H1N1 i själva verket kombinerar element från virus som uppträder hos grisar, fåglar och människor. Sjukdomen bröt ut år 2009 och spreds sig runt om världen, vilket markerade inledningen av en pandemi.
Påföljande år förklarade emellertid Världshälsoorganisationen (WHO) att pandemin var över. Men H1N1-viruset har inte försvunnit. Det anses nu vara ett vanligt mänskligt influensavirus. Man kan förebygga denna infektion med hjälp av influensavaccin.
Hur smittar svininfluensan H1N1?
Svininfluensan orsakas av en bestämd influensastam. I de allra flesta fall överförs den från person till person, och inte från djur till människa. Det är viktigt att notera att man inte kan få denna sjukdom genom att äta griskött, vilket en del människor verkar tro.
Överföringen sker via saliv eller slempartiklar. Den äger rum när en person inandas smittsamma droppar som en infekterad individ producerar genom att hosta eller nysa.
Man kan också få svininfluensa från infekterade droppar som landat på olika ytor. När en annan person kommer i kontakt med dessa ytor och sedan rör vid ögon, näsa eller mun, så kan denna bli infekterad.
Riskfaktorer för svininfluensan H1N1
Under det första utbrottet av H1N1-influensan var det barn över 5 år och unga personer som drabbades mest. Detta var ovanligt, eftersom det oftast är just dessa delar av befolkningen som är minst sårbara för effekterna av virus.
I dagsläget är riskfaktorerna för att ådraga sig H1N1-influensa desamma som för andra influensastammar. Det betyder att ju mer kontakt man har med infekterade personer, desto större risk löper man att drabbas av sjukdomen.
Å andra sidan är risken för komplikationer störst i följande grupper:
- Personer över 65 år
- Barn under 5 år
- Unga vuxna och personer under 19 år som står under långsiktig behandling med acetylsalicylsyra
- Människor med försvagat immunförsvar
- Människor med kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes mellitus, astma, hjärtsjukdomar eller neuromuskulära sjukdomar
- Gravida kvinnor
Symtom vid svininfluensa
Symtomen för svininfluensa påminner mycket om dem för vanlig influensa. De kan inkludera ett eller flera av nedanstående symtom:
- Hosta
- Halsont
- Täppt eller rinnande näsa
- Röda, rinnande ögon
- Huvudvärk
- Värk i kroppen
- Trötthet
- Episodisk feber och feberfrossa
- Diarré
- Illamående och kräkningar
Precis som vid vanlig influensa kan den här typen av influensa även medföra allvarliga komplikationer. Likaså kan den i vissa fall förvärra symtomen förknippade med underliggande kroniska sjukdomar.
Tänkbara komplikationer vid svininfluensa
Hos små barn kan en infektion av svininfluensa leda till följande symtom:
- Andnöd eller mycket accelererad andning
- Lättretlighet
- Blåaktig hudfärg
- Bristande interaktion eller vakenhet
- Sträng hosta och hög feber
- Hudutslag
Allvarliga symtom hos vuxna inkluderar bland annat:
- Andnöd eller andningssvårigheter
- Tryck eller smärta i bröstet eller i buken
- Plötslig yrsel och/eller förvirring
- Kraftiga och ihållande kräkningar
- Sträng hosta och hög feber
Sjukdomen kan leda till lunginflammation, andningssvikt, allvarliga neurologiska problem (såsom konvulsioner) eller förvärrande av kroniska sjukdomar som exempelvis astma och hjärtsjukdomar.
Diagnostiska tester
Svininfluensan H1N1 är mycket lik vanlig influensa eller säsongsinfluensa. Därför måste en läkare utföra tester för att kunna ställa rätt diagnos. I princip är det som skiljer svininfluensan från övriga influensor att den ofta är förenad med mer matsmältningsbesvär, som till exempel buksmärtor och kräkningar.
Men det enda sättet varigenom man kan påvisa svininfluensa är att genomföra en laboratorieanalys. För att göra detta tar vårdpersonalen ett slemprov med hjälp av en bomullspinne som är en lite större variant av dem du har hemma. Därefter analyserar de detta prov för att bestämma huruvida sjukdomen är närvarande.
Tillgängliga behandlingar
För närvarande skyddar vaccinet för säsongsinfluensa även mot H1N1-viruset. Det ges som en injektion eller en sprej och är verksamt mot smittämnet.
Om en person inte är vaccinerad kan sjukdomen även behandlas med samma antivirala medel som man använder för att bekämpa vanlig influensa. Deras huvudsakliga effekt består i att lindra symtomen. Och effekten blir mycket större om man tar dem inom 48 timmar efter att sjukdomen har detekteras.
Om man däremot redan insjuknat rekommenderar läkarna att man ser till att få rejält med vila, så att immunförsvaret kan fokusera på infektionen. Likaså är det viktigt att man dricker gott om vätska för att förhindra uttorkning. Man kan också ta smärtstillande tabletter för att mildra besvären.
Förebyggande och rekommendationer
Det bästa sättet att förebygga svininfluensa är att ta influensavaccin. Du bör ta det en gång per år och läkarna rekommenderar vaccinet till alla över 6 månaders ålder. Hos äldre personer är detta ännu mer viktigt.
Dessutom är det av stor vikt att man undviker personer som bär på viruset. Om du blir smittad gör du klokast i att stanna hemma och att täcka mun och näsa när du hostar eller nyser. Ge dig inte ut förrän 24 timmar efter att febern har sjunkit.
Rent allmänt bör man tvätta händerna ofta och hålla ytorna i hushållet rena, i synnerhet när någon i hushållet är smittad. Rör inte vid ögon, näsa eller mun med otvättade händer.
Gravida kvinnor, personer över 65 år och barn under 5 år, förutom de som lider av en kronisk sjukdom, bör därtill undvika kontakt med grisar. Detta gäller även vid marknader och liknande ställen.
Svininfluensan H1N1 – en sjukdom man bör hålla ett vakande öga på
Virus har alltid varit en utmaning för oss människor. Precis som var fallet med svininfluensan H1N1 dyker de ofta upp på ett oväntat och okontrollerbart vis. Därför är det förnuftigt att göra preventiva åtgärder till en livsstil.
Sammanfattningsvis är vaccin ett utmärkt verktyg för att bekämpa virus. Det är bäst om var och en har sina vaccineringar uppdaterade och tillämpar alla förebyggande åtgärder för att förhindra olika typer av smitta.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Torres, Y., Bermúdez, V., Garicano, C., Vilasmil, N., Bautista, J., Martínez, M. S., & Rojas-Quintero, J. (2017). Desarrollo del sistema inmunológico ¿naturaleza o crianza? Archivos Venezolanos de Farmacología y Terapéutica, 36(5), 144-151.
- Sánchez-Díaz, J. S., Martínez-Rodríguez, E. A., Peniche-Moguel, G., Huanca-Pacaje, J. M., López-Guzmán, C., & Calyeca-Sánchez, M. V. (2017). Fiebre en el paciente críticamente enfermo: ¿tratar o no tratar? Medicina interna de México, 33(1), 48-60.
- Marin-Corral, J., Climent, C., Muñoz, R., Samper, M., Dot, I., Vilà, C., … & Álvarez-Lerma, F. (2018). Pacientes con gripe por el virus influenza A (H1N1) pdm09 ingresados en la UCI. Impacto de las recomendaciones de la SEMICYUC. Medicina Intensiva, 42(8), 473-481.
