Vad är öppenvinkelglaukom, eller grön starr?
Öppenvinkelglaukom, eller grön starr, kan orsaka blindhet om den inte behandlas i tid. Problemet är att tillståndet kan gå obemärkt förbi, eftersom det inte alltid orsakar några märkbara symptom.
Detta är en ögonsjukdom som kan leda till blindhet. Det orsakar skador på den optiska nerven som kan leda till synförlust i hela eller delar av synfältet. I många fall orsakar det ökat tryck i ögat, men inte alltid.
Det finns både öppenvinkel- och trångvinkelglaukom, och den förstnämnda vanligast. Experter uppskattar att det utgör 90% av fallen. Det är den andra eller fjärde största orsaken till blindhet, beroende på i vilken region i världen vi talar om.
Öppenvinkelglaukom kallas också primärt eller kroniskt glaukom. Det är ett progressivt tillstånd som inte alltid orsakar några symptom och därmed ofta inte upptäcks.
De möjliga orsakerna till öppenvinkelglaukom, eller grön starr
I de flesta fall uppstår denna sorts glaukom när ögats dräneringskanaler blir blockerade. Detta leder till ökat intraokulärt tryck och efterföljande skador på synnerven.
Ögats dräneringssystem bildar en vinkel från iris till hornhinnan. Därifrån är det anslutet till utsidan med kanaler. Vid detta tillstånd tillåts inte korrekt ögondränering eftersom kanalerna antingen är igensatta eller för smala.
Eftersom vätskan inte kan ta sig ut ökar trycket i ögat och skadar den optiska nerven. Detta påverkar patientens förmåga att se.
Vissa optiska nerver är mer känsliga för ett ökat ögontryck. Personer med ett afrikanskt ursprung har en högre risk att utveckla denna sjukdom, liksom personer över 60, särskilt de av latinsk härkomst, med en familjehistoria av tillståndet samt personer som har diabetes.
Huvudsakliga symptom
Öppenvinkelglaukom, eller grön starr, utvecklas mycket långsamt och i det tysta. I de flesta fall blir människor medvetna om att något är fel först när de förlorar synen. Då är synnerven redan allvarligt skadad.
De drabbade tappar initialt sin perifera eller laterala syn. Sjukdomen påverkar endast synskärpan och ögats upplösningsförmåga när sjukdomen är mycket avancerad. Detta tillstånd upptäcker man vanligtvis vid en rutinmässig kontroll.
Läs vidare för att lära dig mer i den här artikeln: 5 saker din syn kan säga om din kropp
Diagnos av öppenvinkelglaukom, eller grön starr
Man bör försöka upptäcka öppenvinkelglaukom i ett så tidigt skede som möjligt, innan den optiska nerven har blivit skadad. Regelbundna ögonundersökningar är de föredragna diagnostiska metoderna. De som tillhör riskgrupper bör gå på regelbundna kontroller.
Det är bäst att öka frekvensen på undersökningarna enligt ålder enligt följande:
- Innan 40 år. En kontroll vartannat till fjärde år.
- Mellan 40 och 54 år. En gång per år till en gång vart tredje år.
- I åldern 55 till 64. En gång per år eller en gång vartannat år.
- Över 65 års ålder. En gång var sjätte månad eller en gång per år.
Experter kan använda sig av olika undersökningar för att avgöra om en person lider av öppenvinkelglaukom, eller grön starr. De vanligaste är följande:
- Tonometri. Detta test mäter intraokulärt tryck (IOP) eller trycket i ögat.
- Oftalmoskopi. Läkaren använder detta instrument för att titta bakom ögat och undersöka den optiska nerven för att fastställa eventuella skador.
- Perimetri. En synfältsundersökning. Det gör det möjligt för läkaren att avgöra om och i vilken utsträckning tillståndet påverkar patientens syn.
- Gonioskopi. Denna metod avgör om vinkeln mellan iris och hornhinnan är öppen och bred eller smal och stängd.
- Pakymetri. Denna undersökning mäter tjockleken på ögats hornhinna.
Ögonläkare kan begära alla dessa undersökningar eller endast några av dem. Öppenvinkelglaukom är inte alltid lätt att diagnostisera.
Du bör också läsa den här artikeln: Ögonsjukdomen retinoblastom: symptom, orsaker och behandling
Behandlingsalternativ
Behandling av detta glaukom fokuserar på att minska det intraokulära trycket. Det finns inget sätt att reparera redan etablerade skador på den optiska nerven. Det är därför tidig diagnos och behandling är så viktiga.
Det finns tre behandlingsalternativ:
- Läkemedel, vanligtvis ögondroppar. De kan antingen få ögonen att producera mindre vätska eller förbättra vätskedräneringen.
- Laserkirurgi. Denna typ av operation hjälper ögonen att bättre tömma vätska eller minskar vätskeproduktionen i ögonen. Det är ett kirurgiskt ingrepp som utförs inom öppenvården och som vanligtvis är effektivt för att minska ögontrycket.
- Konventionell kirurgi. I detta fall omdirigerar kirurgen vätskan för att förbättra dräneringen. Kirurgen kan också skapa nya dräneringsvägar.
Öppenvinkelglaukom, eller grön starr behandlas inte alltid på samma sätt
Valet av behandling beror på synnervens tillstånd och patientens allmänna hälsa. Ögonläkaren kommer att prata med patienten om fördelarna med varje alternativ. Det mest lämpliga behandlingsalternativet beror på den enskilda patientens fall.
I många fall kan patienter som genomgår konventionell kirurgi eller laseroperation behöva använda medicin efteråt. De positiva effekterna av en operation kan också avta med tiden.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Rueda, Juan C., et al. “Valores de paquimetría en personas sanas y con glaucoma en una población colombiana.” MedUNAB 10.2 (2007): 81-85.
- Gainza, M. (2018). El nervio óptico. eLibros Editorial, Laguna Libros.
- Junyent, L. Q., & Fortó, J. S. (2007). Visión periférica: propuesta de entrenamiento. Apunts. Educación física y deportes, 2(88), 75-80.
- Bindel, M. B., Urquidí, O. G., De la Fuente Torres, M. A., Montes, G. A., Zepeda, M. B., Ordóñez, T. H., & Dávila, J. G. (2001). Glaucoma primario de ángulo abierto. Revista del Hospital General Dr. Manuel Gea González, 4(3), 61-68.
- Gilbert-Lucido, María Eugenia, et al. “Estudio epidemiológico de glaucoma en población mexicana.” Revista Mexicana de Oftalmología 84.2 (2010): 86-90.
- Díez, Rafael Castaneda, Jesús Jiménez Román, and María José Iriarte Barbosa. “Concepto de sospecha de glaucoma de ángulo abierto: definición, diagnóstico y tratamiento.” Revista Mexicana de Oftalmología 88.4 (2014): 153-160.
