Vilka typer av livsmedelstillsatser finns det?
Livsmedelstillsatser är en serie ämnen som livsmedelsindustrin använder för att förbättra matens egenskaper eller för att de ska hålla och kunna förvaras längre. Även om vissa av dem är säkra för hälsan, skapar vissa kontroverser mellan experter. Till att börja med vill vi påpeka att det är viktigt att förstå att det finns olika typer av livsmedelstillsatser, vilket är varför de klassificeras i grupper.
Vissa är ofarliga för kroppen eller till och med fördelaktiga. Detta är fallet med vissa typer av förtjockningsmedel. Andra är emellertid kontroversiella på grund av deras effekter på tarmmikrobiotan. I det här fallet handlar det ofta om sötningsmedel.
Olika typer av livsmedelstillsatser
Vi granskar nedan huvudkategorierna av livsmedelstillsatser och deras effekter på människors hälsa.
1. Olika typer av livsmedelstillsatser: Konserveringsmedel
Konserveringsmedel är ämnen som lyckas minska den mikrobiologiska tillväxten i livsmedel och därmed öka hållbarheten. Många av dem är ofarliga för människor, eftersom vi inte metaboliserar eller absorberar dem på tarmnivå.
En av de vanligaste typerna av livsmedelstillsatser, nitriter, ökar dock risken för förekomsten av vissa former av cancer. Forskning som publicerats i tidskriften Nutrients ger bevis för detta påstående.
Köttindustrin använder dessa konserveringsmedel, och de är den främsta anledningen till att experter avråder från konsumtionen av bearbetat rött kött. Dessa livsmedel har förknippats med ett sämre hälsotillstånd på grund av bland annat just tillsatser av nitrit.
2. Smakförstärkare
Smakförstärkare är ämnen som, som namnet antyder, är ansvariga för att modifiera eller förstärka lukten och smaken av mat. Som en allmän regel är de ofarliga för hälsan, bortsett från de olika tarmstörningar som du kan uppleva om vi äter för mycket av dem.
Den vanligaste biverkningen här är diarré. På lång sikt har dessa ämnen dock inte visat sig vara skadliga – eller åtminstone har den vetenskapliga forskningen ännu inte gett några bevis för att de är det.
För att ta reda på mer kan du läsa: Skapa en egen aromatisk trädgård
3. Olika typer av livsmedelstillsatser: Färgämnen
Dessa typer av livsmedelstillsatser används för att ge färg. Vissa färgämnen har förbjudits på grund av att man visat att de kan orsaka uppkomsten av vissa typer av cancer.
Men nuförtiden använder livsmedelsindustrin många pigment för att också ge smaker åt livsmedel. En del av dessa pigment ger inte bara inga negativa effekter utan hjälper också till att förhindra utveckling av vissa sjukdomar. Ett tydligt fall är antocyaniner, som ger färgen till blåbär. Dessa kan även utöva en antioxiderande effekt. Detta enligt en studie publicerad i Critical Reviews in Food Science and Nutrition.
När du läser innehållsförteckningarna är det viktigt att du är uppmärksam på deklarationen av livsmedelstillsatser. Om produkten innehåller naturliga färger (särskilt fytonäringsämnen från växter), kan du se produkten som oskadlig om inte något annat ämne i dess sammansättning indikerar något annat.
4. Sötningsmedel
Denna grupp är den som skapar mest kontrovers bland näringsexperter. Sötningsmedel är ämnen med en förmåga att ge söt smak som kan ersätta socker. Det är dock inte helt klart om de är så mycket bättre än sockret i sig eller inte. I denna grupp utmärker sig sackarin, stevia, sukralos och aspartam.
Vissa hävdar att våra kroppar inte metaboliserar många av dessa kemikalier på tarmnivå. De flesta studier visar dock negativa effekter på tarmmikrobiota. Faktum är att resultaten inte kan extrapoleras direkt, men det är också sant att det inte finns några långsiktiga försök för att bekräfta deras säkerhet.
Du kanske också är intresserad att läsa: Kan konstgjorda sötningsmedel motverka fetma?
