Nya behandlingsalternativ för multipel skleros
Multipel skleros är ett allvarligt, kroniskt, oförutsägbart och fysiskt handikappande tillstånd. Det kan variera från relativt milt till svårt. Därför är det är så viktigt att studera vilka nya behandlingsalternativ för multipel skleros som för närvarande finns tillgängliga.
När man har multipel skleros har man en förändring, eller brist på reglering, av immunsystemet. Denna brist på reglering påverkar i sin tur det centrala nervsystemet (CNS). Med andra ord så börjar kroppen att förstöra sina egna celler. Hjärnans förbindelser med resten av kroppen påverkas också.
Vad är multipel skleros?
Multipel skleros betyder “multipel härdning eller ärrbildning”. Detta betyder att viktiga delar av kroppens celler blir påverkade i form av härdning, inflammation och förstörelse. Dessutom påverkar det i många fall också olika delar av hjärnan.
I hjärnan finns det ett område som man kallar vit substans. Denna substans består av neuronfibrer insvepta i myelin. Neuroner är hjärnans celler och myelin överför meddelanden från hjärnan.
Vid multipel skleros blir den vita substansen inflammerad, och myelinet därmed skadat. Följaktligen så försämras myelinets förmåga och gör att det inte längre kan överföra meddelanden mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen.
Symtom på multipel skleros uppträder främst mellan 20 och 40 års ålder. Diagnosen är dock ofta sen eftersom det inte finns ett specifikt test för det. Det finns en del riskfaktorer för att utveckla sjukdomen, som till exempel:
- Att vara av kaukasisk ras
- Vara kvinna
- Att bo i ett tempererat klimat
Du kanske också gillar: Magnetterapi för multipel skleros: Vad säger bevisen?
Nya behandlingsalternativ för multipel skleros
Huvudsakligen är målen för behandling av multipel skleros att bromsa dess framskridande och hantera dess symtom. Därför är de huvudsakliga syftena med behandlingen att:
- Bromsa hjärnans inblandning
- Bromsa funktionsnedsättningen det orsakar
- Minska antalet aktiva anfall
- Förbättra kopplingar mellan hjärna och kropp
- Lindra smärta
- Ge stöd och psykologisk hjälp
- Förbättra livskvaliteten
Innan vi tittar på nya behandlingar måste vi veta vilka grundläggande alternativ som förbättrar denna handikappande sjukdom som drabbar så många människor runt om i världen. Lyckligtvis finns det olika former av behandlingar, även om dessa ibland inte är tillräcklig hjälp för att sjukdomen ska försvinna helt. Några av dem inkluderar symtomatisk och akut behandling.
Symtomatisk behandling
Målet med symtomatisk behandling är att förbättra livskvaliteten, samt minska symtomen på sjukdom och funktionsnedsättning. Det finns olika symtomatiska metoder för att behandla multipel skleros. Till exempel:
- Passiv rehabilitering: Den här sortens rehabilitering utförs av professionella sjukgymnaster.
- Aktiv rehabilitering: Detta är rehabilitering patienten kan utföra själv.
- Injektionsterapi: Injicering kan förbättra specifika muskler.
- Farmakologisk behandling: Kan vara användning av till exempel kortikosteroider som minskar inflammation.
- Ortopedisk kirurgi: Detta förbättrar anpassningen av senor, ben och muskler som har förlorat rörlighet.
- Hjärnkirurgi: Kan hjälpa till att behandla inflammerade eller härdade nervfibrer.
Du kanske också är intresserad av: Tre olika varianter av multipel skleros
Akut behandling
När patienten är under ett aktivt anfall och lider, använder man en mer omfattande och intensiv symtomatisk behandling. I allmänhet gör man det under en relativt kort period.
Nya behandlingsalternativ
Specialister kan använda sjukdomsmodulerande terapi för att förhindra ytterligare skador eller sjukdomsprogression.
Denna terapi är baserad på immunsuppression eller immunmodulerande läkemedel. Dessa kontrollerar immunsvaret för att förhindra att celler blir inflammerade och/eller förstör sig själva. Med andra ord så hindrar det kroppen från att tro att dess egna celler är invasiva.
Målet med dessa terapier är främst att kontrollera inflammation. De hjälper också till att minska uppkomsten av aktiva anfall på kort sikt. Allt handlar om att sakta ner sjukdomen så att den inte blir värre.
Exempel på dessa mediciner är:
- Första alternativ: Betaferon och Copaxone.
- Den andra behandlingslinjen: Tysabri och Gilenya.
Nya behandlingsalternativ för multipel skleros
Ibland är dock behandling av multipel skleros inte särskilt effektivt, och detta beror främst på sen diagnos av denna sjukdom.
Därför är det viktigt att du, innan du ser några tecken på funktionshinder, pratar med din läkare för att utesluta denna patologi så snart som möjligt. Skulle det då inte kunna uteslutas, kan du hjälpa till att förhindra att tillståndet förvärras genom att använda dessa nya behandlingsformer.
Detta kanske intresserar dig
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- GAEM F. TRATAMIENTOS DE LA ESCLEROSIS MÚLTIPLE [Internet]. [cited 2020 May 10]. Available from: https://fundaciongaem.org/tratamiento-la-esclerosis-multiple/
- Cohen M, Maillart E, Tourbah A, De Sèze J, Vukusic S, Brassat D, et al. Switching from natalizumab to fingolimod in multiple sclerosis: A French prospective study. JAMA Neurol. 2014;71(4):436–41.
- Kappos L, Radue EW, Comi G, Montalban X, Butzkueven H, Wiendl H, et al. Switching from natalizumab to fingolimod : A randomized, placebo-controlled study in RRMS. Neurology. 2015 Jul 7;85(1):29–39.
- Jacobs LD, Beck RW, Simon JH, Kinkel RP, Brownscheidle CM, Murray TJ, et al. Intramuscular interferon beta-1a therapy initiated during a first demyelinating event in multiple sclerosis. N Engl J Med. 2000 Sep 28;343(13):898–904.
- McGuigan C, Craner M, Guadagno J, Kapoor R, Mazibrada G, Molyneux P, et al. Stratification and monitoring of natalizumabassociated progressive multifocal leukoencephalopathy risk: Recommendations from an expert group. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2016 Feb 1;87(2):117–25.
- Giovannoni G, Turner B, Gnanapavan S, Offiah C, Schmierer K, Marta M. Is it time to target no evident disease activity (NEDA) in multiple sclerosis? Vol. 4, Multiple Sclerosis and Related Disorders. Elsevier B.V.; 2015. p. 329–33.
- García Merino A, Ramón Ara Callizo J, Fernández Fernández O, Landete Pascual L, Moral Torres E, Rodríguez-Antigüedad Zarrantz A. Consenso para el tratamiento de la esclerosis múltiple 2016. Sociedad Española de Neurología. Vol. 32, Neurologia. Spanish Society of Neurology; 2017. p. 113–9.
