Vad orsakar och hur kan man hantera raseriutbrott?
Utbrott av ilska är det mest synliga uttrycket för frustration. De kan vara ett verkligt problem för samexistens med andra eftersom de orsakar smärta för dem som upplever dem och även för personer som står dem nära. Därför är det bra att känna till vad kom orsakar och hur man kan hantera raseriutbrott.
Alla kan uppleva ilska. Det är en medfödd universell känsla, och en av de sex grundläggande känslorna, som nämnts av psykolog Paul Ekman.
Problemet uppstår när människor känner intensiv ilska och att det sätt som de kanaliserar denna ilska på är att förlora kontrollen. Låt oss se vad raseriutbrott handlar om och några strategier för att hantera dem bättre.
Utbrott av ilska
Det här är episoder av ilska under vilka personer reagerar oproportionerligt på den ilska de upplever. De huvudsakliga egenskaperna är plötsliga utbrott, förlust av impulskontroll och våldsamt uttryck av känslor.
Dessutom kan detta våld vara antingen verbalt (skrikande och förolämpande) eller fysiskt (har sönder eller slår saker eller människor).
Utbrott av ilska nämns i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-V) som en intermittent explosiv sjukdom. Följande symtom måste finnas för att uppfylla de diagnostiska kriterierna:
- Upprepade beteendemässiga utbrott som manifesterar sig som brist på aggressiv impulskontroll som inkluderar både verbal och fysisk aggression mot föremål eller varelser.
- Reaktionen är oproportionerlig
- Raseriutbrottet är inte avsiktligt
- Utbrotten orsakar betydande obehag för personen och påverkar arbetsprestanda, relationer med andra, eller så kan det förekomma någon form av juridisk eller ekonomisk konsekvens
- Personen är över sex år gammal
Dessa upprepade utbrott av ilska är inte en följd av en annan psykisk sjukdom. De kan heller inte tillskrivas något annat medicinskt tillstånd och de är inte en följd av missbruk.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Daglig stress kan orsaka depression
Orsaker till raseriutbrott
Enligt DSM-V är personer som upplevt emotionellt trauma i barndomen eller tonåren mer benägna att bli offer för sin egen ilska.
Den intermittenta explosiva störningen förekommer också oftare bland första gradens släktingar till personer som har denna störning. Faktum är att tvillingstudier har visat ett tydligt inflytande av genetik på tillståndets ursprung.
Låt oss inte glömma att oproportionerligt uttryck av ilska förekommer i många psykiska störningar, som schizofreni eller depression (Muscatello y Scudellari 2000 citerad i Painuly et al 2005). Det kan också förekomma som symptom i olika typer av demens, som Alzheimers sjukdom, vissa personlighetsstörningar och i situationer relaterade till droganvändning, som bland annat vid abstinenssyndrom.
Varför är vissa människor explosiva?
Förutom ovanstående skäl är den gemensamma nämnaren för alla utbrott av ilska att de som upplever dem uppfattar situationen som förödmjukande. De känner verkligen som om de är under ett personligt angrepp på sin person eller sina nära och kära och reagerar därmed oproportionerligt.
Den utlösande stressfaktorn kan vara något som bryter mot deras ideologi, värderingar, handlingar, arbete, familj eller till och med deras favoritlag. En person som upplever en oförrätt och går igenom en tuff period, kommer troligen att när som helst kunna få ett raseriutbrott.
Strategier för att hantera raseriutbrott
Människor som uppvisar en intermittent explosiv sjukdom är inte dömda att uppleva dem permanent. Faktum är att psykologin erbjuder många verktyg som kan vara till hjälp för att kontrollera impulser. Några av de vanligaste är följande:
- Att utöva meditation och mindfulness kan hjälpa till att distansera sig från de mest förvrängda tankarna.
- Avslappningstekniker och verktyg, som exempelvis Jacobsons progressiva avkoppling. Detta kan vara effektiva sätt att lära sig att bättre hantera alla fysiologiska aspekter som aktiveras under ett raseriutbrott.
- Fysisk aktivitet hjälper avsevärt till att minska stress och ökar nivåerna av neurotransmittorer som dopamin och serotonin, vilka främjar emotionellt välbefinnande.
- Träning i sociala färdigheter, som att förbättra sin förmåga att stå upp för sig själv, är en av de mest effektiva strategierna. Det möjliggör mer adekvat kommunikation i situationer där det kan uppstå ilska.
- Förvrängda tankar är i många fall den viktigaste utlösaren som genererar den explosiva reaktionen. Så att lära sig att upptäcka och ersätta dem med mer funktionella tankar kan vara en bra livsförändring.
- Människor får raseriutbrott beroende på att de inte kan hantera sina känslor. Därför är en annan grundläggande nyckel för att öka deras välbefinnande att de går igenom en process för att förbättra sin självkännedom. Detta är en process där de lär sig att känna igen sina känslor, acceptera dem och släppa dem.
Läs också den här artikeln: Lär dig släppa taget – acceptera det som inte kan ändras
Be om hjälp om du inte vet hur du ska hantera raseriutbrott
Det är inte lätt att ta itu med ilska i början. Således känner dessa människor att det är det enda sättet att uttrycka svåra känslor. De exploderar som en tryckkokare oavsett hur mycket de försöker kontrollera sig själva.
Detta orsakar stor frustration hos dem, och i de flesta fall ångrar de sig efteråt. Det beror på att ingen gillar att förlora kontrollen över sig själv.
Tveka inte att rådfråga någon inom vården om du, eller någon i din närhet, inte kan kontrollera sin ilska. Som vi nämnde ovan är det möjligt att lära sig att hantera raseriutbrott mer effektivt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- American Psychiatric Association (2018). Manual Diagnóstico y Estadístico de los Trastornos Mentales (DSM-5), 5ª Ed. Madrid: Editorial Médica Panamericana.
- Ekman, P. (1992). Are there basic emotions? Psychological Review, 99(3), 550–553. [fecha de consulta 30 de enero de 2021]. Recuperado de: https://psycnet.apa.org/record/1992-41830-001
- Ellis, A. y Trafate, R.C. (2013). Controle su ira antes de que ella le controle a usted. Barcelona: Paidós.
- López, B., Rodríguez, E., Vázquez, F. y Alcázar, R. J. (2012). Intervención cognitivo conductual para el manejo de la ira. Revista Mexicana de Psicología, 29(1), 97-103. [fecha de consulta 30 de enero de 2021]. Recuperado de: https://www.redalyc.org/pdf/2430/243030189009.pdf
- Painuly, N., Sharan. P y Mattoo, S.K. (2005). Relación de la ira y los ataques de ira con la depresión. Revista de toxicomanías, 45, 11-18. [fecha de consulta 30 de enero de 2021]. Recuperado de: http://diverrisa.es/web/uploads/documentos/optimismo/LA%20IRA.pdf
- Roca, E. (2003). Cómo mejorar tus habilidades sociales, programa de asertividad, autoestima e inteligencia emocional. Valencia: ACDE. [fecha de consulta 30 de enero de 2021]. Recuperado de: https://www.cop.es/colegiados/PV00520/pdf/Habilidades%20sociales-Dale%20una%20mirada.pdf
- Zapata, J.P. y Palacio, J.D. (2016). Trastorno explosivo intermitente: un diagnóstico controversial. Revista colombiana de psiquiatría, 45(3), 214-223. [fecha de consulta 30 de enero de 2021]. Recuperado de: http://www.scielo.org.co/pdf/rcp/v45n3/v45n3a10.pdf