5. Typer av livsmedelstillsatser: Smakförstärkare
Bland smakförstärkare finns en serie livsmedelstillsatser som förbättrar de organoleptiska egenskaperna hos olika livsmedel. En av de viktigaste av dessa är mononatriumglutamat, som ligger bakom den nyligen identifierade umami-smaken och som framför allt förekommer i det asiatiska köket.
Många industriprodukter innehåller denna livsmedelstillsats eftersom de skapar större popularitet av livsmedlen och förbättrar deras smak. De är inte, i sig själva, skadliga för hälsan. Man bör dock vara försiktig med alltför stora doser salt.
6. Stabilisatorer, förtjockningsmedel, emulgatorer
Dessa typer av livsmedelstillsatser använder man för att förbättra matens struktur och konsistens. De har inte negativa effekter på den mänskliga organismen, utan snarare tvärtom.
Några av de produkter som faller inom denna kategori har egenskaper som stimulerar tarmmikrobiotan och förbättrar dess funktioner. Detta är exempelvis fallet med agaralger.
Den regelbundna konsumtionen av denna klass av förtjockningsmedel ger en jäsning på tarmnivå som främjar tillväxten av de goda bakterierna som koloniserar tarmen. Denna process kan förbättra ämnesomsättningen av näringsämnen och därmed minska risken för fetma och metaboliska sjukdomar. Forskning publicerad i tidskriften Gut Microbes ger bevis för detsamma.
7. Olika typer av livsmedelstillsatser: Modifierad stärkelse
Stärkelse är en tillsatts som utmärker sig eftersom detta används i bageriprodukter för att ge mat och deg bättre elastiska egenskaper. De består av en blandning av polysackarider, vilket gör dem till kolhydrater. I sig själva är de inte skadliga för kroppen.
För stillasittande individer är ett överdrivet intag av kolhydrater i kosten däremot inte fördelaktigt. Samma sak gäller inte för idrottare, som måste uppfylla sina kolhydratbehov för att fylla på glykogenreserverna de använder under träning.
Att utsätta modifierad stärkelse för höga temperaturer genererar emellertid flera giftiga avfallsprodukter, till exempel akrylamid. Forskning har visat att dessa är mycket skadliga för hälsan.
8. Surhetsreglerande medel
Livsmedelsindustrin använder också surhetsreglerande vätskor för att förbättra maten. Natriumsulfat och kaliumsulfat är de vanligaste. De orsakar inte några oönskade effekter i kroppen, så länge du inte överskrider de föreskrivna doserna.
I annat fall kan de skapa en avsevärd laxerande effekt. Detta händer till exempel när en person äter alltför stora mängder godis eller tuggummi.
9. Med enzymer
Enzymer hittar vi typiskt i livsmedel som är framtagna för personer med intoleranser eller i produkter som är skapade av kosttillskottindustrin. Det vanligaste fallet är det hos laktosintoleranta personer, eftersom närvaron av enzymet laktas hjälper dem att metabolisera detta socker.
Det är också vanligt att man använder proteinisolat eller koncentrat med matsmältningsenzymer för att förbättra matsmältningen av näringsämnen och förhindra bildandet av gaser i magen. Enzymer är inte skadliga för hälsan och experter anser att deras användning är säker.
10. Antioxidanter
Antioxidanter är livsmedelstillsatser som blockerar eller fördröjer oxidationen av livsmedel, vilket ökar deras hållbarhet. Denna funktion har till exempel askorbinsyra (vitamin C).
Dess användning förhindrar att frukter, såsom avokado eller äpple, blir dåliga. Dessutom har dess inkludering i kosten en positiv inverkan på immunsystemets funktion. Faktum är att ett ökat C-vitaminintag har visat sig minska varaktigheten av förkylningar.
Allmänna funktioner för livsmedelstillsatser
Nu ska vi kommentera tillsatsernas huvudfunktioner så att du kan förstå varför de är så använda av livsmedelsindustrin.
De bevarar näringsvärdet av livsmedel
Många av de ämnen som livsmedelsindustrin använder är avsedda att bevara näringsvärdet hos produkterna. Att undvika oxidation gör att vitaminer bevaras bättre genom att det minskar deras kontakt med syre.
De bevarar hälsofördelarna hos maten
Konserveringsmedel kan öka matens hållbarhet, vilket förbättrar dess konservering och minskar risken för kontaminering med mikroorganismer. Det gör att de skyddar vår hälsa genom att minska risken för matförgiftning.
