Vad är vestibulär stimulering?
Vestibulär stimulering kan vara en viktig komponent för att förbättra en persons livskvalitet. Det vestibulära systemet är den del av kroppen som ansvarar för att kontrollera ögonrörelser och balans. Det är beläget i innerörat och miljöfaktorer, genetiska faktorer eller skador kan leda till störningar i detta område. Det finns många sätt att behandla dessa tillstånd, men vi kommer nedan att fokusera på vestibulär stimulering.
Det finns flera sätt på vilka förändringar av denna typ kan påverka patientens livskvalitet, dock visar de sig särskilt genom hur de påverkar syn, balans, kognition, hörsel och psykologiskt mående. Programmen är personanpassade och deras fördelar kan man se på medellång och lång sikt.
Vad är vestibulär stimulering?
Vestibulär stimulering, även känd som vestibulär rehabilitering, är en terapi som används som behandling för patienter som lider av en vestibulär sjukdom. Det utförs personligt och individuellt, baserat på en tidigare diagnos och alltid under överinseende av en specialist.
Dess mål är att hjälpa kroppen att uppnå vestibulär kompensation. Med andra ord, omorganisation och återhämtning av detta system med hjärnan för att uppnå bättre balans, större visuell kapacitet, proprioception och kognition. Även om en fullständig återhämtning oftast inte är möjlig, har det visat sig kunna öka livskvaliteten avsevärt.
Många studier och forskning stöder tillämpningen av vestibulär stimulering, särskilt om en specialist utför det. Vi vet också att effekterna bara visar sig om det utförs konsekvent eller om det kompletteras med annan behandling som läkaren kan rekommendera.
Innan du startar ett vestibulärt rehabiliteringsprogram är det viktigt att identifiera tillståndet, dess incidensgrad, de mest ihållande symptomen och möjliga orsaker. Bevis tyder på att de vanligaste störningarna är följande:
- Instabilitet (40,2 %)
- Vertigo och svindel (31 %)
- Migrän med vestibulära symptom (28,2 %)
- Ménières sjukdom (13,8 %)
- Kärlsjukdomar (5,7 %)
- Kronisk subjektiv yrsel (4,6 %)
- Vestibulär neurit (4 %)
Dessa är bara några av de vanligaste, och störningar kan också förekomma i olika områden som kognitiva (förvirring, desorientering och koncentrationssvårigheter), psykologiska (ångest, depression och låg självkänsla), hörsel (tinnitus, känslighet för ljud och förvrängd hörsel) och många andra.
Fortsätt läsa mer i den här artikeln: Tre smärtstillande medel för att lindra migrän naturligt
Vestibulär stimulering i tidig ålder
Många gånger diagnostiserar läkare vestibulär störning i tidig ålder. Vid det här laget är det viktigt att komma ihåg att nervsystemet inte är helt moget förrän vid 12 års ålder. De terapier och program som man sätter in i tidigare åldrar kan vara mycket mer framgångsrika.
Det är barnläkarens ansvar att diagnostisera om det finns någon typ av problem med det vestibulära systemet, något som vanligtvis görs genom hörseltest, elektronystagmografi, vestibular-framkallade myogena potentialer (VEMP), datoriserad dynamisk posturografi eller elektroneurografi.
Beroende på symptomen kan läkaren använda andra kompletterande tester. Vi vet att tillämpningen av vestibulär stimulering hos barn är effektiv för att främja deras motoriska, spatiala utveckling och balans.
Det är viktigt att komma ihåg att bevisen tyder på att dessa terapier är säkra för barn. De kan även göras när de bara är ett par månader gamla.
Samtidigt har studier och forskning visat att vestibulär stimulering kan användas även för vuxna med en hög effektivitet.
Läs också den här artikeln: 6 övningar som rekommenderas för symptom på yrsel
Aktiviteter som hjälper
Innan du påbörjar några vestibulära stimuleringsövningar måste du först komma ihåg vad vi sa i början: programmen ska tillämpas först efter en diagnos och är alltid personligt utarbetade. Detta är om du lider av en sjukdom med kroniska symtom.
Cawthorne-Cooksey-övningar
Dessa övningar tog man fram under 1940-talet för soldater med balansstörningar, och man använder dem ofta för att behandla svindel. Du bör utföra dessa rörelser på ett säkert ställe för att minska risken att slå dig själv.
Huvud- och ögonrörelser när du sitter
- Titta upp och ner utan att röra på huvudet eller kroppen.
- Titta åt ena sidan och den andra utan att röra på huvudet eller kroppen.
- Sträck ut armen och peka med pekfingret. Fäst blicken i några sekunder endast på spetsen av pekfingret och för den sedan upp till näsan och sträck ut armen igen flera gånger.
- Rör på huvudet i fyra riktningar med öppna ögon.
Huvud- och kroppsrörelser när du sitter
- Placera ett föremål på golvet framför stolen och böj dig ner för att plocka upp det medan du tittar på det.
- Placera ett föremål på golvet vid sidan av stolen och böj dig ner för att plocka upp det medan du tittar på det.