De ger rätt pH-balans i livsmedel och hjälper till vid jäsning och fermentation
Många av livsmedelstillsatserna som livsmedelsindustrin använder lyckas hålla en fördelaktig syra-basbalans i produkterna och därmed uppnå bättre konservering av dem. Förtjockningsmedel eller stabilisatorer kan också leda till effektivare jäsning, vilket ger livsmedel mervärde tack vare spridningen av nyttiga bakterier.
De tillför mer färg och smak till maten
Detta är en av anledningarna till att livsmedelsindustrin använder tillsatser. Det faktum att de förbättrar matens organoleptiska egenskaper är bra för att öka deras försäljning. Och detta genererar i sin tur en positiv inverkan på företagen. Det är dock viktigt att se till att detta inte utgör en risk för människors hälsa… Något som inte alltid är det första företagen bryr sig om.
De förbättrar konsistensen och texturen på maten
Du har förmodligen undrat varför strukturen hos ultrabehandlade produkter alltid är perfekt och skiljer sig från den hos hemlagade motsvarigheter. Det beror utan tvekan på närvaron av livsmedelstillsatser bland deras ingredienser.
Dessa ämnen kan komprimera ingredienserna och ge blandningarna en större mjukhet eller elasticitet vilket påverkar din upplevelse när du äter dem.
Biverkningar av livsmedelstillsatser
Även om livsmedelstillsatser har en nytta och ett specifikt syfte, är de inte alltid säkra för din hälsa. Särskilt vid överdriven konsumtion, eftersom de genererar en rad biverkningar. Därför rekommenderas det inte att äta dem i stora mängder.
Det är viktigt att vara försiktig med konserveringsmedel som nitrit och artificiella sötningsmedel. Den senare kan generera modifieringar i bakteriepopulationerna som lever i tarmen, vilket påverkar ämnesomsättningen av näringsämnen och matsmältningen.
Olika typer av livsmedelstillsatser förekommer nästan i all mat
Det är viktigt att notera att livsmedelstillsatser finns i nästan alla livsmedel som på något vis är bearbetade idag. Att helt undvika konsumtion är svårt och kanske skulle det inte ens vara tillrådligt om det var möjligt. Det är viktigt att moderera intaget av dem, men inte alltid lika mycket.
Kom ihåg att grunden för en hälsosam kost är variation och övervägande färska produkter i motsats till hel- och halvfabrikat. Det måste också finnas en balans ur kalorisynvinkel för att förhindra viktökning.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Song P., Wu L., Guan W., Dietary nitrates, nitrites, and nitrosamines intake and the risk of gastric cancer: a meta analysis. Nutrients, 2015. 7 (12): 9872-95.
- Valenzuela, Rodrigo, and Ana María Ronco. “Acrilamida en los alimentos.” Revista chilena de nutrición 34.1 (2007): 8-16.
- Yousuf B., Gul K., Wani AA., Singh P., Health benefits of anthocyanins and their encapsulation for potential use in food systems: a review. Crit Rev Food Sci Nutr, 2016. 56 (13): 2223-30.
- Pearlman M., Obert JI., Casey L., The asociation between artificial sweeteners and obesity. Curr Gastroenterol Rep, 2017.
- Holscher HD., Dietary fiber and prebiotics and the gastrointestinal microbiota. Gut Microbes, 2017. 8 (2): 172-184.
- Bucher A., White N., Vitamin C in the prevention and treatment of the common cold. Am J Lifestyle Med, 2016. 10 (3): 181-183.
- Díaz, María Consuelo, and Alice Glaves. “Relación entre consumo de alimentos procesados, ultraprocesados y riesgo de cáncer: una revisión sistemática.” Revista chilena de nutrición 47.5 (2020): 808-821.
- Carbonero-Carreño, Rocío. “Glutamato monosódico “la trampa de los alimentos sabrosos”.” Trastornos de la conducta alimentaria 17 (2013): 1863-1876.
- Durán, Samuel, Karla Cordón, and María del Pilar Rodríguez. “Edulcorantes no nutritivos, riesgos, apetito y ganancia de peso.” Revista chilena de nutrición 40.3 (2013): 309-314.