- Luta dig framåt med föremålet i handen och för det i cirkulära rörelser bakom vaderna.
Rörelser när du står
- Kasta en boll från ena handen till den andra över ögonhöjd.
- Sitt och stå med öppna ögon och växla sedan mellan dessa positioner medan du blundar.
- Luta dig framåt och kasta en boll från ena handen till den andra bakom vaderna.
Övningar för blickstabilisering
Funktionen av dessa övningar är att uppnå förmågan att fokusera på ett objekt medan det är stilla eller i rörelse. Exempel på några av dessa övningar är följande:
- Placera två medelstora föremål 30 centimeter från varandra i ögonhöjd. Fokusera din blick på en av dem i 30 sekunder och växla sedan ditt fokus till det andra (utan att röra på huvudet).
- Placera ett medelstort föremål i ögonhöjd. Titta på det i 30 sekunder och blunda sedan. Vrid sakta huvudet 20 grader medan du fortsätter att fokusera på det utan att öppna ögonen.
- Placera ett litet föremål i ögonhöjd. Sväng huvudet upp och ner och i sidled samtidigt som du håller blicken fäst på det.
Du kan göra variationer i objektets avstånd, position och storlek beroende på hur detta får dig att känna dig. Upprepa dessa övningar 4 till 5 gånger om dagen.
Brandt-Daroff övningar
Dessa övningar använder man ofta för att behandla svindel, vestibulär neurit och även som lindring för symptom på labyrintit. Du kan utföra dem hemma utan en specialist och de består av följande:
- Sitt på sängkanten med rak rygg och vrid sakta huvudet åt sidan i 45 grader.
- När du gör det, lägg dig omedelbart på motsatt sida. Det vill säga, om du vrider huvudet åt höger, ska du ligga mot vänster sida och vice versa.
- Håll denna position i 30 sekunder.
- Gå tillbaka till ursprungsläget vid sängkanten och återställ huvudet till sin naturliga vinkel. Alternera detta med att vända dig till andra sidan för att utföra en komplett serie.
Vestibulär stimulering är en effektiv behandling
Bevis tyder på att dessa övningar är effektiva och säkra för att behandla vestibulära störningar. Förbättringen kan vara upp till 90 % om man gör dagliga pass under veckolånga program.
Du kan utföra dessa övningar som vi har beskrivit hemma utan övervakning. Andra, som Epley-manövern eller Semont-manövern, kräver att en kvalificerad professionell deltar – åtminstone för att minska risken för skada på nacken eller halskotorna.
Tänk på att effektiviteten i övningarna beror på många faktorer, inklusive känslomässiga och fysiska. Du kan komplettera dessa övningar med en förbättring av kost, terapi, psykologiskt stöd, medicinering och andra behandlingar som din läkare indikerar beroende på ditt enskilda fall.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Blanco Contreras, M. J., Manzo Valenzuela, L., Mondaca Urra, J., & Zapata Mora, F. Creación de un programa de estimulación vestibular para adultos mayores. 2015.
- Bouccara, D., Sémont, A., & Sterkers, O. Rehabilitación vestibular. EMC-Otorrinolaringología. 2016; 45(1): 1-8.
- Guerra-Jiménez, G., Rodríguez, A. A., González, J. C. F., Plasencia, D. P., & Macías, Á. R. Epidemiología de los trastornos vestibulares en la consulta de otoneurología. Acta Otorrinolaringológica Española. 2017; 68(6): 317-322.
- Han, B. I., Song, H. S., & Kim, J. S. Vestibular rehabilitation therapy: review of indications, mechanisms, and key exercises. Journal of clinical neurology (Seoul, Korea). 2011; 7(4): 184.
- Herdman, S. J. Vestibular rehabilitation. Current opinion in neurology. 2013; 26(1): 96-101.
- López, O. A., Fernández, N. P., & Sánchez, N. Rehabilitación vestibular. Revista de Medicina de la Universidad de Navarra. 2003; 72-76.
- Medeiros, I. R., Bittar, R. S., Pedalini, M. E. B., Lorenzi, M. C., Formigoni, L. G., & Bento, R. F. Vestibular rehabilitation therapy in children. Otology & Neurotology. 2005; 26(4): 699-703.
- Morera, E. A., Capetillo Rodríguez, Y., Espino Castillo, Y., & López Martínez, H. Efectividad de los ejercicios de Brandt-Daroff en pacientes con vértigo posicional paroxístico benigno. Revista Cubana de Medicina General Integral. 2020; 36(3).
- Solís-Gutiérrez, C., Monjarás, S. M. C., Morales, V. M. L., Carrillo-Prado, C., & García-Martínez, J. A. Estimulación vestibular en el desarrollo infantil. Lux Médica. 2019; 14(40): 41-51.
- Tello, G. H. Rehabilitación vestibular en pacientes vertiginosos adultos. 2012.
- Whitney, S. L., & Rossi, M. M. Efficacy of vestibular rehabilitation. Otolaryngologic Clinics of North America. 2000; 33(3): 659-672.
